Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Fysioterapi eller kirurgi för diastas?

Fysioterapi eller kirurgi för diastas?

Fysioterapi eller kirurgi för diastas?

Det här är ofta en fråga som jag och många kollegor hamnar att diskutera med patienter. Vissa patienter vill ofta få tillgång till kirurgi ganska direkt, utan att behöva traggla på med rehab. Å andra sidan finns de som inte kan tänka sig något läskigare än kirurgi, och de föredrar att fortsätta med olika rehabinriktningar, även långt efter att fysioterapeuten kanske är beredd för tillfället att ge upp. Så när och varför är det läge med kirurgi? Vad säger forskningen?

Det är viktigt att förstå två grundläggande saker:

För det första, det är långt ifrån alla som ens kommer behöva fundera på det här med kirurgi. Många kan förbättra sin hälsa och välbefinnande genom icke-kirurgiska metoder.

För det andra, svensk offentlig sjukvård på sina ställen är fortfarande lite motsträvig vad gäller kirurgi för rektusdiastas.

Men vad är egentligen en diastas?

En diastas innebär en breddökning av magens mittlinje och en separation av de raka bukmusklerna. Delningen sker under graviditeten och drabbar i stort sett alla gravida. Forskning visar att 60 % har kvar en delning 6 veckor efter förlossningen och ca 30 % har kvar en delning vid 12 månader.

Vad ger en diastas för symtom?

Något viktigt att notera är att en majoritet av alla studier som finns har inte kunnat påvisa någon koppling mellan diastas och ländryggsmärta. Det är viktigt att komma ihåg att diastas kan hos vissa individer ge en begränsning i hur bukmusklerna fungerar och hur stark individen blir.

Om du har en diastas kan magen i avslappnat läge se sänkt och utbuktande ut, och en del lider av de estetiska förändringarna mer än av fysiska symtom.

Vad finns det för behandlingsalternativ?

För personer med diastas finns flera behandlingsalternativ. Fysioterapi och träning är en vanlig första åtgärd för att stärka bukmusklerna. Det är dock viktigt att påpeka att vi saknar evidens för att träning faktiskt minskar själva separationen. Träning kan däremot bidra till generell symtomlindring. En viktig aspekt är att delningens storlek inte alltid är avgörande för symtomen, utan personens styrka, uthållighet och funktion i bålmusklerna i sin helhet.

Kirurgi är ett alternativ som man överväger, främst när diastasen är mycket stor eller ger omfattande symtom. Det finns flera kirurgiska tekniker, inklusive användning av titthål eller öppen kirurgi. Ibland använder man kirurgiska nät för att förstärka bukväggen. Om man syr ihop diastasen utan kirurgiskt ingrepp, krävs ofta en långvarig behandlingsplan med begränsad fysisk aktivitet under läkningsperioden.

Så när väljer man vilken behandling?

En mindre separation och symtomen därav kan ibland bli bättre genom tid, fysioterapi och träning, medan en mer omfattande separation kan kräva kirurgisk intervention. Smärta och en stor delning kan vara ett starkt argument för kirurgi, särskilt om det inte skett någon symtomlindring med fysioterapi. Om din diastas hindrar dig från att utföra vardagliga uppgifter eller om det påverkar din förmåga att träna effektivt, kan man överväga kirurgi.

En vanlig rekommendation är att de flesta bör börja med minst 6 månaders intensiv träning. Om detta inte ger önskat resultat efter en rimlig tid, kan man överväga kirurgi.

Så, fysioterapi eller kirurgi för diastas?

Fysioterapi eller kirurgi för diastas är ett viktigt ämne att diskutera. Svaret kan också variera från person till person. Dela gärna med dig av dina egna erfarenheter och tankar i kommentarsfältet!

Tips!

Ska du genomgå kirurgi har jag en webbkurs med all rehab du kan tänkas behöva efteråt!

Referenser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *