Hjälp att förstå din förlossningsjournal
Det här är det första inlägget i en serie om förlossningsjournaler. Syftet är att hjälpa dig att förstå din egen journal bättre. Jag kommer att gå igenom vanliga termer och förkortningar, ibland med lite mer förklarande text, ibland mer i form av en ordbok.
Innan vi börjar vill jag vara tydlig med två saker:
Prata alltid med en vårdgivare vid frågor
Det är den vårdgivare som skrivit journalen som har ansvar för att du förstår innehållet. Du har alltid rätt att be om en genomgång eller få begrepp förklarade. Den här artikeln är bara tänkt som ett stöd vid sidan av, inte som en ersättning.
Jag är inte barnmorska
Jag är fysioterapeut, men van att gå igenom journaler och hjälpa patienter att förstå vad de har varit igenom. Barnmorskor (och andra förstås!) är varmt välkomna att fylla på, förtydliga eller rätta i kommentarsfältet!
Så, nu börjar vi!
Här är en första ordlista för att förstå din förlossningsjournal.
A till D
Amniotomi – En medicinsk procedur där man tar hål på hinnorna för att påskynda eller underlätta förlossningen. Detta görs vanligtvis av en barnmorska eller läkare genom att bryta fostersäcken så att ”vattnet går”.
Apgar – Ett poängsystem som man använder för att bedöma en nyfödds hälsotillstånd vid 1, 5 och ibland 10 minuter efter förlossningen. Poängen ges för hjärtfrekvens, andning, muskeltonus, retbarhet och hudfärg.
Asfyxi – Syrebrist hos fostret eller det nyfödda barnet. Hotande asfyxi innebär att fostret visar tecken på syrebrist, medan manifest asfyxi innebär att man har konstaterat syrebrist och att denna påverkar barnet.
Bilateral – Betyder ”på båda sidor”.
BP (Beräknad Partus) – Medicinsk term för beräknat förlossningsdatum (BF), baserat på kvinnans sista menstruation.
BPU (Beräknad Partus enligt Ultraljud) – Förlossningsdatum beräknat utifrån fostrets storlek vid ultraljudsundersökning.
Cervix – Livmoderhalsen (även kallad livmodertappen). Det är den nedersta och smalaste delen av livmodern och mäter vanligtvis cirka 2,5 cm i längd. Cervix blir mjukare, kortare och allt mer öppen under förlossningen och återgår därefter gradvis till sin normala form.
CTG (Cardiotokografi) – En metod för att övervaka fostrets hjärtfrekvens och livmoderns värkarbete under graviditet och förlossning med hjälp av sensorer på mammans mage eller via en skalpelektrod på fostrets huvud.
Cx – Förkortning för cervix (livmoderhalsen).
Decelerationer – Tillfälliga sänkningar av fostrets hjärtfrekvens, ofta orsakade av värkarna. Synkrona decelerationer sker under en värk och beror oftast på att navelsträngen tillfälligt blir klämd, medan osynkrona decelerationer sker efter en värk och kan tyda på syrebrist.
F till P
Ffd (Föregående Fosterdel) – Den del av fostret som ligger närmast förlossningskanalen, vanligtvis huvudet vid en normal förlossning.
Gravida – Anger det totala antalet gånger en kvinna har varit gravid, oavsett graviditetens utgång (levande barn, missfall, abort, utomkvedshavandeskap eller dödfödsel) och oavsett graviditetslängd.
KAD (Kvarliggande Kateter) – En kateter som man för in i urinblåsan och lämnar kvar under en längre tid för att tömma urin, exempelvis efter operation eller vid svårigheter att kissa.
Laktat – En typ av mjölksyra som bildas vid syrebrist i vävnader. Hos fostret kan höga laktatnivåer tyda på att syretillförseln är otillräcklig, vilket kan påverka förlossningsförloppet.
Mekonium – Det första bajset hos en nyfödd. Om fostervattnet är grönt har fostret bajsat i livmodern, vilket kan vara ett tecken på stress.
Modermunnen (Portio) – Öppningen i livmoderhalsen. Den inre modermunnen öppnar sig under förlossningen och livmoderhalsen blir kortare. Den yttre modermunnen kan vara något öppen redan innan förlossningen, särskilt hos omföderskor.
Palpation – En undersökningsmetod där vårdpersonal använder händerna för att känna på en kroppsdel eller organ, exempelvis vid en vaginal undersökning under graviditet och förlossning.
Para – Anger antalet förlossningar som en kvinna har genomgått efter graviditetsvecka 22, oavsett om barnet levde eller dog, och oavsett antal barn vid varje förlossning. En tvillingförlossning räknas alltså som en (1) para.
Partus – Medicinsk term för förlossning. Partus normalis (PN) betyder en normal vaginal förlossning.
Placenta – Moderkakan, det organ som förser fostret med syre och näring under graviditeten och som avgår efter förlossningen.
Progress – Förlossningens framåtskridande, där cervix öppnar sig och barnet rör sig nedåt i förlossningskanalen.
Primär värksvaghet – När förlossningen startar med svaga och ineffektiva värkar, vilket leder till att öppningsskedet går långsamt.
S till V
Sekundär värksvaghet – När förlossningen initialt har ett effektivt värkarbete men sedan avstannar eller blir ineffektivt. Ofta behandlar man detta med värkförstärkande dropp, exempelvis Syntocinon.
Skalpelektrod – En liten elektrod som man fäster på fostrets huvud, via slidan, för att mer exakt övervaka hjärtfrekvensen under förlossningen.
Syntocinon – Ett läkemedel som används för att stimulera livmoderns sammandragningar vid förlossning eller för att minska blödning efter förlossningen. Det är en syntetisk form av hormonet oxytocin.
Tappa på urin – En engångskateter förs in i urinblåsan för att tömma urin om kvinnan har svårt att kissa efter förlossningen eller vid epiduralbedövning.
UA (Utan anmärkning) – En medicinsk term som betyder att undersökningen inte visade några avvikelser.
Uretra – Urinröret, den kanal genom vilken urinen lämnar kroppen från urinblåsan.
Uterus – Medicinsk term för livmodern.
VAS (Visuell Analog Skala) – En skala för att mäta smärta eller andra subjektiva upplevelser, oftast från 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta). Ibland används istället NRS, numerisk skala, där man inte ser sifforna visuellt framför sig när man utför skattningen.
VU (Vaginal Undersökning) – En gynekologisk undersökning där barnmorskan eller läkaren bedömer cervix mognad, öppningsgrad och fostrets position genom att känna med fingrarna i slidan.
Hjälp att förstå din förlossningsjournal
Hoppas detta var till hjälp att förstå din förlossningsjournal! Om det är något ytterligare du inte förstår kan du fråga i kommentarsfältet. Men jag vill också uppmana dig att ta kontakt med din vårdgivare om det är mycket du vill ha förklarat!
Artikelseriens alla inlägg
Artiklarna publiceras varannan dag med start idag 28 september 2025, länkarna börjar fungera allt eftersom de publiceras:
Hjälp att förstå din förlossningsjournal (denna)
Hur du kan förstå din bristning
Jag bad att få ut min förlossningsjournal i hopp om att bli tryggad av att förstå vad som hänt och hur personalen tänkt. Att läsa den var inget problem. Men istället för att få förståelse blev jag förbannad på att det står ”patienten samtycker” och ”i samråd med patienten” på medicinska insatser som skett mot min uttryckta vilja eller utan att jag (eller min partner) ens informerats. Och ”god effekt” när jag upplevt att insatsen som de påstod skulle lindra istället bara ökade obehaget, ”allt har varit bra” när jag försökt påpeka något negativt, och att de tidigt i förloppet skrev ”välkommen in” den gång jag ringt (för ett medicinskt helt rimligt skäl) och i telefon fått mitt skäl förminskat och mitt önskemål avvisat, men där jag faktiskt haft energi kvar att stå på mig och sagt att jag kommer in i alla fall. Har man avvisat en patient är det väl det man bör skriva?!
Journalen kändes som ett skolboksexempel av gott bemötande i full enlighet med Patientlagen, inte det översitteri och undanhållande och bristande lyhördhet jag utsattes för. Synd bara att inget av det var sant. Jag hade mycket hellre varit med på den förlossning som där beskrivs.
Ironiskt nog hittar jag inget i Patientdatalagen om huruvida det är tillåtet att fara med osanning i sin journalföring. (Det kanske är så underförstått att det inte ansågs behöva nämnas? Märkligt eftersom juridik brukar snarast vilja vara övertydlig, jag har säkert missat något.) Om det inte faller in under PDL 1 kap 2 § ”Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet.” För en lögn i journalen kan väl inte anses ”tillgodose patientsäkerhet”?
Hur som helst hjälpte det inte att läsa journalen. Den gjorde bara besvikelsen (och sorgen och ilskan) värre.
Hej!
Jag förstår verkligen känslan av att det kan vara tungt att läsa journalen, speciellt om man letar efter sanning/hopp/tröst och inte bara något som känns tillrättalagt. Det blir ju i ditt fall mer som en förstärkning av att inte bli sedd, lyssnad på eller tagen på allvar när journalen inte speglar förloppen som de var. Jag hör om det ibland från patienter och det känns alltid lika trist!
Jag vet ju att du vet det, men jag vill ändå bara skicka med; det som står i journalen tar inte ifrån dig din uppfattning och upplevelse. Den är lika sann och betydelsefull, trots att den inte fångats (eller händelseförloppet skönmålats) av personalen.
Jag är verkligen ledsen för det du gick igenom.
Varma hälsningar, Mia
Något vi skriver ofta i journal är YP: yttre palpation och RIK: när man urintappar utan att ha en kvarliggande kateter.
Sedan vill jag bara tillägga att icke värksynkrona decelerationer som är variabla okomplicerade får förekomma när som helst, före eller efter värken utan att det är tecken på syrebrist. Är de uniforma ska de däremot inte komma efter en värk.
toppen, tack för ditt tillägg! <3