Att förstå ditt partogram
En del av en serie inlägg om att läsa sin förlossningsjournal
Min ingång till den här artikelserien är att förlossningsjournalen ofta är en viktig del i bakgrunden till varför mina patienter söker mig. När jag får förstå vad som hände under förlossningen, förstår jag ofta också bättre de besvär patienten nu lever med.
Att själv kunna läsa och förstå sin förlossningsjournal kan vara en viktig pusselbit i att bearbeta en händelse som kanske inte blev riktigt som man tänkt.
En del av journalen är det som kallas partogrammet, och det tänkte jag försöka förklara här. Jag gör det utifrån min profession som fysioterapeut. Du som kan mer får hemskt gärna fylla på i kommentarsfältet!
Vad är ett partogram?
Partogrammet är ett slags diagram som följer hur din förlossning fortskred. Partogrammet används för att övervaka både barnets och ditt mående och hjälper vårdpersonalen att fatta beslut om eller när något behöver ändras i vårdförloppet.
Mitt i diagrammet finns två viktiga kurvor:
- Den ena visar hur livmodertappen öppnar sig (med X)
- Den andra visar hur långt barnet trängt ner i bäckenet (med O)
Där de två kurvorna möts föds barnet. Partogrammet avslutas vanligtvis när moderkakan är ute.
Vad ser man mer i partogrammet?
Strax under diagramkurvorna finns rader med information:
- Om dina värkar, och hur starka de var.
- Om du fått läkemedel, t.ex. värkstimulerande dropp (oxytocin).
- Om fostervattnet gått, hur det såg ut.
- Om barnets hjärtljud har registrerats (CTG).
- Om du fick exempelvis akupunktur.
Hur ska en ”normal” förlossning se ut i partogrammet?
Partogrammet bygger på en gammal idé om att öppningsskedet ska gå i en viss takt – ungefär 1 cm per timme. Det finns en så kallad alert line som visar det här förloppet. Om det går långsammare, kan man korsa action line, vilket ofta leder till att man sätter in åtgärder.
Men! Nyare forskning har visat att det inte är ovanligt att det tar flera timmar att gå från t.ex. 4 till 5 cm, särskilt för förstföderskor utan att det är något fel. Efter 6 cm brukar det däremot gå fortare.
Ord och begrepp i partogrammet
Du kan stöta på många förkortningar. Här är några vanliga:
- b.ing / vid b.ing. Här handlar det om hur långt barnets huvud kommit ner i bäckenet ”ovanför bäckeningången” eller ”vid bäckeningången”.
- Spin: står för Spinae . Spinae är två benutskott i bäckenet. När barnet är förbi dessa är det ofta inte långt kvar.
- Retr. Detta betyder retraherad, alltså att livmodertappen är helt utplånad och öppen. Man inväntar detta innan man börjar krysta.
- Värkstyrka: anges ibland med siffror:
1 = svag (man kan prata under värken)
2 = måttlig (man stannar upp men behöver kanske inte smärtlindring)
3 = stark (man går ofta in i sig själv, behöver smärtlindring)
Vad kan man läsa ut i efterhand?
Att titta på sitt partogram i efterhand kan ge insikter om:
- Hur snabbt öppningen gick
- Hur barnet mådde (genom hjärtslagen eller fostervattnets färg)
- Om förlossningen gick långsamt och behövde stöd
- Om det blev åtgärder, och i så fall varför
Till exempel:
- X-markeringarna kan ibland visa om det var ett väldigt långsamt eller snabbt öppningsförlopp.
- M, mekonium i fostervattnet = barnet har bajsat, vilket kan tyda på stress.
- Oxytocin = du fick värkstimulerande medel.
- Sugklocka eller kejsarsnitt. Något har gjort att man behövt påskynda förloppet.
Och till sist
Partogram är ganska avancerade, och det är inte meningen att du som fött ska kunna tolka allt själv. Det är barnmorskan eller läkaren som har ansvar för att du får veta vad som hände. Du har alltid rätt att be om ett samtal där ni går igenom dokumentationen tillsammans.
Men för dig som vill förstå lite mer på egen hand är det här ett försök att göra partogrammet lite mindre mystiskt.
Artikelseriens alla inlägg
Hjälp att förstå din förlossningsjournal
Hur du kan förstå din bristning
Hjälp att förstå ditt partogram (denna)
