Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Bäckenbottenfunktion genom livet

Bäckenbottenfunktion genom livet

a mother and daughter looking at their reflection in the mirror

Bäckenbottenfunktion genom livet

Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp för ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, överaktiv blåsa, framfall och analinkontinens. Runt hälften av alla kvinnor som har fött barn har något symtom av bäckenbottendysfunktion, men siffrorna varierar i olika studier beroende på hur man räknar och definierar begreppet. Bäckenbotten är en viktig muskelstruktur som påverkar både vår fysiska och psykiska hälsa. Det är en grupp muskler som stödjer våra inre organ, inklusive livmodern, blåsan och tarmarna. När dessa muskler är i bra skick hjälper de till att bibehålla kontroll över urin- och tarmfunktioner, samt att ge stabilitet åt våra kroppsrörelser. Men precis som alla andra muskler i kroppen behöver bäckenbotten omsorg och uppmärksamhet för att förbli stark och funktionell genom livet. Idag ska jag gå igenom några faktorer som spelar roll, och vad du själv kan göra för att optimera din bäckenbottenhälsa.

Ung vuxen ålder (20-40 år)

Under de första decennierna av livet är bäckenbotten oftast stark och funktionell. Detta innebär att musklerna har god kapacitet att stödja organen och förhindra inkontinens eller framfall. Det är dock oftast under den här perioden i livet som man föder barn, och här kan problem också uppstå. För kvinnor som föder barn kan bäckenbotten utsättas för påfrestningar som inte går att undvika, oavsett om förlossningen är vaginal eller via kejsarsnitt. Under en vaginal förlossning sträcks bäckenbottenmusklerna ut kraftigt vilket kan leda till skador och eller bara en försvagning. Även om kejsarsnitt inte innebär samma mekaniska påfrestning på bäckenbotten kan graviditeten och hormonförändringarna påverka musklernas funktion.

Förlossningar och förlossningsskador

Det är mycket som kan påverka vår bäckenbottenfunktion till det sämre, men för många bäckenbottenbesvär kommer vaginala förlossningar vara den utlösande eller förvärrande faktorn.
Förlossning med sugklocka eller tång och hög födelsevikt hos barnet ökar risken för urinläckage under postpartumperioden. Senare i livet jämnar det ut sig, så att även personer med okomplicerade förlossningar också drabbas i ungefär samma omfattning.

Urinläckage under graviditet

Läckage vid fysisk ansträngning drabbar 25–45 % av kvinnor. Ansträngningsläckage kännetecknas av ofrivilligt urinläckage vid aktiviteter som ökar buktrycket, som att hoppa, springa, lyfta tungt men också skratta, hosta eller nysa. Det finns också det som kallas trängningsinkontinens, som är när du läcker urin vid en blåsträngning. Urininkontinens är vanligt under graviditeter, runt 32-64 % drabbas. Det är vanligare hos kvinnor som fött barn tidigare, men det är inte ovanligt även hos förstagångsgravida.

Urinläckage efter graviditet

Urinläckage minskar efter graviditeter, men mellan 15–30 % av kvinnor rapporterar någon grad av urininkontinens under postpartumtiden. Vaginala förlossningar är kopplade till högre förekomst av urininkontinens jämfört med kejsarsnitt. Individer som genomgår planerade kejsarsnitt har lägre risk för inkontinens postpartum än de som genomgår akuta kejsarsnitt efter värkstart.

Vad kan du göra?

  • Att träna din bäckenbotten så att den båda är stark, flexibel och kan slappna av bra är viktigt. Vi har starkt vetenskapligt stöd för att bäckenbottenträning förbättrar symtomen vid ansträngningsinkontinens genom att stärka upp bäckenbottens muskler. Ta hjälp av en bäckenbottenfysio om det är svårt.
  • Håll dig på en hälsosam vikt – detta minskar risken för främst urinläckage.
  • Träna dig generellt stark. Att vara förberedd för det livet innebär kommer skydda din bäckenbotten.

Förändringar i medelåldern (40-60 år)

I medelåldern kan du börja uppleva hormonella förändringar som påverkar bäckenbottenhälsan, särskilt när du närmar dig klimakteriet. Under klimakteriet minskar östrogennivåerna, vilket kan leda till att vävnaderna i bäckenbotten blir svagare och mindre elastiska. Detta ökar risken för symtom som urininkontinens och framfall. Flera studier visar att förekomsten av urinläckage inte ökar vid klimakteriet. Det verkar framförallt som att ansträngningsläckagen minskar medan trängningsinkontinensen kan öka. Östrogentillskott kan bidra till öka bäckenbottenhälsan och minska besvär som vaginal torrhet och skav, men kan också öka risken för urinläckage vid ansträngning hos kvinnor som är över 55 år.

Om du har missade förlossningsskador kan det vara värt att få dessa undersökta och eventuellt lagade under den här perioden. Det optimerar bäckenbottenhälsan på sikt att ha så många välfungerande och starka muskler som möjligt.

Risken för framfall ökar med ökande ålder. Framfall inträffar när ett eller flera bäckenorgan (urinblåsa, livmoder, ändtarm och tunntarm) sjunker ner i vaginalkanalen. Framfall är kopplat till symtom som urininkontinens, frekventa och brådskande behov av att kissa, dåligt urinflöde, ofullständig tömning av blåsan, vaginal smärta, tyngdkänsla, tarmtömningssvårigheter och sexuella problem. Det kan också påverka det psykiska välbefinnandet. Globalt sett uppskattar man att en tredjedel av alla kvinnor har någon grad av framfall.

Vad kan du göra?

  • Fortsätt träna bäckenbotten. Det hjälper mot inkontinens i vilken ålder du än må vara, och kan lindra symtom av mindre framfall.
  • Hormonbehandling kan förbättra en del andra symtom. Diksutera denna behandling med läkare.
  • Fortsätt träna kroppen. Fysisk träning har visats påverka en del klimakteriesymtom till det bättre och minskar risken för annan sjuklighet.

Äldre ålder (60+ år)

Med åldern fortsätter vävnaderna i kroppen att förändras, och detta gäller även bäckenbotten. För många kvinnor i äldre ålder kan prolaps, urininkontinens och andra bäckenbottenrelaterade problem bli mer märkbara. Minskad fysisk aktivitet, nedsatt muskelstyrka och hormonförändringar kan förvärra dessa tillstånd.

Vad kan du göra?

Fortsätt träna både bäckenbotten och resten av kroppen!


Allmänna tips för hela livet


Övervikt

Övervikt är en väletablerad riskfaktor för urinläckage, både genom att öka trycket mot bäckenbotten och blåsan och genom andra mekanismer. Centralt placerad fetma (dvs bukfett) är ofta mer förknippat med urinläckage än mer utspridd vikt. En viktökning på 5-10 kg kan ökar risken för urinläckage med ca 50 %. Viktminskning kan minska förekomsten av urinläckage. Ett BMI på mer än 30 kg/m² och stort midjeomfång (≥88 cm) är riskfaktorer för framfall. Att hålla en hälsosam vikt kan optimera din bäckenbottenhälsa.


Fysisk träning

Jobb som innebär tunga lyft kan vara en riskfaktor för framfall. Tunga lyft inom träning verkar inte leda till ökad förekoms av framfallssymtom. Vi saknar fortfarande evidens för att helt avfärda risken att även tunga lyft i träning kan öka risken för framfall. En tydlig skillnad mellan arbete och träning är möjligheten att ta pauser och själv avgöra vad som känns rimligt, roligt och bra för kroppen. Om du regelbundet lyfter tungt, var noga med att använda rätt teknik och undvik att skapa ett alltför stort buktryck genom att hålla andan när du tränar. Detta kan påverka bäckenbotten negativt.

Psykisk hälsa

Det finns samband mellan depression och bäckenbottenbesvär som verkar gå åt båda håll. Urinläckage kan leda till minskade sociala aktiviteter och nätverk, vilket kan öka risken för depression. En del studier föreslår att depression och urinläckage delar gemensamma neurokemiska eller hormonella orsaker, men detta är inte väl undersökt.

Bajsa bra!

Att bibehålla goda tarmvanor är avgörande för att optimera bäckenbottenhälsan. Regelbundna och bekväma tarmtömningar minskar risken för förstoppning. Att krysta mycket och länge är annars en vanlig bidragande faktor till ökat tryck på bäckenbotten. Genom att undvika långvarigt krystande kan du minska risken för att drabbas av framfall eller andra bäckenbottenproblem. Om du inte får till en mjuk avföring genom kost och motion bör du prata med din läkare om det finns lämpliga bulkmedel eller läkemedel för dig.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Bäckenbottenhälsa är en viktig del av vårt allmänna välbefinnande och påverkar både vår fysiska och psykiska hälsa genom hela livet. Regelbunden träning av både bäckenbotten och resten av kroppen kan optimera förutsättningarna för god bäckenbottenhälsa. Tveka inte att söka hjälp hos en bäckenbottenfysio om du behöver stöd. Ju tidigare du agerar desto bättre är chanserna att förebygga långvariga problem.

Tips! Läs mer om bäckenbottenträning här.

Referenser:

2 kommentarer till “Bäckenbottenfunktion genom livet”

  1. Elin
    Svara

    Du skriver: “undvik om du kan att skapa ett alltför stort buktryck genom att hålla andan när du tränar”.
    Betyder det att jag ska undvika att hålla andan eller tvärtom?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *