Puls, blodtryck och cirkulation under graviditet

Puls, blodtryck och cirkulation under graviditet

Graviditeten innebär stora förändringar i hjärt- och kärlsystemet. Hjärtat arbetar hårdare, blodvolymen ökar kraftigt och cirkulationen anpassar sig för att kunna försörja livmodern, moderkakan och fostret. Många gravida märker av förändringarna genom ökad puls, försämrad ork, hjärtklappning eller större trötthet vid fysisk aktivitet. Samtidigt kan det ibland vara svårt att veta vad som är normala graviditetsförändringar och vad man ska söka vård för.

Här tänkte jag gå igenom några vanliga hjärt-kärlförändringar under graviditet, och hur de också kan påverka träning, ork och återhämtning.

Hur graviditeten påverkar hjärt- och kärlsystemet

Under graviditeten behöver cirkulationen anpassa sig för att tillgodose det ökade behovet av syre- och näringstransport till livmodern, moderkakan och fostret. För att klara detta sker en rad fysiologiska förändringar i hjärt- och kärlsystemet.

Blodvolymen ökar successivt under graviditeten, framför allt genom att plasmavolymen ökar med omkring 40–50 procent. Hjärtat börjar också pumpa ut mer blod per minut. Detta kallar man hjärtminutvolym. Den ökningen börjar tidigt i graviditeten och ligger senare ofta omkring 30–50 procent över nivån före graviditeten.

Samtidigt sjunker motståndet i blodkärlen, bland annat på grund av hormonella förändringar. Det gör att blodtrycket ofta sjunker något under första halvan av graviditeten, för att sedan åter stiga mot nivåerna före graviditeten senare under graviditeten. I slutet av graviditeten går också en betydande del av kroppens blodflöde till livmodern och moderkakan.

Pulsen går upp

Det är normalt att pulsen stiger under graviditeten, ofta med omkring 10–20 slag per minut i vila. Ökningen sker successivt och vilopulsen är vanligtvis som högst mot slutet av graviditeten. Du kan också märka att hjärtat slår snabbare eller kraftigare vid ansträngning och att du blir mer andfådd än tidigare. Efter förlossningen sjunker vilopulsen igen, framför allt under de första veckorna.

Trötthet och kondition under graviditet

Många gravida upplever att kroppen känns annorlunda vid fysisk aktivitet långt innan magen blivit särskilt stor. Pulsen stiger lättare, återhämtningen kan ta längre tid och aktiviteter som tidigare känts lätta kan plötsligt kännas oväntat ansträngande.

Det här betyder inte att du plöstligt fått dålig kondition. Kroppen arbetar redan i vila med högre puls och hjärtminutvolym. Hjärtat pumpar mer blod, syrebehovet ökar och andningsarbetet kommer också förändras under graviditeten. För många gör detta att marginalerna för fysisk belastning känns mindre.

Dessutom kommer din ork och dina enrginivåer också vara påverkade av sömn, hormonförändringar, illamående och den allmänna belastning som graviditeten innebär för kroppen.

Blodbrist och syretransport

Under graviditeten ökar mängden blod i kroppen, men blodplasman, alltså vätskan i blodet, ökar mer än mängden röda blodkroppar. Det gör att blodet blir mer utspätt och att koncentrationen av hemoglobin (Hb) sjunker. Det här är en normal förändring under graviditeten och kallas ibland fysiologisk graviditetsanemi, även om det inte behöver innebära någon egentlig blodbrist.

Kroppens behov av järn under graviditeten, eftersom det behövs för att bilda fler röda blodkroppar och för fostrets och moderkakans utveckling. Om järntillgången inte räcker kan du utveckla järnbrist och så småningom järnbristanemi. Då finns det för lite hemoglobin för att blodet ska kunna transportera syre i tillräcklig utsträckning. Det kan göra att träning och annan fysisk aktivitet känns betydligt tyngre än vanligt.

Symtom på blodbrist kan vara:

• ovanlig trötthet
• andfåddhet vid lätt aktivitet
• hjärtklappning
• yrsel
• försämrad återhämtning

Järnbrist är därför en av flera möjliga förklaringar till att träning plötsligt känns ovanligt tung. Vid konstaterad järnbrist kan du behöva ta järntillskott.

Anpassning är viktigt

Under graviditeten kan du behöva förändra hur du doserar din träning. Ett tempo eller en belastning som tidigare varit lagom kan nu upplevas betydligt mer ansträngande, och då kan du behöva sänka intensiteten, ta fler pauser eller korta ner passen. Det betyder inte att träningen ger mindre effekt eller att du behöver sluta utmana dig fysiskt.

Eftersom vilopulsen förändras under graviditeten kan det vara mer användbart att styra träningen efter upplevd ansträngning än efter efter pulsen. Ett annat riktmärke är att du ska kunna prata under konditionsträningen, åtminstone om du tränar på måttlig intensitet.

Regelbunden fysisk aktivitet under graviditeten har positiva effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Du kan kanske inte behålla samma träningsnivå som före graviditeten, men försök att hitta en belastning som fungerar här och nu.

Hjärtklappning

Många gravida upplever episoder av hjärtklappning eller att hjärtat plötsligt slår hårt eller snabbt. Ofta handlar det om normala fysiologiska förändringar kopplade till ökad blodvolym och förändrad cirkulation. I de flesta fall är detta ofarligt, även om det kan kännas obehagligt.

Det finns dock situationer där hjärtklappning bör bedömas av vården, särskilt om den kommer tillsammans med:

• svimning eller yrsel
• bröstsmärta
• uttalad andfåddhet
• oregelbunden hjärtrytm
• mycket hög vilopuls
• känd hjärt- eller sköldkörtelsjukdom

Om något inte känns normalt är det alltid rimligt att ta upp det med barnmorska eller läkare!

Blodtrycket förändras

Blodtrycket förändras naturligt under graviditeten. För många sjunker det något under mitten av graviditeten och stiger sedan igen mot slutet. Högt blodtryck under graviditet definieras vanligtvis som blodtryck på 140/90 mmHg eller högre vid upprepade mätningar. Om blodtrycket blir förhöjt efter graviditetsvecka 20 räknas det som ett graviditetsrelaterat tillstånd.

Mellan några få och upp mot tio procent av gravida utvecklar högt blodtryck under graviditeten. I vissa fall kan detta vara kopplat till preeklampsi. Preeklampsi innebär utöver det höga blodtrycket också påverkan på andra organsystem och kan vara mycket allvarligt. Symtomen kan variera mycket och därför följs blodtryck och urinprov regelbundet av din barnmorska.

Vena cava-syndrom

Under senare delen av graviditeten kan den växande livmodern trycka mot den nedre hålvenen, vena cava inferior, framför allt när du ligger på rygg. Det kan minska blodflödet tillbaka till hjärtat och ibland orsaka blodtrycksfall med yrsel, illamående, svettningar eller svimningskänsla. På grund av detta har man tidigare avrått gravida från att undvika ryggliggande, även under träning. Senaste årens forskning har dock inte visat något stöd för ett generellt förbud mot ryggliggande träning under en okomplicerad graviditet. Om du däremot blir yr eller illamående kan du ändra ställning, exempelvis lägga dig på sidan.

Varningssignaler att lyssna på

En utmaning under graviditet är att många normala graviditetssymtom liknar symtom vid sjukdom. Andfåddhet, trötthet och svullnad kan vara helt normala delar av graviditeten, men kan också i vissa fall signalera något annat. Det finns exempelvis en ovanlig form av hjärtsvikt som kallas peripartumkardiomyopati. Den kan uppstå under slutet av graviditeten eller under månaderna efter förlossningen.

Vid detta tillstånd försvagas hjärtmuskeln och hjärtat får svårare att pumpa runt blodet effektivt. Symtomen kan vara:

• uttalad andfåddhet
• försämrad ork
• svullnad i ben och fötter
• hosta eller obehag från bröstet
• svårigheter att ligga plant

Tillståndet är ovanligt, men viktigt att känna till eftersom det kräver medicinsk bedömning och behandling.

Hjärt- och kärlpåverkan under graviditet

Förändringarna som gäller blod, hjärta och kärl som uppstår under graviditeten kan märkas genom hjärtklappning, yrsel, ökad andfåddhet och att fysisk aktivitet känns mer ansträngande än tidigare. Du kan också bli väldigt trött om du får blodbrist eller låga järnvärden.

Det mesta av detta hör till graviditetens normala fysiologi och behöver inte innebära att du bör begränsa din fysiska aktivitet. Däremot kan träningen behöva anpassas efter hur du mår och vad du orkar. Men om du får blodtryck, uttalad andfåddhet, svimning och andra nytillkomna eller förvärrade symtom kan du behöva medicinsk bedömning, ibland akut.

Referens

• Guidelines for the management of cardiovascular disease and pregnancy: Developed by the task force on the management of cardiovascular disease and pregnancy of the European Society of Cardiology
• Hypertension In Pregnancy
• Prevention, Diagnosis, and Management of Hypertensive Disorders of Pregnancy: a Comparison of International Guidelines
• Tachycardia in pregnancy: when to worry?