Kommer min genetik påverka återhämtningen efter förlossningen? Frågan dyker ibland upp i kommentarsfält och mejl. Många har läst om muskelfibertyper och undrar om vissa personer helt enkelt har bättre biologiska förutsättningar än andra. Om någon till exempel har fler snabba muskelfibrer, betyder det att återhämtningen av styrka går lättare efter en graviditet och förlossning?
För att kunna resonera kring den frågan behöver vi först titta på hur bäckenbotten är uppbyggd och vad forskningen faktiskt säger om muskler, genetik och återhämtning.
Muskelfibertyper i bäckenbotten
Skelettmuskler består av olika typer av muskelfibrer. Dessa kan vi dela in i två huvudgrupper.
- Typ I‑fibrer är långsamma och uthålliga. De kan arbeta under lång tid utan att bli särskilt trötta och används när muskler behöver hålla en låg men kontinuerlig aktivering.
- Typ II‑fibrer är snabbare och mer kraftfulla. De kan utveckla mycket kraft på kort tid men blir också snabbare uttröttade.
Studier av levator ani och andra bäckenbottenmuskler visar dessa består av en majoritet av typ I-fibrer. Ofta ligger fördelningen någonstans kring 65–80 procent typ I‑fibrer och resten typ II‑fibrer. Det speglar på sätt och vis bäckenbottens uppgift, musklerna ska hålla ett kontinuerligt stöd för bäckenorganen under dygnets alla timmar. De snabba fibrerna ska dock kunna reagera när trycket i buken ökar, till exempel vid hosta, hopp eller lyft.
Man kan alltså säga att bäckenbotten arbetar både uthålligt och reflexmässigt. Grundaktiviteten i bäckenbotten sker framför allt genom de långsamma fibrerna, medan de snabbare fibrerna är viktiga vid plötsliga buktrycksökningar.
Snabba fibrer och kontinens
När forskare har studerat bäckenbotten hos personer med urinläckage vid ansträngning har man i flera studier sett förändringar i just de snabba muskelfibrerna. I vissa fall finns en minskad andel av de snabba muskelfibrerna, i andra fall ser man att de snabba fibrerna är mindre eller har tecken på påverkan från nervsystemet.
Det här tolkar man ofta som att den snabba kraftutvecklingen i bäckenbotten är viktig för att kunna hålla tätt när buktrycket stiger snabbt.
Samtidigt betyder det inte att de långsamma fibrerna är mindre viktiga. Den uthålliga aktiveringen är central för bäckenbottens stödjande funktion och för att bäckenorganen ska hållas i rätt position under lång tid.
Är muskelfiberfördelningen genetisk?
Fördelningen mellan olika muskelfibertyper beror delvis på genetiska faktorer. Studier på andra muskelgrupper visar att vissa personer naturligt har en större andel snabba fibrer medan andra har fler uthålliga. Det här är en av förklaringarna till varför vissa människor lättare utvecklar explosiv styrka medan andra har lättare för uthållighetsidrott.
Samtidigt är muskler dynamiska vävnader. Träning påverkar hur musklerna rekryteras, hur snabbt de aktiveras och hur mycket kraft de kan utveckla. När det gäller bäckenbotten visar studier på bäckenbottenträning att musklernas styrka, koordination och ibland också volym kan öka.
Det finns däremot mycket begränsad forskning som specifikt visar att träning förändrar själva fiberfördelningen i bäckenbotten. Det mesta tyder i stället på att träning förbättrar den neuromuskulära kontrollen, alltså hur effektivt musklerna aktiveras och samarbetar vid belastning.
Genetik handlar inte bara om muskler
Under de senaste åren har forskningen om bäckenbottenproblem allt mer börjat fokusera på bindväv och stödstrukturer, inte bara muskler.
Flera studier har visat att genetiska variationer i gener som påverkar kollagen och elastin kan vara kopplade till en ökad risk för till exempel framfall. Bindvävens kvalitet kan påverka hur väl vävnaderna står emot belastning under graviditet och förlossning.
Det innebär att genetiska faktorer sannolikt spelar roll för hur sårbar bäckenbotten är. Men det är fortfarande svårt att säga exakt hur mycket detta påverkar återhämtningen hos en enskild individ.
Återhämtning efter förlossning
När bäckenbotten påverkas under en förlossning kan flera olika vävnader vara inblandade.
Det kan handla om
- muskelfibrer som har tänjts eller skadats
- bindväv och stödstrukturer
- nervpåverkan
Återhämtningen beror därför på många faktorer samtidigt. Hur stor belastningen varit under graviditet och förlossning, om det uppstått en större muskelskada som levatoravulsion, hur bindväven läker och hur musklerna successivt återfår sin funktion.
Genetik kan sannolikt påverka flera av dessa delar, men forskningen ger inget tydligt stöd för att själva återhämtningstiden efter förlossning avgörs av hur stor andel snabba eller långsamma muskelfibrer man har.
Påverkar genetik återhämtningen?
Så tillbaka till frågan. Påverkar genetik återhämtningen efter en förlossning?
Ja, sannolikt spelar genetiska faktorer en viss roll. Vävnadskvalitet, bindvävens egenskaper och musklernas biologiska förutsättningar varierar mellan individer. Det kan påverka både hur sårbar bäckenbotten är under graviditet och förlossning och hur vävnaderna läker efteråt.
Men forskningen ger inget stöd för att själva återhämtningen avgörs av hur många snabba eller långsamma muskelfibrer en person råkar ha.
Det som i dag verkar ha större betydelse är andra faktorer, till exempel hur stor belastningen varit under graviditet och förlossning, om det uppstått muskelskador eller nervpåverkan, hur bindväven återhämtar sig och hur bäckenbottens olika strukturer återfår sin funktion över tid.
Bäckenbotten är ett helt system av muskler, bindväv, nerver och stödstrukturer. Rehabilitering, belastning, hormonella förändringar och tid påverkar därför också hur återhämtningen blir.
Våra biologiska förutsättningar skiljer sig åt, men utfallet är inte helt förutbestämt. Genetik kan påverka sårbarheten, men den förklarar inte ensam varför någon återhämtar sig snabbt, långsamt eller ofullständigt efter en förlossning.
Referenser
- Functional anatomy of the female pelvic floor.
- The hidden epidemic of pelvic floor dysfunction: achievable goals for improved prevention and treatment
- Evaluation of female pelvic-floor muscle function and strength
- Detailed muscular structure and neural control anatomy of the levator ani muscle: a study based on female human fetuses
- Levator Ani Deficiency and Pelvic Floor Dysfunction 1 Year Postpartum: A Prospective Nested Case–Control Study
- Genetics of Female Pelvic Organ Prolapse: Up to Date
- Advances in molecular mechanisms of pelvic organ prolapse (Review)
