Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Täta graviditeter och upprepade missfall – vad vet vi?

Täta graviditeter och upprepade missfall – vad vet vi?

sorrowful black woman crying in light room
Foto: Alex Green

Täta graviditeter och upprepade missfall – vad vet vi?

”Låt säga att en kvinna genomgår sex missfall som alla slutar innan v 12 samt en fullgången graviditet och därmed är gravid under flera år sammanlagt – hur påverkar graviditeterna och missfallen hennes fysiska kropp?” – Läsarfråga

Tidig graviditet, omställning och symtom

I de första graviditetsveckorna sker snabba hormonella förändringar som kan ge trötthet, illamående, yrsel, ömma bröst och täta toalettbesök. Hos de flesta är symtomen övergående. Efter ett tidigt missfall brukar hormon- och kroppsläget normaliseras inom veckor, ofta med återkomst av ägglossning redan efter ungefär två veckor och mens inom 4–6 veckor. Fertiliteten kan alltså vara tillbaka före första mensen, vilket är bra att veta både för dig som vill bli gravid och om du vill undvika graviditet.

Illamående

Illamående är ett vanligt tidigt graviditetssymtom. Illamåendet kan ju naturligtvis variera i grad och omfattning. Illamåendet kommer påverka kroppen på sikt, när det väl har gått över. Det blir naturligtvis annorlunda för dem som mår så illa att de har svårt att få i sig och behålla tillräckligt med vätska och näring. Upprepade eller täta graviditeter med stora besvär med illamående gissar jag kan ge upphov till näringsbrister, om illamåendet inte blir adekvat behandlat? Men min gissning är det här inte är ett stort problem i ett utvecklat samhälle.

Bäcken- och ländryggssmärta

Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan debutera tidigt i en graviditet, ibland redan första trimestern. Har du haft bäckensmärta i en tidigare graviditet ökar risken för återkomst i en senare. Det handlar både om hormonell omställning och mekanisk belastning som gradvis ökar med livmoderns tillväxt. Vid många täta  graviditeter kan smärtperioderna därför upplevas som mer frekventa över tid, även om de ofta klingar av efter graviditet. Kända riskfaktorer att drabbas är bland annat tidigare ländryggs- eller bäckensmärta, fysiskt tungt arbete, stress/sömnbrist och låg nivå av regelbunden fysisk aktivitet. Vid täta graviditeter kan symtomperioderna bli fler, även om de ofta klingar av mellan varven.

Bröst och mage

För bröstens form och upplevda hängighet spelar graviditeterna i sig större roll än amningen. Faktorer som antal graviditeter, ålder, viktförändringar och rökning påverkar mer än huruvida du ammat. När det gäller bukväggen varierar upplevelsen: flera fullgångna graviditeter kan ge kvarstående förändringar i hudens elasticitet och bukväggens upplevda stöd. Tidiga, korta graviditeter hinner normalt inte ge samma mekaniska påverkan.

Efter ett tidigt missfall

Efter ett tidigt missfall är blödningar, och smärta vanligast under några dagar upp till någon vecka. Därefter följer en återhämtningsperiod då trötthet och lätta molvärk kan finnas kvar. Infektionsrisk styr rådet att undvika vaginalt samlag och bad i ungefär två veckor eller tills blödningen upphört. Många upplever att kroppen hittar tillbaka relativt snabbt.

Psykisk hälsa

Missfall är vanligt men upplevelsen kan vara tuff. Risken för ångest, nedstämdhet och posttraumatiska symtom är förhöjd efter en tidig graviditetsförlust, framför allt när det sker upprepade gånger. Psykiskt mående påverkar också hur vi tolkar och upplever kroppsliga signaler. Att få validering, information och stöd är därför en del av den fysiska återhämtningen.

Forskningen visar att ungefär en av fyra uppfyller kriterier för posttraumatiska stressymtom under den första månaden efter ett tidigt missfall. Posttraumatiska symtom handlar ofta om påträngande minnesbilder, stark kroppslig stress, undvikande och överdriven vaksamhet. Symtomen brukar minska över tid, men för många ligger de kvar på en nivå som påverkar vardagen även efter tre till nio månader. Ångest är vanligt i början och sjunker gradvis, medan egentlig depression är mindre vanlig men kan finnas kvar hos en del.

Om reaktionerna inte klingar av, om sömn, aptit, relationer eller arbete påverkas under flera veckor, eller om du får självmordstankar, är det skäl att söka hjälp.

Intervall till nästa graviditet

Efter ett tidigt missfall behöver de flesta inte av medicinska skäl vänta innan de försöker igen. För många känns det lagom att avvakta tills blödningen upphört och ibland till första mensen för att lättare datera nästa graviditet. Forskning visar att en ny graviditet inom de första månaderna inte ökar risken för ett nytt missfall. I vissa studier pekar reusltaten tvärt emot på goda utfall.

Efter en fullgången förlossning har kroppen varit med om mer. Mycket kort tid till nästa graviditet kan öka vissa risker, till exempel komplikationer för mamman (om hon är över 35) och för tidig födsel (hos yngre mammor). Riskbilden påverkas också av din hälsa, hur förra graviditeten och förlossningen var, och om du hade kejsarsnitt eller andra komplikationer. Här är rådet att prata med barnmorska eller läkare om vad som är rimligt för dig, och låt både kropp och mående få styra planeringen.

Upprepade missfall – när ska man utreda?

Med upprepade missfall menar man oftast två eller fler tidiga graviditetsförluster i följd. Efter två i rad är det rimligt att be om en utredning. Syftet är att kartlägga möjliga orsaker, men också att lägga en plan som gör nästa försök tryggare. I praktiken innebär det en noggrann genomgång av tidigare graviditeter och allmän hälsa, blodprover för sköldkörtel och blodsocker, ibland prov för antifosfolipidantikroppar, samt en bedömning av livmoderns form och hålrum med ultraljud. I vissa fall blir genetisk rådgivning aktuell. Många får ingen tydlig förklaring, ändå förbättras prognosen med tidig uppföljning och en konkret plan.

Det finns sådant som går att påverka redan före nästa graviditet. Folsyra, rökstopp, måttlighet med alkohol och koffein, sömn och regelbunden rörelse är enkla men viktiga byggstenar. Har du sköldkörtelrubbning, diabetes eller annan kronisk sjukdom behöver behandlingen vara väl inställd redan när du blir gravid. Vårdens insatser behöver formas individuellt från fall till fall.

Praktiska råd vid täta graviditeter/missfall

Ge kroppen så goda förutsättningar som möjligt. Försök sova när du kan och lägg in små vilopauser under dagen. Om illamåendet tillåter, ät något litet varannan till var tredje timme. Välj sådant som går ner lätt men ger energi, som yoghurt, smoothies, soppa eller rostat bröd med pålägg. Drick ofta i små klunkar. Tecken på uttorkning är mörk urin, att du kissar mer sällan, yrsel och torr mun eller läppar. Sök vård tidigt om det blir svårt att få i dig vätska eller om du mår allmänt dåligt.

Vid bäckensmärta hjälper det att variera ställning ofta. Vila gärna på sidan med en kudde mellan knäna och ett litet stöd under magen. Lyft saker nära kroppen och ta gärna korta, täta promenader i stället för en längre promenad. En fysioterapeut kan visa skonsamma sätt att gå, lyfta och jobba, och ge övningar som passar just dig.

Ta hand om det psykiska måendet. Reaktioner efter en graviditetsförlust är vanliga och går att behandla. Om sömn, aptit, relationer eller arbete påverkas i flera veckor, eller om du får självmordstankar, behöver du hjälp nu.

Det vi vet och inte vet

Det saknas studier som exakt beskriver ”slitaget” på kroppen av många korta, tidiga graviditeter i tät följd. Det vi vet är följande. Hormonella förändringar kan vara uttröttande, intensitvt graviditetsillamående kan ge närings- och vätskebrist, bäckensmärta kan återkomma vid nästa graviditet. Större, mer bestående förändringar i bukvägg och bäckenbotten är framför allt kopplade till fullgångna graviditeter, inte till många mycket tidiga graviditeter. För de flesta sker god återhämtning mellan eller efter graviditeterna. Den största och mest långvariga belastningen av graviditetsförlusterna i sig är ofta psykisk.

Referenser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *