Hej! Jag undrar om man kan behandla smärttillstånd i bäckenregionen med medicinsk laser? På mottagningen jag jobbar använder många av mina kollegor laser. Jag tänker att jag kanske också kan lära mig och använda detta på mina patienter inom kvinnohälsa.
Följarfråga
Jag har sett och hört att kollegor behandlar patienter med laser och aldrig tidigare riktigt satt mig in i ämnet, eftersom det inte riktigt berör mig och mitt yrkesområde. Nu landade den här frågan hos mig, och berör ämnet kvinnohälsa. Därför har jag därför läst på om laserterapi, eftersom det också passade bra in i serien om evidensbaserad fysioterapi.
Vad är laserbehandling?
Laser står för ”Light amplification by stimulated emission of radiation”, alltså ljusförstärkning genom stimulerad strålning, fritt översatt. Laser ger sammanhängande ljus som är tätt fokuserat och har en enda ljusfärg. Ljuset kan vara kontinuerligt eller gå i pulsationer. Laser finns i många saker – streckkodsläsare, laserskrivare, vid svetsning, DVD-spelare och laserpekare. Inom kirurgi kan man använda laser till att skära mer exakt än vad en skalpell kan. När vi pratar om behandling för smärta eller inflammation pratar vi om ”low level laser therapy”.
Vad har vi för evidens?
För LLLT (low level laser therapy) har vi inga evidens för att det är mer effektivt för smärtbehandling än annan behandling där man tillför värme till en vävnad. Det finns en del studier med positiva resultat. Men de är för små eller för kortvariga för att dra några säkra slutsatser om effekten. Man har i olika studier testat och föreslagit att LLLT skulle vara effektivt för sårläkning, tuberkulos, muskelsmärta eller ledsmärta. Det saknas tillfredsställande evidens för effekten av LLLT på någon av dessa tillstånd.
Frågan om watt
Terapeutisk laser kan klassifieras från 1-4 beroende på deras effektivitet mätt i watt och joule. Laser som används vid kirurgi (för att skära i vävnad) har 300 watt. Till smärt- och inflammationsbehandling använder man oftast laser med 0-1 eller 5-500 milliwatt. 90 % av ljusenergin från terapeutisk laser absorberas i den första centimetern av vävnad.
Laser inom kvinnohälsa
De vanligast förekommande användningsområdena för laser är för att underlätta sårläkning, för att minska inflammation och för att behandla muskuloskeletala smärtor. Man har också föreslagit att det skulle fungera på allergisk hudsjukdom, bakteriellainfektioner eller virusinfektioner. Det är bland annat i detta sammanhang jag fått frågan om man kan använda laser inom kvinnohälsa – på exempelvis kronisk uretrit. Vi saknar dock helt och hållet evidens för detta. Det är också osannolikt att en yttre laserbehandling kan gå så långt in som till blåsa/bäckenbotten/urinrör och därför är en behandlingseffekt osannolik.
Bör man använda laser?
Jag har väldigt svårt att se att man som legitimerad vårdpersonal med gott samvete kan använda sig av laserbehandling, eftersom behandlingen saknar vetenskaplig evidensgrund. Det verkar finnas anekdotiska berättelser och vag evidens för att LLLT kan ge kortvarig lindring av smärta eller lindring av inkontinenssymtom. Men det verkar inte vara mer effektivt än exempelvis annan värmebehandling. De studier som visar på positiva effekter har så pass låg kvalitet att slutsatserna blir osäkra, även om de framställs som positiva. Det saknas också protokoll för våglängd, doseringsschema eller utförande.
Referenser
- Effective treatment options for musculoskeletal pain in primary care: A systematic overview of current evidence
- An observational cohort study of pelvic floor photobiomodulation for treatment of chronic pelvic pain
- Female Lower Urinary Tract Symptom Prevention and Treatment Strategies on Social Media: Mixed Correlation With Evidence
- A systematic review on vaginal laser therapy for treating stress urinary incontinence: Do we have enough evidence?
