Kan du äta hormon-rätt?
Något som växt upp som svampar runt omkring mig de senaste åren är de pseudovetenskapliga råden om kost och hormoner. Jag har hållit mig lite avvaktande, tänkt att dietisterna borde vara den profession som tar kampen mot kost-pseudovetenskapen. Dessutom har det jag sett varit så dumt att jag helt enkelt hoppats att det skulle självdö.
Men nu har kost/hormonråden stövlat rätt in i mitt fält, kvinnohälsa. Och nu känner jag mig förpliktigad att sätta ner foten.
Matens påverkan i kroppen
Det vi äter påverkar naturligtvis kroppen. Det finns belägg för att olika livsmedel är olika hälsosamma. Det handlar inte bara om ”bränsle” och väsentliga näringsämnen, vissa ämnen i mat kan ha direkta eller indirekta effekter för att aktivera signalvägar i kroppen. Maten vi äter kan ha komponenter som kan agera som signalämnen i kroppen.
Ett exempel på detta är omega 3-fettsyror som binder till specifika cellmembranreceptorer och kan bidra till minskad viktökning och förbättra glukoskontroll. Det finns ämnen som har motsatt effekt. På detta sätt kan specifika kostkomponenter få hormonliknande metaboliska effekter på kroppen. Det gäller alltså inte bara fettsyror utan även aminosyror.
Maten och tarmen
Matens komponenter kan interagera med tarmfloran och sätta igång signaleringsprocesser i kroppen. Kostfiber och vissa andra kolhydrater kan påverka bakteriefloran i tarmen och på så sätt ändrar sig kroppens energi- och glukosmetabolism.
Mat och hormoner
Vi har ett visst vetenskapligt stöd att se bortom makronäringsämnena i maten vi äter. Att förstå hur kroppen interagerar med det vi stoppar i oss kan påverka hur vi mår och hur kroppen förändras över tid.
Men enligt en trend på internat kan en rad av besvär inklusive trötthet, finnar, huvudvärk, framfall och andra gynekologiska sjukdomar eller syndrom bero på, eller förvärras av, att du äter fel utifrån en hormonaspekt. Det finns en rad råd och konton att följa om du vill äta ”hormonbalanserat”. Detta låter lite för bra för att vara sant, och är delvis baserat på omkonstruerade delar av vetenskapliga koncept.
Hormonella avvikelser kan såklart ligga till grund för medicinska besvär. Det finns sjukdomar som kräver både medicinsk behandling och kost/livsstilsomställningar. Individer som har en sköldkörtelproblematik eller polycystiskt ovariesyndom har verkliga hormonella avvikelser där övervikt kan vara en del av symtombilden. Dessa tillstånd går att sätta diagnos på och utgör ofta verkliga hälsorisker. Men de flesta inom i banschen för pseudovetenskapliga kvinnohälsarelaterade kostråd riktar sig till dig som har en mer vag känsla av obalans, den sortens ”obalanser” som inte ger upphov till mätbara förändringar. Man menar att ”hur du känner dig” kan vara en rättvisande indikation på hormonell obalans. Få innehållsskapare nämner ens specifika hormoner.
Äta rätt som en omsorg om den egna kroppen
Kvinnliga kroppar ses som mer hormonstyrda än män. Gräver man i budskapen om att äta hormonrätt så omfattar de ofta värderingar som går i linje med vilken trend-diet som helst. Det förekommer före- och efterfoton och siffror om viktnedgång.
En annan aspekt i flödet om kost/hormoner handlar om att äta rätt i sin menstruationscykel. Under en menscykel kommer kroppens hormoner skifta och förändras utifrån upp- och nedgångar i nivåerna av östrogen, progesteron och testosteron. Influencers som fokuserar på ”cykelsynkronisering” menar att man ska göra små livsstilsförändringar flera gånger i månaden utifrån faserna i menstruationscykeln. Det här innebär i praktiken att man kan äta och träna utifrån fyra faser varje månad, men syftet att hjälpa produktionen och regleringen av hormonerna.
Det vetenskapen står för idag är att kroppen vanligtvis gör ett utmärkt jobba med att reglera hormonbalansen helt på egen hand. Om du har normala menstruationscykler och äter en generellt hälsosam kost kommer kroppen gör sin grej. Det finns visst stöd för att kvinnor har en skillnad i ämnesomsättning mellan menstruationscykelns olika faser. Det finns också stöd för att kroppen ”löser” detta på egen hand genom att helt enkelt äta lite mer under de faser då ämnesomsättningen är högre.
Äta rätt för klimakteriet
Klimakteriet är en fysiologisk process som kännetecknas av en minskning av cirkulerande östrogen. Mna har sett att träning är effektivt för att minska effekterna av hormonminskningen. Faktum är att en förlust av östrogen kan resultera i en större åldersrelaterad styrkeförlust och en reducerad hastighet för styrkeökning. Det finns få studier om ”kostmanipulation” utefter menstruationscykeln.
På sociala medier finns bland annat hastaggen #rawcarrotsalad, där innehållsskaparna hävdar att rå morotssallad hjälper till att balansera hormonerna genom att sänka östrogennivåerna. Salladen inkluderar ofta en vinägrett på olivolja och äppelcidervinäger. Påståendena kring hälsofördelarna med att äta rå morotssallad dras så långt som att salladen skulle kunna lindra symtom av endometrios, PCOS, cancer och minska infertilitet. Från ett vetenskapligt håll vet man dock att morötter inte ensamt inte påverka hormonnivåerna.
Skiljer det sig från vanliga, goda kostråd?
Konsumtion av fiberrika livsmedel kan påverka tarmhälsan till det bättre, och detta kan möjligen påverka cirkulerande östrogen. Och här blir råden väldigt lika de vi generellt har gällande en balanserad och varierad kost. Kokar man ner råden gällande ”hormonvänlig mat” så handlar det ofta om att äta mer frukt, grönsaker, fågel, fisk och ätt. Mna förespråkar ofta att undvika processade livsmedel och raffinerade spannmål.
Det här är inga konstiga kostråd. Följden av dessa blir att du minskar de livsmedelsprodukter som är höga i kalorier och låga i näringsvärde, samt att du ökar ditt intag av frukt, grönsaker och fisk. Det är en erkänt god kosthållning som ger kroppen det som behövs för övergripande hälsa.
Det är inte fel på råden, det är fel på vinklingen
Hormondieter omfattar oftast inte någon dålig kostrådgivning. För närvarande finns ingen hållbar förklaringsmodell som tyder på att man kan återställa eller optimera sina hormoner genom kostens specifika beståndsdelar. Däremot så kommer kroppen kanske må bättre om du äter bättre.
Soja då?
Soja innehåller isoflavoner, som är växtöstrogener och har en östrogenliknande struktur, men de fungerar mycket svagare än kroppens egna östrogen. Det finns, mig veterligen, ingen robust vetenskaplig grund för att säga att isoflavonerna i soja påverkar kvinnorkroppen på något omfattande sätt vad gäller benhälsa, hjärt-kärlhälsa, endometrios, PCOS eller bröstcancer.
Spelar förklaringsmodellen någon roll om det ändå fungerar?
Ja, jag anser det. Hormonbaserad kostrådgivning förstärker stereotyper om att kvinnor är styrda av sina hormoner. Hormonella cykler påverkar självklart kroppen, men det är också viktigt att ifrågasätta om råd som baseras på detta riskerar att förstärka en biologisk determinism, där kvinnor ses som offer för sina hormoner snarare än aktiva individer med egna valmöjligheter.
Kroppens hälsa och hormonernas komplicerade processer påverkas av många faktorer, så som stress, sömn, ålder och underliggande medicinska tillstånd. Om man ignorerar dessa nyanser blir råden också alldeles för förenklade.
När råden är formulerade på ett sätt som förstärker en press att optimera kroppen anser jag att det går emot viktiga feministiska principer, de utnyttjar istället de traditionella könsrollerna och profiterar på dessa.
