Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Individer som inte kan knipa viljemässigt

Individer som inte kan knipa viljemässigt

Det här är ett inlägg riktat till kollegor, barnmorskor och andra som palperar bäckenbotten, men det kan säkert intressera en och annan privatperson också.

Det här är ett påhittat men verklighetsförankrat scenario.

Jag får en remiss från en barnmorska gällande Linda. Linda har fött barn för tre månader sedan och under två efterkontroller har man inte kunnat hittat något knip alls. När någon ber Linda knipa händer ingenting. Linda själv har inga problem alls med bäckenbotten. Ingen inkontinens, ingen tyngdkänsla, inga framfallstendenser och inga andra förnimmelser. Hon kniptränar som hon blivit tillsagd och har blivit lite orolig. Barnmorskan och Linda undrar nu: Vad är det med hennes bäckenbotten?

Det här händer då och då, några gånger per år i alla fall.

Hur ska man tänka här?

Är hennes bäckenbotten helt trasig? Finns det nervskador? Eller är den i superbra skick, men vägrar att visa upp sig bara? Jag återkommer senare till de två första alternativen här, men nu ska vi fokusera på hela och välfungerande bäckenbottenar som bara inte kan uppvisa viljemässiga knip på kommando.

Här vill jag mena att nyckelordet är viljemässig.

Bäckenbottens muskler är lite komplicerade. För de är viljemässigt styrda skelettmuskler som OCKSÅ har ett eget liv där de också slås på och av i relation till buktryck och belastning. Jag brukar hävda att en totalt välfungerande bäckenbotten är den som vi aldrig behöver ägna någon uppmärksamhet. De jobbar på automatiserat och gör sin egen grej utan att jag behöver vara med och styra. Och vissa personer kan då ha helt perfekt fungerande bäckenbottnar, bara det att de inte kan alstra kraft i musklerna viljemässigt och på uppmaning. Här vill jag poäntera att just gyn-undersöknings-situationen är icke-optimal också. Att vara lite stressad, naken, lite skör och obekväm – det gör nog inte under för dessa musklers arbete heller.

Måste man kunna knipa viljemässigt?

Jag tror inte att jag har ett bra svar på den frågan. Men en tanke är att i och med att alla individer förlorar styrka och volym i sina muskler med åldern så kan även dessa individer komma till en punkt där de behöver kunna träna upp bäckenbotten. Och då kan det ju finnas en poäng med att viljemässigt kunna knipa. För det är genom viljemässiga och upprepade knip som vi, enligt vad vi vet idag, kan öka styrka, uthållighet och muskelvolym i bäckenbottens muskler.

Om Linda också hade haft problem då?

Om Linda hade uttryckt att hon har besvär som kan förknippas med svag bäckenbotten, då hade jag och Linda troligen lagt tid och energi på att försöka lära hennes muskler och nervsystem att få ihop viljemässiga sammandragningar i musklerna. Jag hade då också haft en rad andra tankar i huvudet parallellt. Finns det nervskador? Finns det muskelskador? Knipträning är som många känner till inte den enda lösningen på allt. Jag hade också testat knip i olika positioner och med en rad olika instruktioner.

Följa över tid

Vi vet aldrig allt. Med en patient där jag inte vet om ett visst fenomen kommer innebära ett besvär över tid (men inte är det vi tidpunkten för besöket) säger jag ibland ”Idag när jag undersöker hittar jag X som jag inte bedömer som ett problem just nu, men det betyder inte att du aldrig kommer få problem med din bäckenbotten. Om du senare känner att något inte stämmer ska du därför ta den känslan på allvar och söka vård igen då. Det finns några möjliga åtgärder eller förebyggande saker du skulle kunna göra redan nu, om du känner att det är relevant och angeläget för dig”. Jag tänker på i första hand på andra saker som vi eventuellt kan göra för att förebygga bäckenbottensymtom:

  • Sluta röka och undvika kronisk hosta
  • Undvika förstoppning
  • Undvika att gå upp alltför mycket i vikt över livet
  • Goda copingstrategier för att hantera buktryck och belastning
  • Och om patienten känner att det är värt att lägga tid och engagemang så går det också i de allra flesta fall att lära in viljemässig bäckenbottenaktivering.

Bortfall av knip av andra orsaker

Bortfall av knipfunktion kan också ske exempelvis pga tryck mot nerver efter en vaginal förlossning. De flesta som fått nervpåverkan efter förlossningen är återställda ungefär 4 månader efter förlossningen. I vissa fall det tar mycket längre tid än så också. Så i dessa fall kan knipfunktionen successivt komma tillbaka ju mer kroppen och nerverna får tid att återhämta sig. Saknas knipfunktionen och det också är förknippat med andra symtom som patienter beskriver ligger det också alltid nära till hands att fundera på om detta beror på muskelskador efter en vaginal förlossning. Då skulle jag byta spår och istället fokusera på rehab av muskelskador och med tiden bedömning av läkare om det är aktuellt med andra insatser, kirurgi eller så. Är bortfallet av muskelfunktionen inte relaterat till graviditet/förlossning skulle jag också i vissa fall hänvisa patienten vidare till utredning av andra neurologiska sjukdomar och besvär.

Individer som inte kan knipa viljemässigt

Tankar, input eller frågor? Dela gärna med dig i kommentarsfältet.

8 kommentarer till “Individer som inte kan knipa viljemässigt”

  1. Bra inlägg!

    Följdfråga:
    Hur lär man sig knipa viljemässigt? Hur hittar man kontakten och rätt muskler? Vilka övningar är bra?

    1. Jag brukar förespråka att man jobbar med ett finger inuti slidan och faktiskt känner efter själv, och försöker hitta en instruktion från sin egen hjärna som skapar en rörelse eller reaktion i musklerna. Ibland kan man leka med “spänn/slappna av” och ibland behöver man bara nöta på med samma tråkiga knip i jättemånga veckor innan det faktiskt händer något. Ibland handlar det bara om att hitta rätt ord/instruktion för att hjärna och muskler ska koppla. Och ibland handlar det om att hitta rätt position. “Leka runt” det hela är verkligen vad jag brukar göra och råda till.

  2. Efter mycket träning har jag fortsatt mycket svagt knip, urinläckage (ansträngningsinkontinens) och slidmynningen är alltid öppen. Rectum är mycket starkt knip. Vaginal födsel med sugklocka och yttretryck efter flera timmars krystvärkar. Sprack mycket bland annat fram till klitoris och hade kateter ett tag för läkning. Muskelskada? Nerver? Tips på hur jag kan blir bättre?

    1. Hej! Vad säger vården när du blir undersökt? Kan det finnas en levatorskada? Hur är musklerna i mellangården? Om bäckenbottenträning enligt konstens alla regler inte gett önskat resultat efter 3-6 månader så är det osannolikt att det kommer funka som lösning.

  3. Jag har frågat vad de tror om levatorskada men inte fått några svar. Provat diverse ringar och annat men de bara åker runt och hjälper ej.

  4. Hej! Har försökt leta svar på din sidan men finner inte riktigt. Jag födde för 7,5 vecka sen och har kniptränat 1-3 ggr om dagen sen jag kunde börja få kontakt (ca 1 vecka efter förlossningen). Styrketräningen är viktig för mig så har verkligen lagt energi för att få till en bra rutin för att undvika problem.

    Under FL blev jag klippt lite åt höger sida och har även en komplicerad/djup grad 2 bristning på höger sida som syddes på op med spinalbedövning. De trodde att jag hade en grad 4 men avfärdade efter op.

    När jag va hos BM nu efter sju veckor och hon testade knipet så blev hon förvånad över hur bra knipet var, däremot när hon testade sida för sida så var högra sidan svagare. Ska tilläggas att jag även kan känna detta när jag kniper.

    Kan detta ha att göra med klippet och bristningen på den sidan? Behöver den sidan mer tid bara? Eller kan det ha andra orsaker? Jag undrar även hur jag ska träna för att ge återhämtningen så bra förutsättningar som möjligt. Ska jag försöka knipa på högra sidan bara eller ska jag fortsätta”som vanligt”?

    Tillägg. Har kunnat styrketräna sen tre veckor efter förlossning och kan numera köra även ex knäböj och mark utan att läcka något.

    Tillägg 2. Har haft lite problem att hålla nr 2 när det är dags och det är lite löst. Fick en del hemorrojder. Men detta har successivt blivit bättre men är inte än helt bra än.

    1. Hej! 7,5 veckor efter en förlossning är alldeles för tidigt för att styrketräna, om du med styrketräning menar träning med yttre vikter eller motstånd.

      Det du nämner kan vara förklaringen till den nedsatta styrkan på höger sida, men också att trycket från barnet ofta är mer där och därför blir musklerna mer påverkade. Men det skulle också kunna vara en levatorskada.

      Jag skulle rekommendera dig att läsa mer om just träningaåtergång efter förlossning här på bakingbabies.se pxg ta det lite varsamnare med återhämtningen. Det är inte värt att få exempelvis framfall på grund av att började träna för tungt, för tidigt. Det låter som att du har haft en omfattande och komplicerad skada, så även om du få symtom så kan det ta längre tid för din bäckenbotten att återhämta sig, jämfört med någon med mindre skador.

  5. Hej!
    Bra inputs. Låter som mig Födde 2010, levatorskada och mkt svårt med knipet. Fick träna med en manick hemma och lyckades tillslut att hitta knip, men det funkar endast i liggande, och det är mkt svårt/omöjligt att göra på beställning när gynekolog skall kolla. Var och kollade mig nu för att se om de skador jag fått info om stämde (gjorde 3D) och skall nu få börja med biofeedback, då det tydligen går att träna upp precis som du skriver. Jag vill gärna ha möjlighet att kunna knipa i stående etc så att jag kan använda det när det behövs. Får se hur det går.
    Maria

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *