Vad händer på bäckenfronten?

Vad händer på bäckenfronten? Gästinlägg av Annika Svahn Ekdahl.

Annika skrev ett inlägg i forskarkalendern för något år sedan, det inlägget hittar du här. Hon är legitimerad fysioterapeut och har jobbat i över 25 år som fysioterapeut i primärvård och forskar nu också kring ämnet graviditetsrelaterad bäckensmärta.

Vad händer på bäckenfronten?


Foto: Josefin Bergenholz, GU

Jag har haft förmånen att vara med på ”10th Interdisciplinary World Congress on Low Back and Pelvic Girdle Pain” i Antwerpen, Belgien 28-31 oktober. Kongressen hålls vart tredje år. Det är en mötesplats för forskare och kliniker från olika yrkeskategorier som arbetar med ländryggs- och bäckensmärta.

Kvinnobesvär inte lika intressant?

Det var första gången som jag deltog på detta evenemang. Från tidigare deltagare har jag fått höra att för inte så länge sedan fick presentationer som rörde bäckensmärta, graviditetsrelaterade besvär och liknande hållas i ett mindre rum på den minst åtråvärda tiden under kongressdagarna. I år var det dock annorlunda! Forskning kring bäckensmärta, sett ur olika perspektiv, fick plats på stora scenen under sammanlagt två halvdagar. Även många posters belyste bäckensmärta från olika håll. Bra att kvinnors hälsa och forskning kring detta uppmärksammas mer idag än tidigare. Själv stod jag också i talarstolen och presenterade en studie där vår forskargrupp jämfört två olika smärtlindringsmetoder för bäckensmärta i graviditet. (Det var mer publik än på fotot nedan, taget under kaffepausen.) Studien jag presenterade är ännu inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift. Kanske får jag möjlighet att återkomma längre fram med en sammanfattning av resultatet.

Gravida med besvär finns överallt

Att få träffa utländska forskare, vars namn jag bara sett på någon av de många artiklar jag läst och få diskutera med dem var mycket värdefullt. Gravida kvinnor med bäckensmärta finns överallt i världen, förutsättningarna kan variera men många är i behov av behandling. Att få vara med på ett hörn och bidra till att området utvecklas känns mycket stimulerande.

Det pågår mycket forskning!

Det jag tog med mig från kongressen är att det pågår mycket forskning på olika håll i världen för att försöka förstå bäckensmärtan, dess ursprung och vilka konsekvenser den kan få. Anatomin i bäckenlederna undersöks på olika sätt; hur mycket rör det sig och var rör det sig? Vilka ligament är mest påverkade och hur kan vi diagnosticera besvären? Har kvinnor med bäckensmärta ett annat rörelsemönster än friska kvinnor och vad kan vara orsak till detta? Kan besvär från höftleden påverka bäckensmärta? Hur hänger bäckenbottens funktion ihop med kvarstående bäckensmärta efter förlossning? Påverkar bäckensmärta bukmuskulaturens funktion och vilka blir i så fall konsekvenserna? Det finns så många frågor! Få studier tog upp behandling av besvär från bäckenet och hur vi ska komma vidare. Det är fortfarande så att ”mer forskning behövs” är den vanligaste slutklämmen i presentationer och artiklar.

”Testbatteri”

Ett intressant, större projekt som är på gång är arbetet med att ta fram ett ”testbatteri” när det gäller bäckensmärta. Samarbetet sker mellan forskare, kliniker, beslutsfattare och även patienter i flera länder. Detta för att vi ska kunna jämföra studier länder emellan och kanske även göra större multinationella studier. I nuläget används en mängd olika tester och utvärderingsinstrument, målet är att kunna enas om ett basutbud – detta är vad vi ska undersöka på alla med denna typ av besvär, sedan kan man självklart lägga till mer utifrån kvinnans behov eller specifika forskningsfrågor. Patientens perspektiv finns också med som en självklar del. Det är viktigt att kunskap och erfarenheter hos de kvinnor som har bäckensmärta under eller efter graviditet tas tillvara för att vården ska kunna utvecklas på rätt sätt.

Samhällsfokus

Det är också tydligt i samhället att kvinnors hälsa har ett annat fokus idag än tidigare. Antalet fysioterapeuter med specialistkompetens ökar och kvinnors behov av vård och stöd uppmärksammas mer idag än tidigare. Detta tycker jag är mycket positivt, kvinnor utgör ju ca 50% av världens befolkning och föder i snitt 2.5 barn. Vi blir allt äldre, medellivslängd för en kvinna i världen är 75 år, i Sverige 84 år (Källa: UN World Population Prospects 2019; och SCB; och mer forskning behöver göras när det gäller kvinnors hälsa genom hela livet, från puberteten upp i hög ålder.

Annika Svahn Ekdahl

Leg. fysioterapeut, doktorand
Göteborgs Universitet

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.