Att undersöka sin egen vulva och vagina

Att undersöka sin egen vulva och vagina

Kanske har du en jättetydlig uppfattning om hur allting kändes och var, före du födde barn. Kanske har du till och med foton? En del har inte alls någon uppfattning om hur det såg ut tidigare, men har en övertygad känsla om att saker har förändrats. Så kan det vara! Vissa förändringar är helt vanliga och normala, andra förändringar kan tyda på att något är fel. Idag tänkte jag ta er igenom en guide för de vanliga och normala förändringarna.

Snippan – the tour

Det finns en ENORM variation på utseendet på snippor. De är sannerligen lika unika som fingeravtryck, det är viktigt att veta.

Vulva och Vagina

Vulva är de yttre könsdelarna, det som är snippan som vi ser den utifrån. Vulvan innefattar pubisbenet, de inre- och yttre blydläpparna, klitoris och urinrörsöppningen och vaginalöppningen. Vagina är det som är på insidan.

De yttre delarna som går att se på utsidan:

• Mons pubis – pubisbenet är täckt med mjuk fettvävnad och hår. Mitt i ligger över den främre bäckenleden, symfysen.
• Yttre blydläpparna är hårtäckta och består också av mjuk fettvävnad. Utseendet, längd, färg och form varierar kraftigt mellan individer.
• De inre blydkäpparna är hårlösa och känsliga för beröring. De är ofta olika långa, och de kan vara längre eller kortare än de yttre blygläpparna.
• Klitoris finns där blygläpparna möts i framkant och de inre blygdläpparna formar som ett liten ”hätta”, ett skydd för klitoris, eftersom det är en otroligt känslig del. Det är endast en mycket liten del av klitoris som är synbar för ögat.
• Urinrörets öppning syns om du separerar de inre blydläpparna. Ovanför ligger klitoris och nedanför ligger vaginalöppningen.
• Vaginalöppningen består av veckig rosa vävnad och ska vara mjuk och eftergivlig om du är avslappnad.
• Mellangården kan vara olika kort eller lång. En genomsnittlig längd på oförlösta kvinnors mellangård är 3,9 cm enligt studier. Under tre centimeter brukar anses vara kort.

För att göra en undersökning på dig själv behöver du:

• God belysning
• En spegel
• Några kuddar till ryggstöd

Hur du gör:

• Gör undersökningen då du inte har mens.
• Ta av dig kläderna på underkoppen.
• Tvätta händerna.

Sitt på golvet eller i sängen med kuddar som stöd för ryggen.

• Böj på knäna, placera fötterna nära rumpan. Luta dig lite bakåt och sära på knäna så att du kan se ordentligt. Försök att slappna av i magen och bäckenbotten. Undersökningen ska inte göra ont eller kännas obehaglig.
• Håll spegeln och titta först på hela området.
• Sära på blydläpparna med en hand och håll i spegeln med den andra.
• Kolla på de yttre och inre blygdlöpparna. Kolla storlek, form, längd.
• Kolla på den lilla ”huvan” som täcker klitoris
• Öppna blydläpparna och kolla på urinröret
• Peta försiktigt och öppna vaginalöppningen. Väggarna ska vara rosa och vara veckiga.
• Notera längden på mellangården.

Korrekt knip

Det absolut enklaste och viktigaste du kan få reda på genom en egenbedömning av bäckenbotten är om du kniper korrekt. Kolla först medan du försöker knipa. Då ska du se en rörelse som gör att ändtarmsöppningen, mellangården och vulva dras ihop och inåt/uppåt i kroppen.

Känn också efter med ett finger i vaginas bakvägg. När du kniper ska du känna att musklerna kramar åt och lyfter fingret uppåt/inåt en aning.

Bäckenbottens styrka

Vi vårdgivare som mäter bäckenbottens styrka mäter oftast enligt denna skala:

0=Ingen muskelanspänning alls

1=Förnimmelse av anspänning

2=Svag anspänning

3=Moderat anspänning

4=God anspänning

5=Riktigt stark anspänning

Du behöver ofta ha genomfört ett stort antal bedömningar innan du kan särskilja de olika nivåerna från varandra. Du kan dock försöka beskriva din egen bäckenbottenstyrka i ord för dig själv. Uppskatta också hur länge du kan hålla ett medelstarkt knip (uthålligheten). Ge dig själv några uppvärmande knip innan du försöker mäta din maxstyrka.

Mellangårdens längd

Det finns en rad felkällor i att bedöma bäckenbotten utifrån underlivets utseende. Ibland händer det att en individ har en ”lång och fin” mellangård till utseendet men att det ändå saknas viktiga muskelfästen efter en förlossningsskada. Ibland är mellangården kort sedan alltid. Men om vi ska generalisera – mellangården behöver oftast vara några cm lång för att kunna få plats med alla muskelfästen där under huden. Om din mellangård var exempelvis 4 cm innan du födde barn och nu är 0,5 cm kan du ana att något kanske inte blev riktigt optimalt sytt efter förlossningen.

Sidoskillnader mellan höger och vänster

Vi är aldrig hundraprocentigt symmetriska på höger och vänster kroppshalva, det vet vi ju från andra ställen i kroppen (ansiktshalvor, axelpartiet, benen osv) och vissa sidoskillnader kan vara normala även i bäckenbotten. Om du börjar i slidans bakvägg ska den dock generellt kännas ganska slät och lika från mittlinjen och mot höger och vänster sida. På samma sätt ska volymen av muskler på höger och vänster sida vara ganska lika. Musklerna kan du följa som ”slyngor” som går från slidans bakvägg och fram mot venusberget på vardera sida. Du kan knipa och känna att musklerna möter ditt finger med lika mycket styrka och volym.

Tänk att vaginalöppningen är en klocka och att riktningen mot klitoris är ”klockan 12” och bak mot ändtarmen är ”klockan 6”. Då kan du jämföra klockan 5 och 7, klockan 9 och 3 osv, och på så sätt få en koll på att musklerna är lika på båda sidor. Min upplevelse är att musklerna på höger sida oftast är mer påverkade efter en förlossning, detta kan kanske förklaras av hur bebisens rotation under förlossningsförloppet är. Sidoskillnader kan hamna om återhämtningsbar muskelutsträckning. Kvarstår stora och nytillkomna sidoskillnader efter 12 månader är det troligen inget som komma bli spontant bättre.

Smärta

Smärta när du känner på musklerna i bäckenbotten är inte nödvändigtvis ett tecken på att något är fel. Precis som musklerna kring skulderbladen och i nacken kan göra ont, kan bäckenbottenmusklerna göra ont. Det handlar ofta om att de hållits spända och ”knipande” för mycket och för länge. Det första du ska göra om du har ont i bäckenbotten är att börja träna på att slappna av i bäckenbotten och kanske sluta knipträna helt under en period. Kvarstår smärtor och besvär trots detta bör du uppsöka en fysioterapeut med bäckenbotteninriktning. Om du känner stramheter, ärr eller ”toppar och dalar” med smärtande stråk kan du ta för vana att massera mjukt på dessa med lite barnolja eller oljebaserat glidmedel några minuter om dagen. Massagen ska inte göra ont.

Slidväggsbuktningar

Om du inte är en van bedömare på dig själv eller andra är det väldigt svårt att avgöra hur mycket något sänks eller buktar. De vaginala vävnaderna är mjuka och eftergivliga och kommer alltså även i normalfall sänkas något när du krystar. Att veta exakt hur mycket något sänks eller buktar på sig själv är alltså väldigt svårt. Du kan undersöka detta både när du ligger och när du står, med ett ben upp på toalettstolen.

Att kolla bäckenbotten i huksittande i en spegel kommer inte att ge en tydlig bild över läget. Det du kan titta och känna efter är om slidans framvägg, bakvägg eller själv livmodertappen kommer ner och utanför öppningen. Om du kan känna en sänkning men det fortfarande hålls inuti mot dina fingrar är det en mindre sänkning (allt på en skala mellan helt normalt och inte, det beror på en rad olika faktorer). Om du kan se något som kommer ut som en golf- eller tennisboll i storlek kan det vara ett signifikant framfall.

Undersöka sin egen bäckenbotten

Min utgångspunkt som fysioterapeut är att kvinnor alltid har en adekvat uppfattning om sin egen hälsa. Det vill säga att när någon söker känslan om att “något inte stämmer” har personen ofta helt rätt. Det är däremot inte helt enkelt att kunna pinpointa exakt vad som är fel. Undersök dig själv för att kunna följa återhämtningen efter en förlossning eller för att kunna utvärdera effekten av ett träningsprogram. Undersök för att kunna självbehandla smärta och för att lära dig att slappna av i spända muskler. Känner du att du inte kommer riktigt dit du vill, sök hjälp av vården.

Här hittar du fysioterapeuter

Att undersöka sin egen vulva och vagina

Att undersöka sin egen vulva och vagina är inte det lättaste, och att analysera det man känner vid en undersökning är kanske till och med svårare. Hoppas den här guiden ändå var till någon hjälp!

Här kan du också läsa om hur vi som fysioterapeuter bedömer knip, bland annat