Fungerar hypopressiv träning?

Fungerar hypopressiv träning?

I perioder får jag som många frågor om hypopressiv träning både från mina patienter och följare. Jag förstår att man lockas, programmen lovar förbättra bäckenhälsa, minskade symtom och i vissa fall till och med läkning av framfall och inkontinens. Samtidigt är det en träningsmetod där forskningen fortfarande är begränsad, spretig och i många fall metodologiskt svag.

Idag ska vi fördjupa oss i vad vi faktiskt vet om ämnet, och vad vi utifrån detta kan säga om vilka effekter som utlovas.

Vad är hypopressiv träning?

Hypopressiva övningar bygger på en kombination av kroppsställningar och andningsmanövrar, där man efter en full utandning håller andan och expanderar bröstkorgen. Det kan beskrivas som att man skapar ett undertryck i buken. Tanken är att detta ska ge en reflexmässig aktivering av djupa bålmuskler, inklusive bäckenbotten, utan att man behöver göra en viljemässig kontraktion.

Metoden framställs ibland som ett sätt att träna “low pressure”, alltså att undvika tryckökning i buken som annars skulle kunna belasta bäckenbotten.

Vad ska metoden ge för effekter?

I marknadsföringen återkommer några centrala budskap:

• att du kan stärka bäckenbotten utan knip
• att metoden kan ersätta traditionell bäckenbottenträning
• att symtom som framfall och inkontinens kan förbättras eller läka
• att korta dagliga pass räcker för tydliga resultat

Det här är i praktiken ganska långtgående påståenden. Och detta behöver vi väga mot vad forskningen faktiskt visar.

Vad händer i kroppen?

Det finns en del mekanistiska studier som ger stöd för vissa delar av teorin.

Man ser att bäckenbotten och transversus abdominis samspelar under hypopressiva manövrar. Det finns alltså en form av samaktivering.

Men det finns flera viktiga begränsningar i hur vi kan tolka detta.

• För det första är aktiveringen ofta relativt låg. Det är oklart om den når upp till nivåer som ger en träningsstimulus som leder till styrkeökning.
• För det andra har ultraljudsstudier ifrågasatt om hypopressiva manövrar verkligen ger den typ av “lyft” eller minskning av levatorhiatus som man ser vid en viljemässig bäckenbottenkontraktion.
• För det tredje är data kring intraabdominellt tryck begränsade. Hypotesen är att trycket minskar eller inte ökar, men det finns få studier som tydligt visar detta i kliniskt relevanta situationer.

Att en muskel är aktiv är alltså inte samma sak som att den tränas effektivt.

Vad visar studier då?

När man går från teori till kliniska studier blir bilden mer nyanserad.

Det finns randomiserade studier där hypopressiv träning ger förbättring jämfört med ingen behandling. Det gäller både styrkemått, symtom och livskvalitet, ofta efter relativt korta interventioner på omkring 8 veckor.

Men när man jämför hypopressiv träning med bäckenbottenträning ser vi andra saker:

• bäckenbottenträning är bättre vid ansträngningsinkontinens
• bäckenbottenträning är bättre vid framfall
• tillägg av hypopressiv träning inte ger någon tydlig extra effekt

Systematiska översikter pekar på samma sak. Hypopressiva program kan ge förbättringar, men det finns inget stöd för att de är överlägsna etablerade metoder. Bäckenbottenträning bör vara förstahandsbehandlingen vid urininkontinens och en central del av behandlingen även vid framfall enligt alla internationella riktlinjer.

Evidensläget i stort

När man tittar på forskningen om hypopressiv finns några återkommande problem. Studierna små och använder olika protokoll och blir därför svåra att jämföra. Det gör att det är svårt att dra säkra slutsatser.

En annan viktig sak är att träningsformer som inte innehåller riktad bäckenbottenträning generellt inte ökar styrkan i bäckenbotten, och det är ganska centralt i sammanhanget.

Säkerhet

Hypopressiv träning verkar vara relativt säker på kort sikt i de studier som finns, med få rapporterade biverkningar och hög följsamhet. Det finns studier som visar att blodtrycket kan öka under en hypopressiv session. Det gör att man bör vara lite försiktig om man har en hjärt-kärlproblematik.

Marknadsföringen om hypopressiva

Trots ett osäkert och begränsat evidensläge, marknadsför många aktörer hypopressiv träning som en metod som kan ersätta etablerad behandling. Man påstår att knipträning är passé och att man hittat detta istället. Det stämmer inte. Man påstår också att hypopressiva kan läka framfall. Även om du tillfälligt skulle få minskade symtom, är detta inte samma sak som att strukturerna återgår till sitt ursprungsläge.

Vi får inte tappa bort det som fungerar

Det oroar mig är att hypopressiva övningar presenteras som ett bättre alternativ än annan, vetenskapsbaserad behandling. Hypopressiv träning kan aktivera bäckenbotten och ge förbättring jämfört med ingen behandling.
Aktiveringen är sannolikt inte tillräcklig för att ge styrkeökning och det är inte bättre än bäckenbottenträning.
Evidensen för hypopressiva övningar är begränsad och metodologiskt svag.

Jag vet att bäckenbottenträning är både tradigt och tråkigt, så det är inte som att jag och andra vårdgivare inte fattar att det vore bättre om något annat också fungerade bra.

Hypopressiv träning kan ha en plats som komplement i vissa sammanhang, men det finns inget som talar för att metoden kan ersätta riktad bäckenbottenträning vid bäckenbottendysfunktion.

Referenser:

• Abdominal and pelvic floor electromyographic analysis during abdominal hypopressivegymnastics.
• Can Abdominal Hypopressive Technique Change Levator Hiatus Area?: A 3-Dimensional Ultrasound Study.
• Can hypopressive exercises provide additional benefits to pelvic floor muscle training in women with pelvic organ prolapse?
• Current evidence for hypopressive exercises in healthy women: A systematic review
• Effects of Hypopressive Abdominal Training on Ventilatory Capacity and Quality of Life: A Randomized Controlled Trial
• Effects of hypopressive exercise associated with aerobic and muscle strength training on the treatment of fatigue, urinary incontinence symptoms, sexual function, and quality of life in women treated for gynecologic cancer: A randomized clinical trial protocol
• Effects of Hypopressive Exercise on Dynamic Neuromuscular Control in Female Roller-Skaters
• Effects of hypopressive exercises on pelvic floor and abdominal muscles in adult women: A systematic review of randomized clinical trials
• Effects of Pelvic-Floor Muscle Training in Patients with Pelvic Organ Prolapse Approached with Surgery vs. Conservative Treatment: A Systematic Review
• Exercise regimens other than pelvic floor muscle training are ineffective in increasing pelvic muscle strength unless performed in conjunction with pelvic floor muscle training. 
• Is abdominal hypopressive technique effective in the prevention and treatment of pelvic floor dysfunction? Marketing or evidence from high-quality clinical trials?
• Pelvic floor and abdominal muscle responses during hypopressive exercises in women with pelvic floor dysfunction
• Physiotherapy methods to facilitate pelvic floor muscle contraction: A systematic review.
• The comparative effectiveness of pelvic floor muscle training and hypopressive breathing techniques for pelvic organ prolapse: A systematic review and pooled analysis of randomized controlled trials
• What Is Known from the Existing Literature about Hypopressive Exercise? A PAGER-Compliant Scoping Review