Fysioterapi för dig som är könsstympad
Kvinnlig könsstympning är en procedur där delar av det kvinnliga könsorganen medvetet skärs eller skadas utan medicinsk anledning. Ingreppen utförs vanligtvis på unga flickor mellan spädbarnsålder och femton års ålder, oftast före puberteten. Det är smärtsamma ingrepp, ofta utfört av personer utan medicinsk utbildning, utan smärtlindring och utan flickornas samtycke. Proceduren utförs med sax, kniv, skalpeller, glasskärvor eller rakblad och sker inte alltid under sanitära förhållanden. Unicef uppskattar att minst 200 miljoner flickor och kvinnor som lever idag har utsatts för könsstympning.
Man delar upp könsstympning i fyra typer:
- Typ 1 – Borttagning av delar av eller hela klitorishuvudet och/eller klitorishuvan.
- Typ 2 – Borttagning av delar av eller hela klitorishuvudet och inre blygdläppar, med eller utan borttagning av de yttre blygdläpparna.
- Typ 3 (infibulation) – Förträngning av den vaginala öppningen genom att skapa en försegling, som bildas genom att skära i och sy ihop inre eller yttre blygdläpparna.
- Typ 4 – Andra skadliga procedurer på de kvinnliga könsorganen, inklusive stympning, piercing, skärning, skrapning eller bränning av området.
Här hittar du illustrationer av de fyra typerna
Inga hälsovinster
Det är viktigt att veta att det inte finns några som helst kända hälsovinster med ingreppen. Motivationen handlar ofta om kulturella och till viss del religiösa sedvänjor som ska göra flickan ”ren”, följa guds vilja och säkerställa kvinnans oskuld och senare trohet. En motivation kan också vara för att minska kvinnans sexuella lust och njutningsförmåga.
Kopplade symtom
Det är viktigt att veta att alla som könsstympas inte kommer uppvisa alla symtom. En del vet inte ens om att de blivit könsstympade som mycket små. Men vissa är drabbade av ett eller flera symtom:
- Blödningar, cystor och abscesser
- Långvarig smärta smärta
- Menstruationsproblem (smärtsam menstruation, svårigheter att passera menstruationsblod, etc.)
- Psykologiska problem som depression, flashbacks och självskadebeteenden
- Sexuella problem (smärta och/eller svårigheter vid samlag, minskad tillfredsställelse, etc.)
- Svårigheter att bli gravid på grund av oförmåga att ha samlag
- Urinvägsproblem (svårigheter att kissa eller inkontinens, smärtsam urinering, urinvägsinfektioner)
- Vaginala problem (flytningar, klåda, bakteriell vaginos och andra infektioner)
- Ärrvävnad som blir omfattande och ger besvär
- Ökad risk för förlossningskomplikationer (svår förlossning, överdriven blödning, kejsarsnitt, större skador).
Långsiktiga effekter av könsstympning
Ingreppen kan ge upphov till svåra psykologiska trauman. Ibland behöver det inte bli så omfattande, men man kan ändå lida av skam och smärta så pass att man väljer att undvika sexuella relationer och upplevelser. I en del fall kan sex endast bli aktuellt efter en kirurgisk öppningsoperation.
En positiv genital självbild och tillfredställande sexuell funktion kan kompensera för den nedsättning som kan uppstå vid könsstympningen. Det är viktigt att inte utgå ifrån en fördom av att exakt alla som blivit könsstympade har dålig hälsa, livskvalitet eller nedsatt sexuell funktion.
Vad kan en bäckenbottenfysioterapeut göra för dig som är könsstympad?
Vi fysioterapeuter som jobbar med bäckenbotten kan ofta behandla långvariga smärtbesvär i bäckenbotten, samlagssmärtor och vissa urin- eller tarmproblem. Vi är vana att jobba med behandling som är både ”hands on” och ”hands off”. Ibland arbetar vi med musklerna eller ärrvävnad i bäckenbotten och könsområdet genom vägledning, töjningar och mjukdelstryck. Andra gånger fokuserar vi mer på området som omger könsorganen och jobbar med träning, styrka, uthållighet och blodcirkulation. I vissa fall blir behandlingen fokuserad på smärthantering, råd för blåsa eller tarm, eller avslappning för spända muskler. Vi försöker också samarbeta med andra professioner och hänvisa dig vidare till exempelvis läkare när vi tror att detta skulle vara fördelaktigt.
Det är viktigt att veta att vi bäckenbottenfysioterapeuter inte är psykologer, psykiatriker eller samtalsterapeuter. Ofta kommer många starka känslor till ytan när vi behandlar de fysiska vävnaderna i bäckenbotten. Vi finns alltid med som närvarande medmänniskor, men det räcker inte alltid. När du ska påbörja fysioterapi kan det alltid vara värt att fundera över om du samtidigt ska ha en samtalskontakt.
