FORSKARKALENDERN: SKÖLDKÖRTELN
Gästinlägg av överläkare och docent Helena Filipsson Nyström
Som forskande överläkare på sköldkörtelmottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg lever jag i min passion för sköldkörteln. Det är en win-win situation att hämta idéer till forskningen från de frågor som patienter ställer eller från frågor som är obesvarade inom vetenskapssamhället. Frågor som “varför mår jag inte bra när jag drabbas av sköldkörtelsjukdom?” och “Hur mycket jod behöver vi få i oss under graviditet och amning?” är sånt som jag och min forskargrupp försöker få svar på.
Jag känner att jag är lyckligt lottad att få ägna mig åt detta som helt uppenbart är viktiga frågor för väldigt många människor. Även om kombinationen att vara både kliniker och forskare innebär en stor arbetsinsats, långt över full heltid. Jag brukar säga till min man, som stöttar mig fullständigt, att det viktiga är att man får plats med det i sitt liv som man vill göra. Oavsett om det tillhör det som betecknas arbete eller det som tillhör fritiden.
Forskning och fritid
För det blir ju så att detta med forskningen också blir en del av ett fritidsintresse. Men jag hinner med annat ändå. Jag sjunger i kör (om det inte är pandemi). Just nu går jag också en kurs i trädgårdsdesign och när en dröm om att få ha hund. Jag gillar att testa på nya grejer. Som att lära sig rida hjälpligt och vara med på en tur på islandshäst i svenska fjällen. Eller som att segla från Skottland till Göteborg, vilket inte alls var en helt positiv upplevelse. Det kändes som att åka runt i en torktumlare. Min man när en dröm att få segla över Atlanten. Men jag blev efter den resan allt mer övertygad om att det inte är en grej för mig. Ofta är min dator med på seglingarna. Det händer att jag sätter mig med den för att slippa tänka på att jag tycker segelbåten lutar för mycket.
Att vara forskande läkare innebär att man lever med sitt jobb 24-7, åtminstone i tanken. Det gäller att hitta en balans. Varje gång jag får den frustrerande frågan av mina patienter med hög ämnesomsättning “Vad är det för fel med mig då jag inte tycker att jag hittar tillbaka till den jag var innan jag fick giftstruma?“. Då är jag glad att jag inte bara svarar att det vet ingen svaret på. Utan jag kan också ge tips på vägen. Mitt svar är också att vi faktiskt gör forskning för att svara på den frågan!
Stressintolerans under längre tid
Många patienter rapporterar att de känner en ökad stressintolerans. Att de inte kan hålla lika många bollar i luften som innan de blev sjuka, att de blir mer uttröttade av saker som de tidigare klarat av utan problem. När hormonerna från sköldkörteln är höga är det förståeligt. Men varför kvarstår det hos somliga lång tid efter det att sköldkörtelhormonerna blivit normala? Är det en effekt på hjärnan av själva sjukdomen, av stressen att få giftstruma, eller är det en rubbning i immunsystemet? Hjärntrötthet förekommer vid många tillstånd som efter stroke, hjärnskakningar, sjukdomen multipel skleros, och efter olika infektioner. Nu senast har hjärntrötthet lyfts fram som kvarvarande effekt av Covid-19. Generell information om hjärntrötthet kan du hitta på www.brainfatigue.se
I COGTHY studien har vi samlat kvinnor med giftstruma av typen Graves sjukdom (den vanligaste orsaken) i barnafödande ålder och undersökt dem både när de haft kraftigt förhöjd ämnesomsättning och efter 15 månader när de haft normala hormoner under nästan ett år. De har fått genomgå magnetkameraundersökning av hjärnan, liksom psykologiska tester och livskvalitet. Även om vi har vår kliniska observation att vissa inte blir bra, så kan vi också mäta det med olika frågeformulär. Vi ser också att de centrala delar av hjärnan påverkas av de förhöjda hormonnivåerna, och att kvinnorna återgår till normala volymer av områden som hippocampus och amygdala när sköldkörtelhormonsjukdomen är under kontroll med behandling. Men vi har ännu inget svar på hur det kommer sig att vissa inte mår bra.
Delta i studie?
Därför startade vi för ett år sedan två studier som vi kallar ImmunoGraves 1 och 2. De syftar till att studera olika immunologiska markörer, som skulle kunna påverka hjärnan. Eftersom Graves sjukdom är en sjukdom där immunsystemet är involverat. I ImmunoGraves 1 rekryterar vi kvinnor som har haft Graves sjukdom för 1-5 år sedan oavsett om de har en kvarvarande hjärntrötthet eller inte, liksom friska personer som inte har haft sköldkörtelsjukdom alls. Är du intresserad av att vara med i studien kan du gå in på siten www.immunograves.se och läsa mer. Där kan du också screena dig för deltagande. Skulle du passa in på de kriterier som vi satt upp så kommer vår forskningskoordinator kontakta dig och planera in ett besök på vår mottagning i Göteborg i första hand.
Pandemin påverkar
Just nu måste vi vänta med att ta in forskningspersoner pga pandemin. Men du kan alltid screena dig så planerar vi in det senare när det är lämpligt. Vid besöket får du gå igenom frågeformulär om livskvalitet, ångest och depression, lämna blodprover, och genomgå prov på ryggvätskan. Många kvinnor går ju igenom ryggbedövning och det är ett betydligt mindre ingrepp att ta prov på vätskan. Det är störst chans att vi hittar immunologisk påverkan på hjärnan just i den vätska som är närmast.
Studie med gravida
Vår andra stora studie inbegriper rekrytering av gravida kvinnor i tidig graviditet (före v 12+6). Frågeställningen här är om ett tillskott av jod gynnar fosterutvecklingen jämfört med ett normalt kostintag, som inkluderar intag av joderat salt. Jod är en nödvändig byggsten för sköldkörtelhormon. Man får i sig det via joderat salt, mejeriprodukter och fisk och skaldjur. Jod har ett ”litet terapeutiskt fönster” som vi säger dvs det är lätt att få för lite. Det är också lätt att få för mycket. Historiskt sett i Sverige har vi för lite jod i mark och vatten och för hundra år sedan drabbades många av förstorad sköldkörtel sk struma.
Eftersom sköldkörtelhormon är viktigt för hjärnans utveckling under fostertiden, fick många barn dålig hjärnutveckling på den tiden, när mamman inte fick i sig tillräckligt med byggsten till sköldkörtelhormon (dvs jod) och utvecklade underfunktion av sködkörteln. Därför startades 1936 jodering av bordssalt i Sverige och vår forskning för 2007 visar att det inte finns någon jodbrist längre bland vanliga människor. Under graviditet och amning är behovet av jod dock större. Det är en sedan länge omdebatterad fråga om en lindring jodbrist, som inte påverkar sköldkörtelhormonnivåerna hos mamman, påverka barnens utveckling. Vissa studier talar för att det kanske är så att man har nytta av ett jodtillskott, andra studier talar för att man inte ser någon skillnad bland de som får extra jod jämfört med de som har ett normalt jodintag.
Multivitamin med eller utan jod
Deltagarna i SWIDDICH studien får i början av graviditeten ett multivitamin med jod eller ett multivitamin utan jod utan att veta vilket man får. De gravida mammorna följs under graviditeten vid 3 tillfällen med blod och urinprover och sedan följer vi upp barnen vid 18 månader, 3,5 år och vid 7 års ålder. Vid dessa tillfällen görs tester av barnen utveckling. Eftersom skillnaden vi letar efter är väldigt liten så behöver studien vara stor och syftar till att vi skall hitta en skillnad på 3 IQ poäng, om det finns. Detta är inget som märks hos det enskilda barnet, men på samhällsnivå är det viktigt att IQ nivån upprätthålls.
Man har gjort samhällsekonomiskt beräkningar för att sätta en prislapp på hur mycket varje IQ poängs förändring kostar och det betyder mycket för ett land. Därför är resultaten för SWIDDICH studien viktig för ett stort antal länder i världen och är unik i sin design. Eftersom vi behöver ha med närmare 1300 gravida kvinnor så har vi inkludering i Umeå, Norrköping, Linköping, Stockholm, Skövde och hos oss i Göteborg. Är du tidigt gravid eller vill läsa mer om SWIDDICH gå in på www.SWIDDICH.se. Här kan du läsa mer och få kontaktuppgifter till oss om du har frågor eller vill vara med.
Kunskaper gör skillnad!
COGTHY, ImmunoGraves och SWIDDICH studierna lyfter centrala delar av sköldkörtel-vetenskapen där du kanske kan göra skillnad. Graves sjukdom kan drabba under hela livet. Den är vanligare hos kvinnor och har högre insjuknandefrekvens året efter graviditet liksom i klimakterieåren. Vår forskning kopplar samman sköldkörtelhormonernas påverkan på hjärnan under hela livet!
