Förlossningsberättelser
Två förlossningsberättelser om en och samma förlossning – mannen och kvinnans! Dramatik, glädje… och en sfinkterruptur.
Förlossningsberättelser om en sfinterruptursförlossning
Först kommer Mias förlossningsberättelse. Vi har valt att inte lägga ut dessa som blogginlägg helt enkelt därför att det ska få vara ett aktivt val för dig som läsare. Om du av någon anledning är förlossningsrädd bör du kanske inte läsa, men det avgör du själv. Mias förlossningsberättelse är såklart subjektiv och känsloladdad. Min förlossningsberättelse utgår från mer objektiva anteckningar som jag skrev under förlossningsförloppet. Där och då insåg ingen av oss hur traumatiskt förloppet egentligen var, och inte förrän timmar efter att Wollmar faktiskt var ute visste varken Mia, Joseph eller läkarna hur skadad Mia verkligen var.
Här ligger nedan finns alltså min förlossningsberättelse. Den är mer saklig och är en förteckning över tider och vad som hände under förlossningens gång. Den innehåller en del kommentarer och tankar (kursiva underpunkter) men är kanske inte så känslomässigt laddad som den skulle kunna varit.
Länken nedan är till en *.pdf som är 17 MB stor. Bara så ni vet.
Josephs Förlossningsberättelse
Edit: För dig som är intresserad, fler inlägg om Mias sfinkterruptursr:
Min sfinkterruptursberättelse i korthet
A walk down memory lane; och varför jag är som jag är
Vågar jag föda vaginalt efter en sfinkterruptur?
Menscykeln, smärta, preventivmedel efter graviditet och sfinkterruptur
Läsarfråga om sex efter sfinkerruptur
Familjen Fernando, Mias förlossningsskada, Våra graviditeter och förlossningar
Mia, är så ledsen att ni fick en traumatisk förlossningsupplevelse. Bearbeta så mycket ni kan och låt varje känsla komma ut. Man får vara sjukt besviken över sitt barns förlossning och att man inte fick uppleva den där hejakänslan och rosamoln-känslan när en kladdig bebis kommer ut. Jag gråter fortfarande varje födelsedag, jag blir helt tårögd så fort jag börjar tänka på Sagas och Alvas födelse. Er son är superfin, och jag är glad att han mådde bra hela tiden. En riktig kämpe. Grattis igen!
Galet. Min (vår) upplevelse tangerar er på flera områden (R låg fel och kom därför aldrig riktigt ned = många timmars värkar i ”onödan”, inga krystvärkar, sugklocka, operation efteråt) minus att vi inte fick någon egentlig information om vad som hände under tiden. Samt att den inte gick lika hårt åt mig. Låter som att ni fått landa fint hemma, hoppas läkningen på alla plan får fortsätta och i snabb takt! Ta hand om er.
Mia och Joseph! Vill bara säga att vi läst era berättelser och jag vill tacka för er ärlighet och ert mod att berätta. Det finns så mycket att säga om en sådan här upplevelse men just här säger jag bara att vi ber för er och att vi gärna träffas IRL om ett tag för att få se ert underverk men också utbyta/bearbeta lite förlossning : )
Tack för att ni delar med er.
Blev verkligen berörd av era berättelser.. En kombination av sorg i hjärtat och blanka ögon, blandat med sann lycka och glädjetårar över hur fint ni beskriver er kärlek till er son… Tack för att ni delar med er av det ni varit med om på detta sättet. Ni finns i mina tankar och böner alla tre.. Mia, du vet att du alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta..