Inte bra trots bäckenbottenoperation
Jag skriver regelbundet om operationer av defektläkta eller missade muskelskador i bäckenbotten, och är i grunden ”pro kirurgi” i många fall. Ofta är det bättre att leva och åldras med så lagade muskler man kan. Jag träffar mycket sällan personer som är missnöjda eller ångrar sina operationer, men däremot händer det att jag träffar människor som ändå inte känner sig riktigt bra efteråt.
Här är två ganska typiska scenarion:
Jag har en levatorskada på höger sida och hade trasiga muskler i mellangården. Nu har mellangårdsmusklerna lagats men jag har fortfarande problem. Jag misstänker att mina symtom har med mina levatorskador att göra, och det gör mig så ledsen.
och:
Jag har genomgått en lagning av mellangården och känner fortfarande en öppenhetsskänsla. Försöker intala mig själv att när jag läkt mer och kan börja träna de lagade musklerna så kanske den känslan försvinner. Jag känner att muskler blivit lagade för att jag kan numer knipa i ”rätt” ordning. Men nu börjar jag fundera på om själva mellangårdsrekonstruktionen kanske inte lyckats helt.
Har operationen misslyckats, är något fortfarande trasigt eller behöver kroppen bara mer tid? Jag ska försöka reda ut vad som kan ligga bakom kvarvarande symtom efter en bäckenbottenoperation.
Alla symtom kommer inte från samma struktur
En sak som ofta gör det här svårt är att bäckenbotten består av många olika muskler och stödjevävnader, och att olika skador ger olika symtom. Musklerna i mellangården går ofta att laga, även långt efter en förlossning. De bidrar bland annat till stödet för slidans bakre vägg och till att hålla slidöppningen sluten.
Men levatorskador fungerar annorlunda. Om levator ani-muskulaturen har släppt från sitt fäste mot blygdbenet finns idag ingen etablerad operation som kan återställa muskeln till normal anatomi och funktion. Det här är viktigt att veta, eftersom vissa symtom därför också kan finnas kvar trots en i övrigt välgjord operation.
En mellangårdsrekonstruktion kan förbättra stödet och minska symtomen, men den kan inte återställa levatorns funktion. Om du har både en levatorskada och skador i mellangården kan du därför få en stor förbättring efter operationen, men ändå ha kvar vissa besvär.
Jag träffar många patienter som fortfarande vet om sin levatorskada, som kanske fortfarande känner att kroppen inte är exakt som innan förlossningen, men som ändå beskriver att livet blivit väldigt mycket bättre efter operation och rehabilitering. Att de känner sig stabilare, mindre begränsade och mindre upptagna av symtomen.
Anatomiskt bättre är inte alltid samma sak som symtomfri
Det är inte alltid enkelt att veta om kvarvarande symtom beror på att operationen inte gett önskat resultat eller om det är något som kan förbättras med tid och rehabilitering. En känsla av öppenhet efter en mellangårdsrekonstruktion behöver exempelvis inte betyda att operationen har misslyckats. Muskler som varit skadade länge kan behöva tid och träning för att återfå sin funktion, och även känseln och upplevelsen av underlivet kan förändras under läkningen.
Men om besvären kvarstår är det förstås viktigt att undersöka om musklerna har läkt som avsett och om det finns andra skador som inte åtgärdats. Även efter en anatomiskt lyckad operation kan det finnas saker att arbeta vidare med, som nedsatt muskelstyrka, smärta eller muskelspänning. Har du haft ont länge kan smärtsystemet också ha blivit mer känsligt, vilket ibland behöver tas med i rehabiliteringen.
Nya besvär
Ibland kan en operation också ge nya besvär, även om de ursprungliga symtomen har förbättrats. Det kan exempelvis handla om smärta vid samlag, stram ärrvävnad eller en känsla av att slidöppningen blivit för trång. Sådana besvär behöver du få undersökta. Ibland handlar det om stram eller öm ärrvävnad, och då kan behandling med försiktig töjning och gradvis tillvänjning till beröring och penetration vara hjälpsam.
Det kan också vara så att man utvecklar ett nytt smärt- eller spänningstillstånd efter operationen. Smärta kan göra att bäckenbottenmusklerna spänner sig mer, vilket i sin tur kan göra penetration svårare. Även sådana besvär går ofta att behandla med individuellt anpassad rehabilitering.
Rehabilitering efter bäckenbottenkirurgi
Efter operationen behöver musklerna både läka och tränas upp igen. Men rehabiliteringen handlar också om att stegvis återgå till de aktiviteter som känns svåra eller obehagliga. Det kan handla om att sitta, stå och gå längre stunder, men också om att våga lyfta, springa, cykla eller ha sex igen.
Under de första veckorna efter en bäckenbottenoperation är det vanligt med svullnad och en känsla av tyngd eller utfyllnad i underlivet. Den här sortens tyngdkänsla brukar minska i takt med att svullnaden lägger sig. Om tyngdkänslan ökar efter mycket stående eller gående kan du behöva vila mer eller minska belastningen tillfälligt. Du behöver inte undvika stående eller promenader, men kan behöva öka tiden successivt under läkningen. Om tyngdkänslan blir allt mer uttalad, inte minskar i takt med att månaderna går eller återkommer långt efter operationen behöver den bedömas. Då ska du inte automatiskt utgå från att det fortfarande handlar om svullnad.
När du har fått klartecken att återgå till olika aktiviteter är det klokt att börja på en nivå som fungerar och sedan successivt öka. Om det exempelvis känns obehagligt att sitta längre stunder kan du börja med kortare stunder och öka tiden efter hand. Detsamma gäller stående och promenader. Målet är inte att undvika allt som känns, men inte heller att pressa sig igenom kraftigt ökande symtom. Det behöver inte vara farligt att känna mer efter en aktivitet, men om du får tydligt ökade besvär som håller i sig kan du behöva minska lite och sedan prova igen.
En bäckenbottenfysioterapeut kan hjälpa dig att undersöka vad som begränsar dig och lägga upp träningen därefter.
Utvärdera inte resultatet för tidigt
Jag upplever också att många försöker utvärdera resultatet av operationen för tidigt. Under den första tiden efter operationen finns fortfarande svullnad, ömhet och ibland en ökad muskelspänning. Muskler som varit skadade länge fungerar inte normalt direkt bara för att man sytt ihop dem. Återhämtningen går inte alltid stadigt framåt. Det kan komma perioder med mer smärta eller andra symtom, även om läkningen som helhet går åt rätt håll.
Inte bra trots bäckenbottenoperation
Alla operationer blir förstås inte lyckade, och kvarvarande besvär behöver du ibland få en ny läkarbedömning för. Men en anatomiskt lyckad operation innebär inte heller att alla symtom automatiskt försvinner. Det kan finnas andra skador som inte går att åtgärdat, muskler som behöver rehabilitering eller smärta och muskelspänning som kräver särskild behandling.
Det kan ta tid att återfå funktion efter en bäckenbottenoperation, och för den som levt länge med en förlossningsskada kan det också finnas behov av att bearbeta det som hänt. Målet är att få så bra funktion och så lite besvär som möjligt. För en del innebär det att bli helt återställd, medan andra får en betydande förbättring även om vissa symtom finns kvar.
Hur vet man egentligen vilka symtom som kommer varifrån? Och när är det värt att operera/inte operera? Är drygt 12 månader PP och har en ensidig levatorskada och en hög mellangård men en liten försvagning mot bakre bukväggen som skulle kunna åtgärdas och stärkas upp med op för att öka stödet i mellangården. Är det värt? Symtomen jag har är tyngdkänsla vid rörelse vilket är väldigt begränsande, men är det troligast att den beror på levatorskadan eller på bristande stöd i mellangården? Är det värt att operera mellangården? Kan en smärta efter operation tex förvärra eller leda till överspänd bäckenbotten?
Hej!
Det här är en av de svåraste frågorna när det gäller förlossningsskador. Olika skador kan ge liknande symtom och dessutom påverka varandra. Det går inte alltid att säkert avgöra vilken skada som orsakar vilket symtom, ens efter en noggrann undersökning.
En levatorskada kan ge en nedsatt lyftande och stödjande funktion i bäckenbotten, och därmed en tyngdkänsla vid belastning. En bristande mellangård kan också ge ett försämrat stöd, men brukar oftare vara förknippad med exempelvis en känsla av öppenhet eller svårigheter att tömma tarmen.
Om levatorskadan står för huvuddelen av din tyngdkänsla kommer den ju finnas kvar även efter att mellangården har förstärkts. Samtidigt kan ett förbättrat stöd i mellangården bidra positivt till bäckenbottens funktion som helhet.
Jag tycker därför att den viktigaste frågan att ställa till den opererande läkaren är vad hen faktiskt förväntar sig att operationen ska förbättra, och varför. Men min erfarenhet är att man ofta inte riktigt kan veta förrän i efterhand.
Och ja, en operation kan absolut kortvarigt förvärra en överspänning i bäckenbotten. Smärta, svullnad och förändrade muskelförhållanden kan göra att musklerna reagerar med att spänna sig. Oftast går sådana reaktioner att behandla och de behöver inte bli långvariga.
Önskar dig lycka till med beslutet!