Jag födde mitt första barn för elva år sedan och när jag var gravid senast läste jag mycket om att man kunde sätta en kompress i slidan före ett kejsarsnitt och sedan föra över bakterierna till barnet efter födseln. Nu är jag gravid igen och funderar på om det fortfarande är något man tycker att man ska göra? Jag kommer föda med planerat snitt.
– Läsarfråga
Under senaste decenniet har det varit ganska mycket fokus på människans mikrobiom, alltså de bakterier och mikroorganismer som lever i och på kroppen. Det var ju också mycket snack om hur man skulle kunna optimera sin egen hälsa genom att förse sig själv med bättre mikrobiota i mag-tarmkanalen. I takt med att diskussionerna om mikrobiomen växte uppstod också en oro att kejsarsnittsförlösta barn skulle gå miste om viktiga bakterier från mamman. Man testade då att praktisera det frågeställaren beskriver, att i efterhand smörja barnet med en svabb som har vaginalfloran på sig.
Idag ska vi gå igenom hur kunskapsläget ser ut kring detta idag.
Vaginal seeding
Vaginal seeding är det engelska begreppet för detta, och innebär att man före ett kejsarsnitt placerar en kompress eller gasväv i slidan. Efter att barnet blivit fött för man över slidsekret till barnets hud, mun eller ansikte med hjälp av den kompressen. Tanken bakom metoden är att efterlikna det som barnet exponeras för när det föds vaginalt och passerar genom förlossningskanalen.
Varför blev metoden populär?
Intresset för detta uppstod när forskare upptäckte att barn som föds vaginalt och barn som föds med kejsarsnitt kunde ha olika sammansättning av tarmbakterier under den första tiden i livet. Eftersom man trodde att mikrobiomet kunde spela en roll för immunförsvar, ämnesomsättning och hälsa undrade man då om dessa skillnader kunde ha betydelse på lång sikt. Hypotesen blev att skillnaderna berodde på att kejsarsnittsfödda barn missade kontakten med mammans vaginalflora.
Det kan vara bra att tänka på att barn som föds med kejsarsnitt kan skilja sig från vaginalt födda barn på flera sätt samtidigt. Här kan man tänka att anledningen till kejsarsnittet, eventuellt behov av antibiotika i samband med operationen och tidpunkten för amningsstart kan tänkas bidra till de skillnader som forskare ser i mikrobiomet. Det gör det svårt att avgöra hur stor del av effekten som faktiskt beror på att barnet inte passerat genom förlossningskanalen.
Är vaginalfloran verkligen det viktigaste?
När man började diskutera vaginal seeding utgick man alltså ifrån hypotesen att den viktigaste bakterieöverföringen skedde från slidan till barnet under förlossningen. Men i nyare studier har man sett att barnet får många olika chanser att få bakterier från mamman. Det kan ske genom amning, hudkontakt och annat som uppstår i den gemensamma miljön efter födseln. En del forskare menar till och med att den viktigaste överföringen av bakterier kan komma från mammans tarmflora snarare än från vaginalfloran. Och det är nog ingen som är sugen på att medvetet föra över tarmbakterier till en nyfödd bebis.
Vissa studier pekar också på att det finns bakterier och bakterie-DNA i moderkaka, fosterhinnor och navelsträngsblod. Detta leder tanken till att den första överföringen kanske sker redan under graviditeten. Detta kan dock också bero på en kontamination av proverna, det vet man inte riktigt än.
I nuläget saknar vi alltså en bred enighet om att den vaginala bakteriefloran är den avgörande källan till barnets första mikrobiom. Snarare verkar allt fler forskare betrakta mikrobiomet som resultatet av ett komplext samspel där bebisen får ta del av bakterier från många olika håll.
Kan vaginal seeding påverka mikrobiomet?
Mindre studier har visat att vaginal seeding kan påverka vilka bakterier som finns hos barnet under de första dagarna eller veckorna efter födseln. Men man har inte kunnat se att bakteriesammansättningen påverkar barnets hälsa på sikt. Man har alltså inte kunnat bekräfta att vaginal seeding minskar risken för allergier, astma, eksem, övervikt, autoimmuna sjukdomar eller andra hälsoproblem som ibland är omnämnda som risker med kejsarsnitt.
Finns det några risker?
Ja, de flesta är numera försiktiga med att råda till vaginal seeding. Det man överför kan ju också potentiellt innehålla smittämnen. Om mamman ovetandes bär på någon infektion finns ju en risk att även denna förs över till barnet.
Kan man påverka barnets mikrobiom?
Ja, det finns en del saker som kanske har större betydelse än en enskild exponering vid födseln.
Hit hör:
- Amning
- Hud-mot-hud-kontakt
- Närhet mellan barn och föräldrar
- Undvikande av onödig antibiotikabehandling
- Barnets kost under det första levnadsåret
- Den generella miljö barnet växer upp i
Mikrobiomet fortsätter dessutom att förändras och utvecklas under lång tid efter födseln. Det är inte något som formas enbart under de första minuterna i livet.
Bör man smörja barnet med slidsekret efter kejsarsnitt?
Som det är nu kan jag inte se att någon egentligen menar att detta vore bra av någon specifik anledning. För tio år sedan handlade diskussionen ofta om att kejsarsnittsbarn missade exponeringen för mammans vaginalflora. Idag vet vi att barnets mikrobiom formas genom ett samspel mellan flera olika faktorer, där mammans tarmflora, amning, hudkontakt och den gemensamma miljön sannolikt spelar minst lika viktiga roller.
Referenser
- Effects of vaginal seeding on gut microbiota, body mass index, and allergy risks in infants born through cesarean delivery: a randomized clinical trial
- Impact of Maternal Microbiota Composition on Neonatal Immunity and Early Childhood Allergies: A Systematic Review
- Impact of vaginal seeding on the gut microbiome of infants born via cesarean section: A systematic review
- Maternal gut microbiota and placenta-derived tissues microbes are important for initial gut microbial colonization in infants
- The maternal and infant gut microbiome: implications for pregnancy outcomes, immune development, and health in the first 1000 days
