Undersöka bäckenbottens styrka och funktion

Idag ska vi fokusera på metoder för att undersöka bäckenbottens styrka och funktion!

Bäckenbottens anatomi

Bäckenbotten är en komplex struktur som spelar en avgörande roll i både mäns och kvinnors kroppar. Den består av flera muskler och ligament som bildar ett stödjande nätverk vid botten av bäckenhålan och är grundläggande för normal funktion i urinblåsa, tarmar och reproduktiva organ.

Bäckenbotten består av tre lager. Det innersta lagret, levator ani, är indelat i tre delar och fungerar som en “studsmatta” som täcker bäckenets nedre öppning. Den är hästskoformad, går från pubisbenet bak till svanskotan och har en slits i mitten för tarm, vagina och urinrör.  Levator ani fungerar också som en hylla där bäckenorganen vilar. Vid ökat intraabdominalt tryck, som vid hosta eller lyft, lyfts levatorplattan upp och stänger till kroppsöppningarna. Vid avslappning eller krystning antar den en trattliknande form. Om levatorn inte fungerar korrekt, kan tryck mot den orsaka breddning av slitsen i mitten av muskeln. Detta kan leda till framfall eller nedsatt stöd för urinblåsa och urinrör och ge urinläckage. Bäckenbotten består också av stödjevävnad och icke viljemässigt styrd muskulatur.

Ytligt om levator ani och stödjestrukturerna finns ett lager muskler som stänger till kroppsöppningarna. I utrymmet mellan vagina och anus finns perinealkroppen, som fungerar som ett ankare för de ytligare musklerna och ändtarmens slutmuskler.

Sammandragning av bäckenbottens muskler sker gemensamt, och spänningen kan beskrivas som ett knip runt kroppsöppningarna och ett lyft inåt/uppåt. Rörelsen sker alltså delvis genom att svanskotan närmar sig klitoris, en ihopdragning, men också ett lyft uppåt/inåt i bäckenet.

Bäckenbottens funktion

Bäckenbotten fungerar som en “hängmatta” som stödjer urinblåsa, tarmar och hos kvinnor även livmodern, vilket hjälper till att förhindra framfall genom att hålla dessa organ i korrekt position.Genom att kontrollera musklerna runt urinrör och anus bidrar bäckenbotten till att upprätthålla vår kontinens, vilket gör att vi kan kontrollera när vi vill urinera eller tömma tarmen. Vid fysisk ansträngning, som hosta eller nysning, spänns dessa muskler reflexmässigt för att förhindra oönskat läckage.

• Bäckenbottenmusklerna är också viktiga för sexuell funktion och upplevelse. De påverkar blodflöde och känslighet i könsorganen. Hos kvinnor är dessa muskler avgörande för vaginalt stånd och orgasm, medan de hos män hjälper till att kontrollera erektion och ejakulation.
• Under graviditeten ger bäckenbotten stöd åt det växande fostret och anpassar sig för att underlätta förlossningen. Den flexibilitet och styrka som krävs för detta är unik för bäckenbottenmusklerna.
• Dessutom bidrar bäckenbotten till kroppens övergripande hållning och stabilitet genom att samverka med bål- och ryggmusklerna.

När funkar inte bäckenbotten?

Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp som omfattar symtom orsakade av att bäckenbotten inte fungerar som den ska. Vanligtvis beror detta på muskelsvaghet, men ibland kan det handla om överspändhet. Bäckenbottendysfunktion inkluderar smärta, tyngdkänsla, smärta vid sexuell penetration, svanskotesmärta, inkontinens, svårigheter att tömma tarmen och olika former av framfall.

Inkontinens och framfall uppstår ofta när bäckenbottenmusklerna, särskilt i levator ani, försvagas och inte längre kan stänga och lyfta effektivt. Detta kan bero på muskelskador efter förlossning, muskelmassaförlust med ålder och hormonförändringar.

Tecken på en svag bäckenbotten inkluderar urinläckage, svårigheter att hålla gaser, trötthetsvärk efter stående eller gående, och vid framfall kan man uppleva en utfyllnad i vagina samt skav och sveda. Överspändhet i bäckenbotten orsakar ofta smärta i musklerna.

Vaginal palpation

Vaginal palpation är en standardundersökning som används för att bedöma bäckenbottens kontraktionsförmåga och muskelstyrka. Denna metod är ofta det första steget i en utvärdering av bäckenbottenfunktion.

Under en vaginal palpation, som är en typ av gynekologisk undersökning, använder undersökaren sina fingrar istället för instrument för att känna efter bäckenbottens muskler. Denna manuella bedömning ger möjlighet att direkt känna på muskelspänning, styrka och elasticitet samt att identifiera eventuella avvikelser som muskelsvaghet eller överspänning. Undersökaren kan också känna efter muskelskador eller tecken på nervpåverkan.

En korrekt genomförd palpation kan ge insikt i tillstånd som bäckenbottensvaghet och muskulära spänningar, och kan därmed vara ett viktigt verktyg för att planera lämpliga behandlingsåtgärder.

Att mäta muskelstyrka i bäckenbotten

Vid en vaginal palpation utgår de flesta bedömare utifrån denna skala, Modifierad Oxford Skala. Vi ber dig knipa och uppskattar om dina muskler kan alstra:

0: Ingen kontraktion alls

1: Ett ”flicker”, en knappt kännbar muskelkontraktion

2: En svag muskelkontraktion

3: En medelstark muskelkontraktion med lyft

4: En god muskelkontraktion med lyft

5: En stark muskelkontraktion med lyft

Reliabilitet

Vaginal palpation är en viktig metod för att bedöma bäckenbottens hälsa och funktion, men den är inte perfekt. Resultaten av undersökningen är starkt beroende av undersökarens kompetens och erfarenhet. En välutbildad och erfaren undersökare kan leverera mer tillförlitliga resultat än en ny eller oerfaren.

Här är också viktigt att förstå begreppen inom-bedömar-reliabilitet och mellan-bedömar-reliabilitet. Inom-bedömar-reliabilitet avser hur konsekvent en och samma person är vid upprepade test eller mätningar över tid. En hög inom-bedömar-reliabilitet indikerar stabila resultat med minimal påverkan av subjektiva faktorer eller mätfel. Å andra sidan handlar mellan-bedömar-reliabilitet om hur väl olika bedömare överensstämmer i sina bedömningar. Bäckenbottenbedömning med MOS (skalan ovan) har visat sig ha låg mellan-bedömar-reliabilitet men hög inom-bedömar-reliabilitet. Det betyder att resultaten kan variera beroende på vilken vårdgivare som utför bedömningen, vilket understryker vikten av att upprepa undersökningar med samma person för att få jämförbara resultat.

Bilddiagnostik

Ultraljud och magnetkamera är viktiga bilddiagnostiska verktyg som ger inblick i kroppens inre strukturer. Dessa metoder kan visa detaljerade bilder av anatomiska strukturer, men de är begränsade när det gäller att bedöma musklernas styrka och funktion. För att få en mer komplett bild av bäckenbottens status och funktion krävs ofta en kombination av flera undersökningstekniker.

Studier har visat att manuell bedömning med fingrar och ultraljudsundersökning kan ge överensstämmande resultat, särskilt när undersökaren är erfaren. Detta understryker vikten av att ha kvalificerad personal som kan utföra dessa undersökningar för att säkerställa tillförlitliga resultat.

För att ge en tillförlitlig diagnos på eventuell muskelskada behövs ofta ultraljud, men för att bedöma funktion och styrka är palpation ofta överlägset.

Vaginal bedömning av bäckenbottenstyrka

Bedömning av bäckenbottefunktion och styrka är nödvändigt för att kunna ge feedback om hur en individ kniper, om hon gör rätt och hur starka hennes muskler är. Det är också viktigt att göra en muskelfunktionsbedömning av bäckenbotten för att kunna se effekt av en träningsperiod. Både för att utvärdera effekten, men också för att hålla uppe motivationen. För handen på hjärtat – till och med jag tycker att bäckenbottenträning är skittråkigt!

Kan man se bäckenbottenanspänning utifrån?

Jag vill vara OTROLIGT tydlig här. Du kan ALDRIG uttala dig om en annan persons knipförmåga utifrån en koll av exempelvis magmuskulaturen! Att göra en bedömning av bäckenbotten utan vaginal undersökning är som att bedöma en knäskada igenom jeansen. Bedömaren kan egentligen inte uttala sig om någonting.

Jag träffar otroligt många patienter som fått höra att om de bara känner en liten anspänning i magen strax innanför höftbenen så är knipet okej. Detta är inte en tillförlitlig undersökningsmetod.

Referenser:

• Accuracy and Reliability of Different Approaches for the Assessment of Pelvic Floor Muscle Strength: A Systematic Review
• Association between 2D trans-perineal ultrasound and physical examination in evaluation of ani function
• Co-activation of the abdominal and pelvic floor muscles during voluntary exercises
• Diagnosis of levator avulsion injury: a comparison of three methods
• Digital examination compared to trans-perineal ultrasound for the evaluation of anal sphincter repair
• Evaluation of female pelvic floor muscle function and strength
• Evidence for benefit of transversus abdominis training alone or in combination with pelvic floor muscle training to treat female urinary incontinence: A systematic review
• Inter-rater reliability of the digital palpation of pelvic floor muscle by the modified Oxford Grading Scale in continent and incontinent women
• Is there correlation between perineometry and Modified Oxford Scale in women? Systematic review with meta-analysis and grade recommendations
• Levator ani muscle avulsion: Digital palpation versus tomographic ultrasound imaging
• Physical therapy for the pelvic floor
• Urogynekologi