Föda vaginalt efter tidigare skada?

Föda vaginalt efter tidigare skada?

En av de vanligaste frågorna när jag får till bakingbabies är ”jag fick en skada när jag födde mitt första barn, ska jag våga föda vaginalt igen?”

Min första fråga tillbaka brukar bli: ”Vad vill du?”, för det tycker jag är avgörande. Vill du föda vaginalt? Vill du våga och vill du vilja föda vaginalt igen? Eller vill du till varje pris undvika en till vaginal förlossning? Min åsikt är att om du inte vågar eller vill föda vaginalt efter att du tidigare har fått en skada eller haft en traumatisk förlossning, så är det helt rimligt att inte behöva göra det. Men om du vill föda vaginalt så kan du också få svar och stöd som kan hjälpa dig i beslutsfattandet.

Du vill föda vaginalt igen

Om din önskan är att föda vaginalt igen kan följande information vara bra att veta:

• Den största skadan sker oftast första gången. Man har en lägre risk att drabbas av en besvärlig bristning andra gången.
• Första barnet “banar vägen” och andra gånger brukar gå lättare
• Det är ofta bra att bli hyfsat besvärsfri innan du ger dig på en ytterligare graviditet
• Ju fler graviditeter och vaginala förlossningar du har, desto större belastning utsätter du bäckenbotten för. Risken för framfall ökar med antalet vaginala förlossningar.

Förstå vad som hände

Det är viktigt att veta att det kan räcka bara med att vara förstföderska för att få en bristning. Det är nämligen den största riskfaktorn till att börja med. Men det kan också vara av värde för dig att förstå förloppet och det som hände vid din förlossning, för att analysera utfallet, riskfaktorer och möjligheter att påverka det som hände. När det gäller detta finns ofta fler alternativ för att få stöd. Sjukhuset där du födde kan ibland ge dig en genomgång av din tidigare förlossningsjournal. Din barnmorska kan möjligen också hjälpa. Har du en fysioterapeut som jobbar med kvinnohälsa kan denna troligen också hjälpa dig med en analys.

Var din bristning det relaterad till ett snabbt eller långsamt förlopp, barnets storlek eller andra faktorer? Att förstå varför det hände kan hjälpa dig och din vårdgivare att utveckla en förlossningsplan som minimerar risken för upprepade komplikationer.

Be om en bedömning

Ofta måste man först bli gravid för att kunna få det specifika svaret på frågan, men det kan också vara värt att få en bäckenbottenundersökning där man både kollar på musklernas funktion och ärrbildningens egenskaper, för att bedöma om dessa vävnader kommer må bra av en ny vaginal förlossning.

Bearbeta stress och oro

Vi vet att stress och rädsla ger mer spänningar i kroppen, och oro och spänningar kan skruva upp upplevelsen på förlossningssmärta. Vill du föda vaginalt kan det också vara viktigt att bearbeta rädslor och oro, och att öva på andningstekniker och avslappning. Att hantera rädslor och oro kan minska stressnivåer och skapa en mer positiv förlossningsupplevelse.

Minska risken för skada

Varma handdukar och stöd mot mellangården kan minska risken för större bristningar. Att ha ett kontrollerat och lagom långsamt framfödande verkar också var viktigt.

Kan jag föda vaginalt efter en tidigare bristning?

Ja, om du önskar kan du i de allra flesta fall planera för ytterligare en vaginal förlossning. De flesta studier visar ingen tydlig evidens för att du bör undvika en vaginal förlossning. Undantaget kan vara om du har besvär med anal inkontinens eller traumatisk stress efter en tidigare förlossning. Kejsarsnitt ska finnas som ett alternativ som du önskar.

Efter en sfinkterskada då?

Den medicinska världen verkar hyfsat enig om att kvinnor som tidigare fått en sfinkterruptur, och som inte har några besvär, har över 90 % chans att föda vaginalt igen utan att spricka lika mycket nästa gång. Men risken finns alltså, och spricker man lika mycket andra gången är det kanske inte lika lätt att laga bra. Om det är över 90 % chans att inte spricka, kan man ändå tänka att det är en väldigt liten risk. Men samtidigt, det har redan hänt en gång, och det var osannolikt redan då. Det finns inget rätt eller fel i hur man tolkar dessa siffor. Du behöver få filtrera dessa siffror genom dina egna erfarenheter och upplevelser.

Faktorer som påverkar

• Förekomsten av perineala bristningar minskar lyckligtvis vid påföljande födslar. Från 90,4 % hos kvinnor som genomgår sin första förlossning sjunker den till 68,8 % hos kvinnor som är flerbarnsfödslar och genomgår vaginala förlossningar. Detta påstående refererar till bristningar generellt.
• En kvinna som tidigare fått en sfinkterskada har ungefär samma risk för en förstföderska att drabbas av en sfinkterskada vid nästkommande förlossning (ca 6% hos båda), i motsats mot andra omföderskor som har en 1,5% risk att drabbas. Detta gäller specifikt sfinkterskador.
• Tidigare grad-4 skada ökar risken mer än grad 3-skador.
• Risken att drabbas av sfinketrskada ökar vid förlossningar där tång eller sugklocka används.
• Precis som hos förstföderskor ökar risken för sfinkterrupturer då barnet är stort (över 4 kg).
• För kvinnor över 35 år är risken för perinealtrauma högre.

Gå igenom tillsammans med din barnmorska:

• Hur din förra förlossning var
• Vad du önskar av nästkommandel födsel
• Hur dina eventuella symtom är nu
• Om ni kan hålla koll på barnets storlek
• Hur förlossningens utfall kan optimeras

och ta ett beslut utefter vad ni kommer fram till i den diskussionen.

Referenser:

• A retrospective study of the incidence and predisposing factors of third- and fourth-degree perineal tears
• Duration of second stage of labor and instrumental delivery as risk factors for severe perineal lacerations: population-based study
• Impact of maternal age on delivery outcomes following spontaneous labour at term
• Incidence of and risk factors for perineal trauma: a prospective observational study
• Obstetric anal sphincter injury ten years after: subjective and objective long term effects.
• Perineal techniques during the second stage of labour for reducing perineal trauma
• Preconceptional counseling of women with previous third and fourth degree perineal tears
• Risk factors associated with severe perineal lacerations during vaginal delivery: a 10-year propensity score-matched observational study
• Risk factors for primary and subsequent anal sphincter lacerations: a comparison of cohorts by parity and prior mode of delivery.
• Risk factors for recurrent obstetric anal sphincter injury (rOASI): a systematic review and meta-analysis.
• Subsequent pregnancy outcomes after obstetric anal sphincter injuries (OASIS).
• The incidence of and risk factors for a repeat obstetric anal sphincter injury (OASIS) in the vaginal birth subsequent to a first episode of OASIS: a hospital-based cohort study.