Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Defektläkta bristningar – transversus

Defektläkta bristningar – transversus

grey bridge connection
Foto: Josh Sorenson

Vad är transversus perinei?

Transversus perinei omfattar muskler som finns i mellangården, som har en ytlig och en djup del. Båda löper från sittbenen och möts i perinealkroppen, där de tillsammans med andra muskler bidrar till stabilitet och stöd i bäckenbotten. Den ytliga muskeln fäster i perinealkroppen nära slidöppningen, medan den djupa ligger längre in och samverkar bäckenbottens stödstrukturer. Musklerna innerveras av pudendalnerven och spelar en roll för kontinens, stabilitet och perinealkroppens hållfasthet.

Läs mer om perinealkroppen här.

När skadas transversus perinei?

Skador på transversus perinei kan uppstå vid vaginal förlossning, särskilt vid grad 2-bristningar, klipp eller större bristningar. Både den ytliga och den djupa muskeln kan drabbas och blir musklerna inte korrekt lagade eller om de läker med defekter kan du får besvär av detta. Det innebär att de inte fäster i perinealkroppen som de ska, vilket kan påverka stabiliteten i bäckenbotten.

Vilka symtom kan uppstå?

En trasig eller defektläkt transversus perinei kan ge olika symtom:

  • Minskad stabilitet i mellangården
  • Tyngdkänsla eller värk i mellangården vid belastning
  • Problem med tarmtömning
  • Försämrat stöd i perinealkroppen som kan påverka både kontinens och vaginal funktion

Alla med en muskelskada får inte symtom, och symtomens svårighetsgrad varierar.

Perinealkroppens betydelse

Perinealkroppen är ett centralt nav där flera muskler möts: bulbocavernosus, transversus perinei, yttre analsfinktern och delar av levator ani. När transversus perinei inte fäster in som den ska minskar den strukturella stabiliteten. Detta kan leda till att mellangården känns svag, särskilt vid ökat buktryck, och öka risken för perinealsänkning eller besvär med tarmtömning.

Transversus perinei och tarmtömning

När transversus perinei är skadad eller defektläkt kan perinealkroppens stöd mot ändtarmen bli otillräckligt. Det kan göra att tarmen buktar in mot slidväggen och att du får svårt att tömma avföringen effektivt. Följden kan bli att man behöver krysta mer eller upplever att det blir svårt att få ut allt. Upprepade krystningar och ökat tryck kan i sin tur öka risken för hemorrojder. Kombinationen av rectocele och hemorrojder är därför inte ovanlig och kan skapa en ond cirkel av svårigheter att tömma tarmen och återkommande obehag. Att identifiera en muskelskada som bidragande faktor kan vara avgörande för att förstå och behandla dessa symtom.

Strategier vid tarmtömningsbesvär

Förutom kirurgi eller riktad fysioterapi kan enkla vardagsstrategier göra stor skillnad för den som har problem med tarmtömningen:

  • Avföringskonsistens: Målet är mjuk men sammanhållen avföring. Tillräckligt med vätska, fiber och ibland bulkmedel kan underlätta. För hård avföring ökar risken för förvärrade besvär.
  • Toalettvanor: Att gå på första bajsnödighetssignal är viktigt. Vissa behöver också arbeta om sina morgonrutiner, så att det finns tillräckligt med tid för att tömma tarmen i lugn och ro.
  • Position: En liten pall under fötterna på toaletten kan hjälpa till att optimera ändtarmens vinkel, bäckenbottens avslappning och på så vis underlätta tömningen.
  • Andning och avspänning: Djupandning och att undvika att hålla andan vid krystning minskar trycket mot mellangården. Att aktivt försöka slappna av i bäckenbotten kan göra stor skillnad.
  • Tumtricket: Det är skonsammare att ge ett litet tryck med handen eller ett finger i mellangården eller mot slidans bakre vägg, än att krysta hårt och mycket. Det här tipset kan kännas ovärdigt, men kan minska risken att besvären förvärras över tid.

Kan en trasig transversus perinei ge överspänning?

Det finns ingen belagd orsakskedja där en trasig transversus perinei alltid leder till överspänning. Däremot kan en defektläkt muskel bidra till att andra muskler kompenserar genom att spänna sig mer. Det kan skapa symtom som trötthet, spänning eller tyngdkänsla. För personer som redan har en sårbarhet för överspänd bäckenbotten kan en muskelskada förvärra balansen och trigga överspänningsbesvär.

Vad kan man göra åt det?

En defektläkt transversus perinei kan du inte träna tillbaka till full funktion. Bäckenbottenträning kan stärka andra muskler och bidra till stöd, men återställer inte muskelfästet. Vid symtom som påverkar funktion, tarmtömning eller vardag kan kirurgisk rekonstruktion av mellangården vara aktuell. För vissa kan även fysioterapi med fokus på andning, avspänning och muskelkoordination ge symtomlindring. Beslut om operation bör fattas tillsammans med läkare med kunskap om bäckenbottenkirurgi.

Defektläkta bristningar – transversus

Transversus perinei, både den ytliga och den djupa delen, är viktiga för perinealkroppens stabilitet och bäckenbottens funktion. Skador kan bidra till känsla av instabilitet, smärta eller svårigheter med tarmtömning. Alla får inte symtom eller besvär, men för den som gör det kan en kombination av träning, stöd och ibland kirurgi vara vägen framåt. Det viktigaste är att du upplever att dina eventuella symtom blir tagna på allvar och att det finns vård och stöd vid behov.

2 kommentarer till “Defektläkta bristningar – transversus”

    1. Hej!
      Om vi pratar om de djupa och ytliga musklerna i mellangården, alltså transversus perinei, så är det bra att veta att de jobbar väldigt tätt ihop och att det är ovanligt att bara en av dem är påverkad helt isolerat. Men man kan ändå beskriva typiska mönster.

      Om den djupa transversus är påverkad medan den ytliga fungerar ganska bra, handlar symtomen ofta mer om stöd och kontroll än om ”öppenhet”. En del beskriver en diffus instabilitetskänsla i mellangården, att bäckenbotten inte riktigt orkar eller hänger med vid belastning, eller en trötthetsvärk bakåt. Man kan ofta knipa ytligt men upplever att lyftet saknas på djupet, eller att stödet mellan slida och ändtarm inte känns stabilt.

      Om det i stället är den ytliga transversus som är skadad och den djupa strukturen är mer intakt, märks det oftare i det ytliga knipet. Det kan kännas som att mellangården är kort, platt eller saknar spänst, och vissa upplever sämre slutningsförmåga, till exempel svårare att hålla gas, eller förändrad känsel och sexuell funktion. Ofta finns ändå ett visst djupstöd kvar, så vardagsrörelser kan kännas ganska stabila trots att det ytligt känns svagt.

      Samtidigt är det viktigt att säga att symtomen sällan går att koppla till exakt en muskel. I verkligheten handlar det oftast om hur hela mellangården, muskler, bindväv och nerver fungerar tillsammans. Det är därför bedömningar brukar fokusera mer på helheten än på en enskild muskel.

      Hoppas detta gav lite klarhet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *