Föreställningen om att det finns en särskild punkt i slidan som ska ge starkare, djupare eller mer ”riktig” orgasm är djupt rotad. Många vet förstås att g-punkten blivit mer ifrågasatt de senaste åren, men för andra blir tanken på g-punkten en orsak till att känna sig ännu mer avvikande när orgasm vid slidsamlag är svår att uppnå. Idéen om att man borde kunna njuta av sex på ett visst sätt är ofta stresande. Frågan om g-punkten lever kvar i populärkultur och offentliga samtal, trots att den vetenskapliga bilden är betydligt mer nyanserad än vad många känner till.
Vad forskningen säger om G-punkten
Begreppet G-punkt myntades på 1950-talet och har sedan dess fått stort genomslag, både kulturellt och medicinskt. Trots detta har man, efter decennier av forskning, inte kunnat visa att det finns en tydligt avgränsad anatomisk struktur i den främre vaginalväggen som motsvarar en egen punkt eller ett särskilt organ. Studier med dissektioner, magnetkamera, ultraljud och även biopsier från levande vävnad har gett motstridiga resultat eller inte kunnat påvisa någon särskild struktur som motsvarar g-punkten.
Det betyder inte att kvinnors upplevelser av njutning från den främre vaginalväggen är inbillade. Det betyder däremot att idén om en specifik, universell punkt som alla kvinnor har och som ska fungera på samma sätt saknar stabilt vetenskapligt stöd.
Den främre vaginalväggen är känslig
Den främre vaginalväggen skiljer sig anatomiskt från den bakre. Den är ofta tunnare och har hos många en rikare nervförsörjning, särskilt i den nedre delen. Det gör att området hos vissa kan vara mer känsligt för tryck och rörelse. Att stimulans där är njutningsfull är därför helt rimligt utifrån anatomin. Det är alltså ett område som hos en del ger starkare sensorisk respons, hos andra inte alls.
Orgasmen är ett samspel
I modern forskning har man förskjutit fokus från idén om en isolerad g-punkt till förståelsen av ett funktionellt samspel mellan flera strukturer. Klitoris är inte bara den synliga delen, utan ett större tredimensionellt organ vars svällkroppar sträcker sig längs urinröret och ligger tätt mot den främre vaginalväggen. Vagina, urinrör och klitoris delar dessutom nerv- och blodförsörjning.
Vid vaginal penetration rör sig dessa strukturer i relation till varandra. Den främre vaginalväggen blir då tryckt mot klitoris, svällkropparna blir ännu mer blodfyllda och nervsystemet är extra alert. På så sätt kan vaginal stimulans ge en indirekt klitorisstimulans. Njutningen uppstår i detta samspel, inte på en särskild punkt.
Olika orgasmer
Det talas ibland om klitorala och vaginala orgasmer som två olika typer, där den vaginala ofta får högre status. Orsaken till detta tänker jag är värderingar om att det är heterosexuellt sex med lite extra fokus på manlig njutning som är högst rankat.
Orgasmer kan kännas olika beroende på hur de uppstår, vilka nervbanor som blir aktiverade, hur trygg man är i situationen och beror också på smärta, trötthet och tidigare erfarenheter. En orgasm som kommer via direkt klitorisstimulans är inte mindre värd. För vissa ger penetration stark njutning, för andra inte alls, och båda variationerna är normala.
Efter graviditet och förlossning
Efter graviditet och förlossning upplever många förändringar vad gäller känsel och muskelkontrollen. Ärrvävnad, nervpåverkan, hormonella förändringar och psykisk belastning kan alla påverka hur man upplever sex. Att orgasmerna känns annorlunda, kommer på andra sätt eller uteblir under perioder är vanligt och säger inget om att kroppen är defekt.
En del är orolig för att förlossningsskador eller kirurgi i slidan ska förstöra en särskilt erogen punkt eller möjlighet till njutning. Sexualfunktionen kan absolut förändras efter ingrepp, men då handlar det sannolikt om förändrat samspel i området, inte om en skada.
Prolapskirurgi i främre slidväggen
Inför framfallsopertioner är många oroliga för hur sex ska bli efteråt. Ibland spelar föreställningen om g-punkten roll här, att man är orolig att något ska skadas under operationen. Från forskning vet vi att prolapskirurgi inte per automatik försämrar den sexuella funktionen. Studier visar både oförändrad och ibland förbättrad sexualitet efter operation, särskilt när symtom som tyngdkänsla, skav och smärta minskar.
Under läkningsperioden blir samspelet mellan muskler, nerver och ärrvävnad påverkat, och förändringarna kan sitta i upp till ett år efter operationen. Läkningsprocessen innebär ofta en period av förändrad känsel, ömhet och ibland rädsla för tryck eller friktion. Nervretning, ärrvävnad och förändrad muskelaktivitet i bäckenbotten kan göra att stimulansen känns tillfälligt annorlunda.
För mig som fysioterapeut är det viktigt att peka på att sexuell aktivitet efter prolapskirurgi är en viktig del av den funktionella återhämtningen. Det är inte farligt eller dåligt att återgå till ett aktivt samliv, och eventuella negativa effekter går ofta över med tiden. Trygg och successiv återgång till sex kan bidra till att normalisera nervsystemets respons och minska smärta eller obehag vid sex.
Låt inte g-punkten stressa dig
Kvinnlig sexualitet är mycket mer komplex än att det gäller att hitta rätt knapp att trycka på. Den är ett samspel mellan nervsystem, kropp, relation, trygghet och livssituation. För vissa är penetration central för njutning, för andra inte. För många varierar det över livet.
Om tanken på g-punkten stressar dig, släpp den. Njutning är något som behöver få växa fram på olika sätt, i olika kroppar, vid olika tidpunkter i livet.
Men om du vill utforska
Jag menar nu inte att lägga fokus på ett specifikt område mer än något annat. Men för den som vill se om det finns ett mer känsligt område kring slidans främre vägg kan det vara hjälpsamt att veta att området ofta svarar mer på ett stadigt, långsamt tryck än på snabb eller intensiv beröring. För många känns det mer tillgängligt vid upphetsning, när vävnaden har mycket blod i omlopp. Det kan handla om att följa vaginalväggens form med ett eller två fingrar riktade uppåt, utan att leta efter en särskild punkt.
För vissa väcker detta njutning, för andra känns det neutralt eller inte alls bra. Alla dessa reaktioner är normala. Det är också vanligt att sex upplevs olika under livets olika faser. Att något inte känns skönt just nu betyder inte att det alltid kommer vara så, och betyder inte heller att något har gått förlorat.
Referenser
- Beyond the G-spot: clitourethrovaginal complex anatomy in female orgasm.
- G-spot: Fact or Fiction?: A Systematic Review
- Searching for radiologic and histologic evidence on live vaginal tissue: Does the G-spot exist?
- Sexual dysfunction in patients after cystocele surgery. Is the g-spot a myth or reality?
- Should We Call it (G-Spot) a G-Zone?
- The ”G-Spot” Is Not a Structure Evident on Macroscopic Anatomic Dissection of the Vaginal Wall.
- The G-spot: an observational MRI pilot study.
- The relationship between clitourethrovaginal complex and female orgasm
- Women self-reported G-spot existence and relation with sexual function and genital perception.
