Jag möter ibland patienter som fått höra att studsmatteträning är en extra skonsam men ändå intensiv träningsform, speciellt bra för kvinnor. Det här är naturligtvis en följd av lyckad marknadsföring, men stämmer det verkligen? Det korta svaret är nej, men det långa svaret är som alltid ”det beror på”. Häng med på dagens fördjupade resonemang! Vad vet vi egentligen, utifrån forskning och klinisk erfarenhet, om studsmatteträning i relation till bäckenbotten?
Studsmatta och urinläckage
När man undersöker olika träningsformer i relation till urinläckage ser man att hoppbaserade aktiviteter hamnar högt på listan av vad som triggar urinläckage. Trampolinträning är ett tydligt exempel. Studier på unga, normalviktiga elitgymnaster visar att en mycket stor andel rapporterar ansträngningsinkontinens i samband med trampolinträning. I svenska studier har omkring 80 procent av elittrampolinister uppgett urinläckage under träning, trots att de i många fall har konstaterat god bäckenbottenstyrka.
Detta pekar på att urinläckage vid hopp på studsmatta inte nödvändigvis handlar om en svag bäckenbotten i traditionell mening. Belastningen vid hopp, särskilt upprepade och höga hopp, skapar snabba och kraftiga tryckförändringar i buken. I den dragkamp som uppstår mellan tyngdkraften, bäckenorganens rörelse och bäckenbottens förmåga att ge stöd räcker inte alltid bäckenbottens stängande kraft till, oavsett styrka. Om du läcker urin vid studsmatteträning beror det inte på bristande teknik, och inte heller nödvändigtvis på att din bäckenbotten är för svag. Det är dock ett tecken på att belastningen i sig överstiger bäckenbottens nuvarande kapacitet.
Studsmatta som träningsform
Studsmattefträning innehåller ofta en kombination av hopp, studs, enbensrörelser, löpsteg och sparkar, ibland med stöd av ett handtag. Träningen kan ge konditionseffekter, utmana balans och stabilitet samt vara mindre belastande för knä- och fotleder än exempelvis löpning på hårt underlag. Ur ett allmänt träningsperspektiv kan detta vara positivt.
Påverkan på bäckenbotten vid hopp beror på en rad olika saker:
- underlagets hårdhet
- de vertikala accelerationerna
- de snabba krafttopparna vid landning och studs
Även när du landar på en studsmatta kommer bäckenbotten bli utsatt för stötar som kräver snabb och välkoordinerad muskelaktivitet. Studsmatteträning är en högbelastande aktivitet för bäckenbotten, trots att träningsformen kan vara skonsam för andra delar av kroppen.
Aktivering är inte detsamma som lämplig träning
Bäckenbotten blir väldigt kraftigt aktiverad vid alla hopp, ibland mer än när du kniper viljemässigt. I teorin skulle detta kunna innebära att studsmatteträning skulle vara ett effektivt sätt att träna bäckenbotten.
Här är det viktigt att skilja mellan aktivering och ändamålsenlig träning. Att en muskel aktiveras mycket betyder inte automatiskt att belastningen är gynnsam och säker över tid. Vid hopp är aktiveringen ofta reflexmässig, mycket snabb och upprepad, och det kan bli svårt att uppnå tillräcklig återhämtning. För bäckenbotten innebär detta risk för uttröttning, försämrad timing och i vissa fall symtom som urinläckage eller tyngdkänsla. Träning som leder till ihållande eller ökande symtom från bäckenbotten är inget vi rekommenderar.
För vem är studsmatteträning olämplig?
Hur studsmatteträning påverkar bäckenbotten varierar mellan individer, men det finns grupper där försiktighet är särskilt motiverad. Dit hör personer som är gravida, nyligen har fött barn, har fått bäckenbottenskador, lever med framfall eller urininkontinens, eller kvinnor som upplever förändrad vävnadstolerans efter klimakteriet.
För dessa grupper är studsmatteträning inget jag som bäckenbottenfysioterapeut skulle rekommendera. Belastningen är hög, marginalerna små och vinsten för bäckenbotten som bäst oklar. Det finns i dagsläget inget vetenskapligt stöd för att studsmatteträning skulle vara ett lämpligt sätt att få en träningseffekt i bäckenbotten. Det finns i dagsläget inget vetenskapligt stöd för att studsmatteträning är en lämplig träningsform för bäckenbotten i någon livsfas. De få interventionsstudier som finns är små, snäva och kan inte generaliseras till bred träning eller kommersiella träningskoncept.
Är studsmatteträning bra för bäckenbotten?
Studsmatteträning innebär upprepade, snabba belastningar som ställer höga krav på bäckenbottens styrka, timing och uthållighet. Även hos unga och vältränade kvinnor ses en hög förekomst av träningsrelaterat urinläckage vid hoppbaserade aktiviteter. Det finns i dag inget vetenskapligt stöd för att studsmattefitness stärker bäckenbotten, och för nyförlösta eller personer med riskfaktorer för bäckenbottendysfunktion är träningsformen olämplig.
Studs kan fungera som ett stresstest för bäckenbotten, men sällan som en trygg och ändamålsenlig rehabilitering. Om en träningsform leder till urinläckage, tyngdkänsla eller obehag är det ett tecken på att belastningen behöver anpassas eller bytas ut.
Referenser:
- Altered muscle activation patterns in symptomatic women during pelvic floor muscle contraction and Valsalva manouevre
- Is Physical Activity Good or Bad for the Female Pelvic Floor? A Narrative Review
- Mini-Trampoline Jumping as an Exercise Intervention in Postmenopausal Women to Improve Women Specific Health Risk Factors
- Pelvic floor muscle activity during jumps in continent and incontinent women: an exploratory study
- Prevalence of stress incontinence in nulliparous elite trampolinists
- Urinary incontinence and other pelvic floor dysfunctions in female athletes in Brazil: A cross-sectional study.
- Volume of training and the ranking level are associated with the leakage of urine in young female trampolinists.
