”Jag genomgick en perineorafi, och ett tag efteråt fick jag en infektion och såret sprack upp. Jag vet inte än om det bara är ytliga stygn eller om det också är stygnen i musklerna längre in. Men min fråga är nu – varför kan jag bara inte åka in och få det här ihopsytt igen? Det känns jättekonstigt att behöva gå omkring så här uppfläkt i flera månader.”
Sår som spricker upp
När ett kirurgiskt sår läker som det ska sitter vävnaderna ihop med hjälp av stygn samtidigt som det som ska bli ärrvävnad börjar skapas i såret. Stygn och sår spricker ibland, ganska ofta på grund av infektioner. Kroppens övriga status spelar också in. Diabetes, fetma, rökning och undernäring är alla saker som kan påverka läkningen till det asämre. (Fettceller har mindre effektivitet i blodflöde och syresättning jämfört med andra vävnader.)
Utöver detta kan skickligheten och suturtekniken hos den som opererat spela in. Tryck från fysisk aktivitet eller från ökning av buktryck vid skratt, hosta, nysning kan också orsaka tryck på sår som gör att de går upp. Sår som spricker upp gör det ofta mellan 3-10 dagar efter operationen.
Försiktighet
Det är på grund av detta som vi ofta uppmanar patienter att vara väldigt försiktiga de första två veckorna efter en operation. Man behöver röra sig lite och ofta, men ska undvika stora, hastiga rörelser och belastning.
Infektioner
Infektioner ger svullnad, varbildning, onormal rodnad, feber, ökad mängd och illaluktande flytningar och smärta. Om du märker av infektionstecken ska du fort som ögat söka vård och vara kanske ytterligare lite försiktig med yviga rörelser och belastning.
Fenomenet resuturering
Att sy igen ett operationssår som har släppt kallas ”resuturering”. Man forskar på möjligheten att resuturera uppspruckna lagningar efter förlossning, men det finns ännu inga tydliga resultat. Jag har aldrig sett någon prata om resuturering efter perineorafier faktiskt. Min gissning är att sårrupturer efter perineorafier i nästan alla fall handlar om infektioner. Och då ska man inte sy igen.
Resuturering efter förlossning
Här kan du läsa om vad vi inte vet kring resuturering av förlossningsskador (grad 2) (grad 3-4). Trots att vi inte riktigt vet om det här är en bra metod eller inte erbjuder vissa sjukhus resuturering om stygnen går upp inom en veck, men då måste stygnen ha spruckit upp av exempelvis mekaniska faktorer och inte på grund av infektion. När man väl behandlat infektionen kan det sedan ha gått så pass mycket tid att en resuturering inte längre är lämplig eller möjlig.
Färska sårytor behövs
Anledningen till detta är för att sårytorna ju läker. Hud eller slemhinna vill liksom stängas, oavsett om det är i ett korrekt läge eller ej. Har det gått lite för lång tid och såret inte längre har två färska sårytor kommer ihopläkning kanske inte ske. Eller om det sker delvis kanske det också uppstår fistelgångar eller annat. Man behöver alltså färska sårytor för att kunna sy.
Sekundärläkning
När det får läka ”inifrån och ut” utan att man syr igen kommer ny vävnad fylla ut klyftan där såret sprack upp. Om det bara var hud/slemhinna involverat i såret som gick upp kan detta ofta läka fint, trots allt. Om sårrupturen involverande muskler och andra vävnader längre in får man sedan göra en ny bedömning och se om man ska försöka sig på en ny operation eller inte. Men då vill man ofta att den fysiologiska läkningen i området ska ha fåt tuffa på ett tag.
Granulom
I vissa sår uppstår granulom, det är små röda och upphöjda fläckar av vävnad som ibland kan göra lite ont och ha lätt att börja blöda. Om dessa stör dig kan de behandlas med ett medel som man penslar på, men ofta läker de också bort med tiden.
Sår i mellangården som spricker upp
Det finns få saker som är så tärande efter att ha genomgått en tuff och smärtsam operation, som att såret spricker upp. De flesta lider oerhört av osäkerheten detta medför och sorgen av att inte bara få en smidig läkning och återhämtning. Men en liten tröst är att det faktiskt ofta tar igen och läker rätt fint ändå. Och det bästa sättet att komma igenom den jobbiga perioden är att ta en dag och en vecka i taget. Rätt var det är har tillräckligt tid gått och du kan antingen se att läkningen ändå blivit bra. Eller så tar du dig tillbaka till opererande läkare och ber om en ny bedömning. Men alla er drabbade: Jag känner oerhört mycket med er.
Dela gärna med er av egna erfarenheter i kommentarsfältet!
Övrigt tips: Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som ger dig som behöver en vägledning under läkningens första månader och ger ett successivt stegrat träningsprogram.
Jag ”firar” snart 1 år med att spricka upp i mellangården efter perineorafi, var och varannan dag, var och varannan vecka. Och ingenstans tycks hjälp finnas. Dag ut och dag in tuffar på och plötsligt har 1 år gått liksom…
Vad har du testat i form av behandling? Det är ofta överspänning i bäckenbotten i kombination med ett stramt ärr som orsakar sprickor som kommer exempelvis efter penetrativt sex. Att behandla överspänning och ärrets eftergivlighet med egenvård eller hos fysioterapeut kan hjälpa. Har du testat?
Är spänd samt har skör hud där men jag har tyvärr också en djup abscess som inte läker och inte sekundärläker heller. Abscessen går igenom en del av muskeln till och med. Men ingen verkar riktigt ha någon plan. Man har prövat öppna och låta det sekundärläka 2 gånger (utöver alla miljoner gånger det är öppet pga att det spontanspruckit själv) provat betnovatsalva, blivit penslad med olika ämnen som ska fräta upp och skapa sårytor igen och penicillinbehandlingar. Har gått hos fysioterapeut men det blev paus i och med reoperation.
Ah, då fattar jag att det är mer komplicerat! Det låter ju som att de testat flera olika o-trevliga men potentiellt bra alternativ. Hoppas det läker fint nu snart, med hjälp eller av sig själv. ❤️
Hej! För fem dagar sedan genomgick jag en operation för uppbyggnad av mellangården. Dag nr fyra på morgonen när jag gick på toaletten för nummer två så kom det färskt blod från mellangården. Det här färska blodet fortsätter komma så fort det blir lite tryck på mellangården (typ sitta på toaletten eller sätta mig ner på huk för att plocka upp något). Jag kan tillägga att jag äter Movicol och upplever inte att jag är hård i magen. Jag ringde sjukhuset och opererade läkare trodde det var ok, att det är en typ av sträckning i såret som gör att det blöder. Jag är livrädd att något har gått fel och att det kommer felläka nu eller att stygn har släppt. Är det normalt att det blöder från mellangården efter en sådan här operation? Det droppar blod i toaletten varje gång jag sätter mig. Inte när jag ligger eller står. Kan tillägga att jag har väldigt ont fortfarande, men det tänker jag säkert är normalt i och med att det bara har gått ett par dagar sedan op. Sjukhuset bad mig kontakta dem om blödningen blir värre, men hur vet man vad som är en riklig blödning?
Jag har precis (igår) genomgått en perineorafi och är nu livrädd att såret ska gå upp. Fick inte så mycket instruktioner inför hemgång ang vad jag skylla undvika mer än ’tunga lyft’. De sa att jag kunde röra mig som vanligt och att det är smärtor som ska begränsa mig isf. Promenader osv är helt ok. Dock upplever jag det när jag läser på nätet att det är ganska vanligt att såret spricker upp vid denna operation? Vilket gör mig ganska rädd och paranoid. Jag har tittat lite med en spegel men samtidigt läser jag att man ska undvika att sära på benen så mycket eftersom det kan orsaka att det spricker? Jag kan inte se några stygn på utsidan så gissar att alla sitter på insidan? Eller hur brukar det se ut? Hur vet jag om stygnen har släppt?
Ja, det är en vanlig oro. Sår som går upp brukar oftast göra det pga infektioner eller omfattande svullnad pga överansträngning+spretiga rörelser. Att förhålla sig som om man har en pennkjol på sig är vettigt första veckorna.
Försök att ta det lugnt och ligga ner när du känner dig svullen, samt duscha efter avföring, klapptorka försiktigt med papper och ligg och lufta då och då.
Du märker om stygnen släpper genom att såret börjar glipa.
Stort lycka till!
Jag gjorde opererades för rectocele för 2,5 vecka sedan och rörde förmycket på mig i helgen så allt svällde upp totalt. Har panik nu att det stygnen gått upp för jag rört på mig förmycket. Hur vet jag om stygnen gått upp? Svider och bränner i vaginan mådde så bra förra veckan att jag ”glömde bort” att jag måste ta det extremt lugnt.
Oftast är det överansträngningssmärta och svullnad som känns sådär. Om ytliga stygn gått upp kan man ibland se det med blotta ögat. Om det skulle vara så att djupare stygn gått upp kan det vara svårt att veta, ofta får man vänta in den slutgiltiga återhämtningen och de hur det blir.
Börja nu med att vila ordentligt i några dagar, troligen känns det bättre sen.
För tio dagar sedan gjorde jag bäckenbottentestaurering och operation av rektocele. I onsdags tittade en gynekolog på såret inför en annan operation och sa att det såg fint ut. Har inte haft särskilt ont. Tagit det lugn. Promenerat lite och däremellan halvlegat i soffa eller säng och läst. Råkade köpa lite mer änjag hade tänkt i mataffären igår men vet inte om det var för tungt. I förrgår kände jag en lätt unken lukt från bindan och igår såg såret lite rött ut och jag hade högre temperatur än jag brukar ha när jag är frisk. Men det var inte stora tydliga symptom tyckte jag. Idag var såret inte rött och temperaturen som vanligt. Nyss när jag gick på toa kom det blod och stygnet som syntes förut är borta. Jag borde kanske ha kontaktat vården igår. Det var och är ju helg så jag gjorde inte det. Ikväll ringde jag 1177 som sa att om jag har tecken på infektion i morgon ska jag gå till akuten . På måndag ska jag operera bort äggstockarna och en misstänkt cysta. Jag är rädd för att få en infektion så att den operationen måste skjutas upp och jag är rädd att alla stygn har gått upp så att hela operationen jag har gjort är förgäves.
Hej! Ja, ändrad lukt och rodnad är infektionstecken, hur blev det – åkte du in och kollade?
Lycka till på operationen idag, ifall den blir av som tänkt!
Hej! Gjorde en bakre kolografi i
samt en rekonstruktion av mellangården för 8 dagar sedan på den 7:e dagen fick jag en blödning från slidan och läkaren att några stygn gått upp längst in. Har fått antibiotika men borde man inte sy ihop såret igen?
Hej!
Jag förstår att det käns tråkigt och oroligt för dig. Det är inte ovanligt att enstaka stygn lossnar, och i många fall låter man kroppen läka ihop på egen hand istället för att sy om, särskilt om såret inte är stort och inte blöder aktivt längre.
När stygn går upp tidigt efter en operation kan det också bero på en underliggande infektion eller svullnad i vävnaden, vilket gör att kroppen stöter bort suturerna. Att du fick antibiotika antyder kanske att du har en infektion i såret. Om man syr ihop ett sådant sår finns risken att man ”stänger in” bakterier, vilket kan förvärra läkningsprocessen och öka risken för en djupare infektion eller abscessbildning.
Därför väljer man ofta att låta såret läka öppet med stöd av antibiotika och god hygien, istället för att direkt sy igen. Kroppen har en fantastisk förmåga att läka själv, även om det kan ta lite längre tid och kännas oroande. Ny suturering kan också öka risken för ytterligare komplikationer. Även om det kan kännas svårt att tro medan det är ett öppet sår så brukar det läka otroligt fint, och blir osynligt i slutänden.
Hoppas att du snart känner dig bättre!
Hej!
Blev reopererad för 9 dagar sen. Opererades första gången den 5/11 förra året, så inte alls länge sen. Den operationen bestod av att de opererade ett rektocele samt en mellangårdsrekonstruktion. Nu har detta alltså gjorts om samt att de fäst upp både livmoder och urinblåsa, som jag förstått det. Eftersom just detta inte gjordes vid första operationen tror man att det var därför operationen av rektocelet och mellangården inte lyckades.
Idag har jag helt plötsligt börjat känna av luft i slidan, alltså som luftbubblor, precis som jag haft problem med innan operationerna. Är det normalt att få sådana symtom under läkningen? Jag har som bruna flytningar, men det vet jag är normalt. Kan det ha med saken att göra? Tankarna bara snurrar på vad det kan vara… Jag är livrädd för att även denna operationen kommer misslyckas…
/Maria
Hej Maria!
Det låter påfrestande, allt det du behövt gå igenom!
Att känna av luft i slidan är faktiskt relativt vanligt under återhämtningen. Det kan bero på flera olika faktorer, inklusive svullnad och muskelspänningar, vilket ibland kan skapa små passager där luft kan fastna.
De bruna flytningarna är, som du säger, normala efter en operation och representerar oftast gammalt blod som kroppen rensar ut. Det är inte ovanligt att uppleva detta några veckor efter en operation.
Det är förståeligt att du känner oro för att operationen inte ska ha lyckats. Det är också så väldigt lång tid kvar innan du kan utvärdera resultatet helt och hållet.
Jag håller tummarna för att din återhämtning fortsätter utan komplikationer och att du snart känner dig bättre!
Vänliga hälsningar, Mia
Hej igen! Och tack för snabbt svar!
Jag upplever det mycket mer jobbigt denna gången, speciellt mentalt. Dels pga att första operationen inte lyckades och oron för hur det blir nu och dels för att det känns tufft att börja om med rehabiliteringen.
Känns ändå lite lugnare nu när du skriver att luft kan vara vanligt under återhämtningen. Jag ska försöka att inte känna efter alltför mycket, men det är lättare sagt än gjort.
Tack igen för mycket bra information! Har även haft webbkursen som varit super, men den gick tyvärr ut denna veckan.
Ha en fin kväll!
/Maria
Hej igen Mia!
Hur mycket ska man orka egentligen? Förra veckan fick jag åka in på koll då jag hade flera dagar med molvärk i magen o eventuella tecken på uvi. Allt såg fint ut, förutom att provsvaren visade på uvi så jag har nu ätit två olika kurer med sista tabletten idag.
Igår fick jag åka in igen då jag haft ökade blödningar under helgen samt igår morse. Nu har blödningarna minskat, men inte slutat. Allt såg iaf fortfarande fint ut, förutom att det verkade komma lite blod från såret på livmodertappen (detta uppmärksammades redan förra veckan). Läkaren jag träffade igår kunde inte riktigt svara på varför jag blött så mycket. Nytt urinprov togs som fortfarande visade på bakterier, men har nu skickas på odling. Man tog även prov på blodet från livmodertappen som också skickats på odling.
Igår kväll började jag känna mer sveda o att det stramar/gör ont (svårt att förklara) från mellangården, t.ex. när jag kissar och vid vissa rörelser. Idag har detta känts mer. Vad kan det bero på? Allt ser fint ut utanpå, men tänk om det släppt inuti vid mellangården? Borde inte läkaren ha sett det i så fall? Hon sa inget om stygn inuti mellangården.
Jag har fortsatta besvär med känsla av luft inuti, men jag vet inte om det också är pga flytningar/blödning jag upplever detta.
Nu blir jag så orolig att något hänt…
Idag blöder jag mer igen. Och jag vet inte om jag bara ska försöka hålla mig lugn eller hur jag ska agera. Det är så fruktansvärt jobbigt. Jag orkar inte med ännu en undersökning. Jag blir ju så orolig över att undersökningarna ska påverka/förstöra läkningen. Det här äter upp mig.
Hej Maria!
Jag förstår att det här är tärande.
Du kanske inte måste åka in på flera undersökningar, men jag tänker att du bör kommunicera med vårdgivare om symtomen, så att de kan avgöra om det är viktigt att du blir kollad på igen. Oftast är det ju inte det, utan man får bara rådet att avvakta.
Att det gör ont och blöder behöver verkligen inte betyda att något släppt, men det är ju förstås inte möjligt för mig att säga att det inte hänt något. Men smärta och blödning hör också till den vanliga läkprocessen.
Att du känner dig utmattad av situationen är helt förståeligt. Det är också viktigt att du tar hand om dig själv mitt upp i allt. Vad kan du göra för att få vila tankarna lite? Blanda bort korten så att inte hjärnan bara fokuserar på smärta och elände?
Ta hand om dig, Mia
Tack för svar! Jag ska ringa gyn och prata med dem.
Jag har blivit så hämmad, vågar knappt röra mig av rädsla för att förstöra något. De två första veckorna mest bara låg jag i soffan. En dag halvlåg/satt jag ute i solen några timmar. Förra veckan försökte jag vara igång mer, men vilade mest. Nu tycker jag minsta rörelse känns jobbig då jag är rädd att det ska blöda eller kännas obehagligt.
Jag inser ju att det inte är ett hållbart sätt att leva o att jag måste försöka hitta sätt som lugnar mig o får mig att tänka på annat.
Hej Mia!
Allt krångel efter den här operationen tar aldrig slut… Imorgon är det 5 veckor sen min operation o förra veckan började jag känna att det sved väldigt i mellangården. Under helgen märkte jag att det blir blod på pappret när man duttar försiktigt. Igår när jag tittade o klämde försiktigt kom det som ljust blod. I övrigt kunde jag inte se något konstigt. Det svider rejält där, framför allt vid vissa rörelser o när man dutt-torkar. Jag har varit på flera kontroller (pga andra komplikationer) o de säger att allt läker fint. Kan det så här långt efteråt helt plötsligt spricka upp eller är det nåt stygn som skaver o gör att det blöder? Jag ser inga stygn.
Har du nån aning om vad det kan vara?
/Maria
Hej Maria. Jag förstår att det känns som att det aldrig tar slut, fem veckor in vill man ju gärna känna att det bara går framåt.
Det du beskriver låter inte ovanligt, även om det såklart är frustrerande. Det är inte ovanligt att man i den här fasen får ett litet bakslag i läkningens slutfas. Huden i mellangården är tunn, känslig och påverkad av att ha haft stygn som suttit där ett tag. Ofta kan det vara så att något pyttelitet reststygn sitter kvar under ytan och nu är på väg ut, och det kan irritera och orsaka sveda och ett litet blödande sår. Det kan också handla om att huden helt enkelt inte riktigt hunnit få tillbaka sin fulla hållfasthet än och därför lättare irriteras av rörelse eller fukt.
Det är inte troligt att något skulle spricka upp så här långt efter om allt i övrigt läker fint och du inte gjort någon plötslig ansträngning som kunde ha påverkat. Ibland kan en liten glipa i huden också ta längre tid att sluta sig helt, särskilt om området är fuktigt och skört.
Och om det fortsätter svida så att du blir orolig eller om blödningen tilltar, tycker jag att du ska söka en ny koll – även om det såklart är tröttsamt att behöva göra det igen.
Håller tummarna för att det ger med sig snart nu.
Varma hälsningar,
Mia