Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » TENS under graviditet

TENS under graviditet

physical therapy with electrical stimulation
Foto: Cansu Hangül

TENS under graviditet

TENS är en av de mest använda icke-farmakologiska behandlingarna vid graviditetsrelaterad smärta. Samtidigt råder det fortfarande viss förvirring: Är det säkert? Hur funkar det? Var ska elektroderna sitta? Den här artikeln ger en uppdaterad, forskningsbaserad och nyanserad genomgång av vad vi vet om TENS under graviditet.

Varför TENS?

Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta drabbar en stor andel av alla gravida. För många innebär det sömnsvårigheter, begränsad rörelseförmåga och minskad livskvalitet. Samtidigt finns en förståelig försiktighet kring läkemedel under graviditet. Här fyller TENS en viktig funktion som en säker och flexibel behandling som du kan styra själv. Det finns ett antal randomiserade kontrollerade studier och flera systematiska översikter som visar att TENS kan vara ett effektivt smärtlindrande alternativ vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta.

Hur TENS påverkar nervsystemet

Smärtsignaler färdas genom tunna nervfibrer från det område som gör ont upp till ryggmärgen och vidare till hjärnan. Men dessa smärtsignaler konkurrerar hela tiden med andra nervsignaler, framför allt sådana som kommer från beröring och tryck. Det är här TENS kommer in. När huden blir stimulerad av de små elektriska pulserna aktiverar kroppen de stora nervfibrerna i huden och dessa kan dämpa smärtsignalerna redan på ryggmärgsnivå. Effekten kommer ofta snabbt och känns så länge apparaten är på. Många beskriver det som att smärtan blir nedtonad snarare än att den försvinner helt.

Man skiljer på lågfrekvent och högfrekvent TENS

  • Lågfrekvent TENS ger långsammare pulser, ungefär som mjuka knådningar. Då hinner kroppen aktivera sina egna smärtdämpande system och frisätta endorfiner och serotonin. Effekten kan ta lite tid men sitter ofta kvar en stund efter behandlingen.
  • Högfrekvent TENS ger täta pulsationer som mer känns som jämnt, pirrande brus. Den varianten fungerar genom att tillfälligt ”stör ut” smärtsignalerna från området som gör ont. Effekten kommer snabbt, men avtar ofta kort efter att du stängt av apparaten.

I praktiken kan det vara bra att testa båda. Högfrekvent TENS kan passa när smärtan är skarp och du önskar snabb dämpning, medan lågfrekvent TENS ibland fungerar bättre när behandlingen används återkommande och man vill ha en mer långvarig lindring.

TENS-behandling kan också påverka hur nervsystemet bearbetar smärta över tid. Smärtsystemet kan bli mindre reaktivt, särskilt hos dem som haft ont länge. Det betyder inte att smärtan “botas”, men ibland kan känsligheten i området minska och kroppens stresspåslag kring smärtan lugnas.

Vi vet också att smärta i rygg och bäcken ofta leder till att musklerna runt omkring spänner sig som ett skydd. Detta skapar en ond cirkel där smärtan triggar spänning och spänningen i sin tur ökar smärtan. TENS kan bryta den cirkeln genom att lugna nervsignalerna, minska muskelspänningen och förbättra cirkulationen lokalt. För många gravida är det just detta, att få ner den sekundära muskelvärken, som gör skillnad i vardagen.

Är TENS säkert under graviditet?

Det korta svaret är: ja, när det används korrekt.

Studier från flera länder visar inga negativa effekter på graviditeter, foster eller neonatal hälsa. Strömmen når bara ett par centimeter ner i vävnaden och kan inte påverka fostret direkt. Den försiktighet som rekommenderas idag handlar därför främst om att undvika ström som går rakt igenom livmodern, inte om att TENS i sig skulle vara farligt.

Därför gäller några enkla principer:

  • Placering på nedre delen av magen går bra, så länge elektroderna kommer från olika sladdpar.
  • Avsluta behandlingen om värkar eller sammandragningar uppstår sent i graviditeten.
  • Undvik elektrodplacering över öppna sår, infektionsområden eller områden med nedsatt känsel.

Elektrodplacering

Elektroderna ska alltid placeras med minst två fingersbredder emellan.

  • Vid ländryggssmärta: Placera elektroderna på varsin sida om ryggraden i ländryggen, alternativt ett par över sätetregionen.
  • Vid bäckensmärta (inklusive symfysbesvär). Sätt en elektrod baktill över höft/säte, sätt den andra från samma elektrodpar framtill i ljumsken på samma sida. Du kan ha elektroder på andra sidan också, men då ska även de komma från ett elektrodpar. Den här placeringen gör att strömmen inte går genom magen, samtidigt som den når de nerver som bidrar till bäckensmärtan.
  • Vid övre rygg, axlar och skuldror. Här finns inga särskilda begränsningar under graviditet. Sätt elektroderna där du har ont.

Vilken TENS ska du använda?

En vanlig fråga är om man måste ha en “gravid-anpassad” TENS. Svaret är nej.

Det viktiga är att apparaten går att justera frekvens, intensitet och kan leverera både hög- och lågfrekvent stimulering.

Hur effektivt är TENS vid graviditetsrelaterad smärta?

TENS kan minska ländryggssmärta och funktionella begräsningar vid bäckensmärta under graviditet. Effekten är ofta som störst om man kombinerar TENS med övningar. TENS kan vara lika effektivt som läkemedel vid graviditetsrelaterad smärta, men utan farmakologiska biverkningar och det funkar särskilt bra vid mer uttalad muskulär smärta.

Flera studier pekar också på att högfrekvent TENS (80–120 Hz) ger snabbast effekt, medan lågfrekvent TENS (2–10 Hz) kan ge längre eftereffekt genom endorfinpåslag.

Tips för bästa effekt

  • Börja med högfrekvent TENS om du vill ha snabb lindring.
  • Lågfrekvent TENS kan testas om du vill ha mer långvarig eftereffekt.
  • Höj intensiteten gradvis tills det känns tydligt men inte obehagligt.
  • Prova gärna 20–30 minuter åt gången.
  • Upprepa dagligen om du vill.
  • Kombinera TENS med övningar för bättre resultat.

När du ska avstå TENS

Behandlingen är mycket säker, men bör undvikas vid:

  • Pacemaker
  • Pågående hudinfektion, sår eller allergisk reaktion mot elektroderna.
  • Misstänkt blodpropp i området.

TENS under graviditet

TENS är ett säkert, flexibelt och effektivt sätt att lindra graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta. Effekten varierar dock mellan individer.

Referenser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *