Efter Mias fin fina sammanfattning av året tar jag mig tid att minnas tillbaka hur det sett ut för mig/oss.
I februari fick jag möjlighet att dra till Flottsbro och ha ett par timmar i backen och åter njuta av det bästa vintern har att erbjuda: Skidor och fika i backen!
Ultraljudet. En av de fyra stora känslorna kring graviditeten. De andra var: Graviditetstestet, första kännbara sparken (för mig) och själva förlossningen.
Precis som Mia skrev så var Sri Lanka resan alldeles alldeles underbar! Grymt att få träffa alla släktingar och vänner igen. Här på bilden min pappas kusin och hans moster.
Efter förra Sri Lanka resan kom jag hem med en infektion som bar med sig nyheten om att jag var bärare på den multiresistenta bakterien MRSA. Nu, ett år senare, har min infektion under början av året blivit begränsat till svaljet och under oktober fick jag mitt första negativa svar (efter tre såna är man friskriven).
Min gamla cykel rostade sönder och samman och jag köpte en ny velociped. Vi det här laget har den åkt många vändor mellan Östertälje station och Astra Zeneca. 
Till påsken blev det ett riktigt grekiskt påskbröd. Ett av de fåtal brödrecept som lagts upp på bloggen i år.
Mina föräldrar kom och hälsade på i maj och vi fick tillfälle att turista runt lite i Stockholm.
I juni/juli körde vi igång på riktigt och förberedde oss för Wollmars ankomst. En tur till Ullared, en till IKEA och ett antal babybags/bebisstarterpaket utgjorde en bra start. Men detta blev nästan det enda som vi införskaffade själva. Resten har ni underbara människor ordnat med era fina presenter och stora generositet. Inte minst ska vi tacka Mias syskon som lånat ut OTROLIGA mängder kläder i alla storlekar till Wollmar.
Det är lustigt det där med relativitet. Här ser ni det första och sista magkortet som vi tog på Mia. När den första togs skrattade vi lite åt att magen redan var så STOR! Ja, större blev det och det med råge!
Sedan hände det. Vårt bästa bakverk någonsin kom ut den 30 juli kl. 07:57. Därefter var hela tillvaron vänd upp och ner och samtidigt hade ingenting ändrats alls. Men plötsligt hade jag TVÅ favoritpersoner i hela världen i mitt liv!
Sedan har liksom allt bara rullat på. Varje dag är både en välsignelse och en utmaning samtidigt och man lär sig lika mycket om Wollmar som man gör om säg själv och om Mia. Man har liksom gått upp en klass i livets skola (inget illa menat till de som inte har barn).
Under december var jag toastmaster på min svågers disputation i läkemedelskemi. Men den finast klädda på festen var trots allt Wollmar!
Biggie/Wollmar har också tyckt att det varit roligt att vara en del av bloggen. Tänk så mycket som han kommer att ha lärt sig till nästa nyår?
Så tackar vi våra läsare för detta året och de över 42 000 besöken vår blogg fått i år. Mina bidrag under året har kanske, i jämförelse med Mia, varit magra. Av de totalt 843 inläggen hittills har jag skrivit 207 av dem. Men under 2013 kommer jag igen, för då kommer jag att vara föräldraledig och har ALL TID I VÄRLDEN (eller hur!).
