Vad du behöver veta inför din diastasoperation

Var färdig med barn

Detta har jag egentligen ägnat ett helt inlägg åt tidigare, men kortfattat:

Tänk noga igenom så att du är färdig med de graviditeter du rimligen kan önska eller planera innan du genomgår kirurgin.

Här kan du läsa det längre resonemanget: Bli gravid efter diastasoperation.

Planera för sjukskrivning och barnlogistik

Sjukskrivningen är ofta några veckor lång. Kortare tid om du har ett stillasittande arbete och längre om arbetet är fysiskt eller mycket rörligt. Du ska heller inte lyfta några tunga barn, matkassar eller sköta tyngre hushållsarbete på många veckor. Det här kräver ofta att man väntat så pass många år att barnen är ganska självständiga och/eller att det finns en anhörig som kan steppa in och ta nästan allt ansvar för familj, hem och hushåll under en period.

Återhämtningen är tuff

Jag tror inte jag träffat någon patient som varit tillräckligt förberedd på hur tuff återhämtningen komma vara. Det kommer göra ont, du kommer vara orörlig, det är ett meck med såromläggning, dränage och gördel. Jag hör själv att det här inlägget börjar låta väldigt dystert och negativt. Men i slutänden är de allra flesta nöjda och glada över operationsresultatatet. Vägen dit är bara inte en dans på rosor.

Magen blir inte som förr

Du kommer inte automatiskt bli 10 år yngre och din diastasopererade mage kommer inte se ut som innan du fick barn.  Naveln blir ofta flyttad på och ser lite annorlunda ut. Magen blir i alla fall till en början lite stram och platt på ett sätt som inte ser helt naturligt ut. Detta brukar inte vara ett problem egentligen. Jämfört med hur magen var, såg ut och betedde sig innan operationen brukar de flesta vara glada över det nya utseendet. Naveln är dock en grej jag tycker att många anmärker på. Igen – det här brukar inte vara något som gör att folk ångrar sin operation. Men det är bra att veta vad man har att se fram emot. En ny mage, inte att återfå den gamla.

Att bli av med gördeln är som att sluta röka

Jag tror få av mina patienter som genomgått en diastasoperation har kunnat förutse hur mycket de 1) skulle avsky gördeln mot slutet och

2) hur svårt det ändå skulle bli att sluta med den.

Jag brukar introducera tanken på en ”successiv nedtrappning” hellre än att sluta alldeles för abrupt. Det är otäckt att plötsligt vara ”oskyddad” och svag i sin nya mage, och de flesta är så oerhört rädda om operationsresultatet att de känner ett instinktivt motstånd mot att röra sig för fritt eller yvigt. Ge dig själv någon vecka på att göra avslutet snällt även mot psyket – men för Guds skull: Sluta med gördeln. Den gör dig inget gott så snart den väl spelat ut sitt syfte postoperativt.

Du kan bli stark

Rehab och återtag av stegrad fysisk aktivitet är en ganska långsam process. Men jag tycker ändå att mina patienter brukar bli taggade över hur musklerna plötsligt svarar på träningen på ett helt annat sätt. Många har rehabtränat i flera, flera år och inte nått de önskade resultaten och känt sig dåliga eller misslyckade. Det kan kännas som en upprättelse att plötsligt ha en kropp som gör det man vill och som svarar på träning. 6 månader efter operationen är vi ofta redo att göra slut, jag och den diastasopererade patienten. Då är personen ofta starkare, kanske till och med än innan graviditeterna, och redo att ta sig vidare inom friskvårdsträning.

Tips:

Vill ha du vägledning och rehabövningar? Nu finns webbkursen “Rehab efter diastasoperation”.