Varför får vissa väldigt ont efter bäckenbottenkirurgi och andra nästan inte alls?
De flesta som ska genomgå bäckenbottenkirurgi oroar sig för smärtan efteråt. I forum och kommentarsfält delar personer sina berättelser, och vissa skriver att de har haft ont i veckor eller månader. Vissa har stora besvär med att sitta och röra sig. Men ytterligare andra beskriver i stället att de blev förvånade över hur rimligt och hanterbart allt kändes. Operationerna kan låta nästan identiska, både vid beskrivningar och i journalen, men reaktionerna efteråt kan vara vitt skilda.
Varför reagerar kroppen så olika?
Det är för att smärta efter kirurgi påverkas av många fler faktorer än bara själva operationssåret. Själva operationen spelar roll, men det gör också svullnad, nervsystemets känslighet, tidigare smärterfarenheter, stress, sömn och psykiskt mående.
Själva operationen påverkar
En del av skillnaden handlar om hur omfattande kirurgin faktiskt blir inne i vävnaderna. Två personer kan ha fått samma operationsbeskrivning i journalen, men operationerna kan ändå ha sett ganska olika ut rent tekniskt.
Vid vissa operationer behöver kirurgen leta efter muskler som förflyttat sig långt åt sidan efter en förlossningsskada. Om musklerna är svåra att hitta eller ligger högt uppdragna kan operationen bli mer omfattande och vävnaderna mer irriterade efteråt. När muskler sedan återfästs kan de också reagera med ökad spänning och smärta under läkningen.
Allt detta spelar alltså roll:
- Hur mycket har kirurgen behövt frilägga muskler och stödjevävnad?
- Hur långt uppdragna var musklerna?
- Hur mycket behöver vävnaderna förflyttas och spännas för att kunna återfästas?
- Vilka anatomiska strukturer omfattade operationen?
Svullnad och blödning ger smärta
En annan viktig faktor är hur mycket svullnad och blödning som uppstår i vävnaderna efter operationen.
När man opererar i vävnader uppstår alltid en inflammationsreaktion och en viss blödning. Men omfattningen varierar. Om fler blodkärl är påverkade eller om det bildas ett större hematom kan trycket i vävnaderna bli betydligt högre, och just tryck och svullnad är något som ofta gör väldigt ont.
Ofta jämför jag det med en kraftig fotledstukning som svullnar upp ordentligt. Själva vävnadsskadan behöver inte vara förfärligt stor, men trycket och inflammationen gör att smärtan kan kännas mycket omfattande. Efter en bäckenbottenoperation kan svullnaden i sig bidra mycket till smärtan. I bäckenbotten finns dessutom begränsat med utrymme för svullna vävnader, och ett hematom kan ge ett betydande tryck och göra mycket ont.
Nervsystemet spelar en större roll än många tror
Smärta är inte bara själva operationen eller skadan man orsakat kroppen för att kunna laga allt på nytt. Smärta är också en större sak, där nervsystemets känslighet kan påverka hur mycket ont man har och får.
Personer som hade långvarig smärta redan före operationen, eller en väldigt spänd bäckenbotten i kombination med stor stress och smärtsensitisering, tenderar generellt att få mer postoperativ smärta. Kroppen är redan i ett slags vaksamt läge, där nervsystemet reagerar starkare på belastning och hot.
Om smärtan blir långvarig kan smärtsystemets sätt att bearbeta signaler också förändras. Hos vissa utvecklas en ökad smärtkänslighet, där sådant som tidigare inte gjorde särskilt ont börjar göra mer ont. Nervsystemet kan ha blivit mer lättretat och förstärker signalerna från kroppen.
Smärtans intensitet är alltså inget exakt mått på hur omfattande operationen varit eller hur väl läkningen går. Smärtan är verklig oavsett vilka mekanismer som bidrar till den, men hos vissa kommer nervsystemets sätt att bearbeta och förstärka smärtsignaler spela större roll än hos andra.
Psykiskt mående och krisreaktioner påverkar också
En operation kan också väcka en större krisreaktion än man kanske väntat sig. För den som tidigare varit med om en traumatisk förlossning kan undersökningar, sjukhusmiljön, smärtan och beroendet av andra under återhämtningen också aktualisera tidigare traumatiska upplevelser.
Smärta och stress förstärker dessutom ofta varandra. När kroppen går upp i alarmberedskap skruvas smärtsystemet lätt upp ytterligare.
Alla är olika
En person kan ha mycket ont trots relativt liten kirurgi. En annan kan återhämta sig förvånansvärt lätt efter en större operation. Inget av detta behöver betyda att något blivit fel.
Att vara förberedd kan faktiskt hjälpa
Jag brukar rekommendera mina patienter att gå in i operationen med så goda psykiska förutsättningar som möjligt. Om förlossningen fortfarande är starkt förknippad med trauma, rädsla eller ångest kan det vara klokt att få hjälp att bearbeta detta före operationen. Man behöver förstås inte vara färdigbearbetad eller psykiskt välmående på alla sätt, men en operation och rehabiliteringen efteråt innebär ytterligare en period då kroppen hamnar mycket i fokus.
Det är också viktigt att vara förberedd på att tiden efter operationen kan vara smärtsam. Att veta ungefär vad som är förväntat kan minska rädsla och stress kring smärtan när den väl kommer
Många patienter beskriver faktiskt just detta, att de stålsatt sig för något fruktansvärt och sedan blivit förvånade över att återhämtningen trots allt varit hanterbar. Vissa beskriver visserligen också det motsatta: hur stressande det kan vara att knappt ha ont. Man kan då börja oroa sig för att operationen inte alls omfattade alla vävnader som var aktuella. Att du har mindre ont än du väntat dig betyder alltså inte att läkaren missat att laga något. Det kan handla om mindre svullnad, men också om alla de andra faktorer som påverkar smärtan efter en operation.
Varför får vissa väldigt ont efter bäckenbottenkirurgi och andra nästan inte alls?
Postoperativ smärta handlar nästan aldrig om bara en enda faktor. Själva operationen spelar roll, men också svullnad, nervsystemets känslighet, tidigare smärta, stress, psykiskt mående och sömn.
Det viktigaste att komma ihåg är kanske att intensiv smärta inte automatiskt betyder att något gått fel, och att relativt lite smärta inte betyder att operationen varit misslyckad.
