Kiss- och blåsbesvär efter förlossning

Kiss- och blåsbesvär efter förlossning

Det här är två patientfall jag stött på nyligen:

”Lisa” födde barn för 6 veckor sedan. Det var en normal men jobbig förlossning och hon fick en liten bristning. Efter förlossningen behöver hon springa på toa ofta och har svårt att hålla sig, men också lite svårt att känna när hon faktiskt är kissnödig.

”Stina” hade en lång och jobbig förlossning för 8 veckor sedan. Efter förlossningen behövde personalen tappa henne på mycket urin. Sedan dess känner inte Stina när hon blir kissnödig och hon använder ”RIK”, en slags kateterlösning. Hon blir uppföljd regelbundet och kommer så småningom kunna sluta med kateteriseringen.

Vad beror dessa saker på och vad kan Lisa och Stina göra åt det?

Under graviditeten

Redan under graviditet påverkas tarmarna, urinblåsan och din bäckenbotten. Du kan ha haft lättare att bli förstoppad, din blåsa kanske har varit under press av bebisen och din bäckenbotten har behövt bära upp en avsevärd belastning. Alla dessa faktorer kan samverka så att du redan under graviditeten har urinläckage, svårigheter att kissa. Det kan också vara så att trycket från bebisen ”skämmer bort” blåsan lite. Alla reagerar lite olika.

Jag kissar på mig! Vad ska jag göra?

Det första du ska göra är att börja bäckenbottenträna. Det är vanligt och normalt att ha lite svårt at hålla inne kiss den absolut första tiden efter en vaginal förlossning, men detta bör minska över tid.

Här finns ljudfiler för bäckenbottenträning.

Träna också på att slappna av i dina bäckenbottenmuskler och i andra spända områden i kroppen. En del reagerar på trängningar och eventuell smärta och värk efter förlossningen med att gå omkring och knipa hela tiden. Detta är inte fördelaktigt.

Svårigheter att kissa efter förlossningen

En vaginal förlossning sätter enorm press på bäckenbotten och alla organ runt omkring. Trycket från bebisen kan påverka både nerver och blåsan så pass att blåsans funktion störs. Ryggbedövningar kan också kortsiktigt påverka förmågan att uppfatta kissnödighetssignalerna. Dessa och flera andra faktorer kan göra att du under och efter en förlossning helt enkelt glömmer bort att tömma blåsan när du borde. Det är därför viktigt att kissa så snart du har möjlighet. Detta gäller även efter kejsarsnitt. Om personalen på BB misstänker att du inte kan tömma blåsan helt ska de kolla med en apparat för att se hur mycket urin som finns i din blåsa. Finns det mycket, och du inte kan kissa själv, kommer de behöva hjälpa dig att tömma blåsan.

Hos de allra flesta försvinner besvären av sig själv inom sex veckor efter förlossningen. En del har bara besvär med att tömma blåsan under de första timmarna efter förlossningen, medan andra har svårt att tömma blåsan helt under en längre. Två tredjedelar av alla drabbade uppnår normal blåstömning inom 4-14 dagar efter förlossningen. Faktorer som ökar risken att drabbas av detta är bland annat långvarigt krystskede, förlossning med sugklocka, förlossningsskador och klipp.

Problem med att känna kissnödighet

Om din urinblåsa hinner bli alldeles överfull och förblir så under en längre stund kan den bli utsträckt. Urinblåsan ska normalt signalera kissnödighet när den är ungefär halvfull. En utsträckt blåsa kanske inte signalerar i rätt tid, vilket gör att problemen kan fortgå. Det är därför viktigt att du kissar regelbundet, gärna var tredje timme, även om du inte känner dig kissnödig.

Symptom på blåsrubbningar

Akuta symtom är mycket mer tydliga än de mer kroniska varianterna och inkluderar:

• Svårt att kissa efter förlossningen
• En känsla av ofullständig tömning efter att ha kissat
• Efterdropp efter att ha försökt tömma blåsan
• Kissnödighet ofta, med små urinmängder varje gång
• Svag stråle och ibland krävs ansträngning för att tömma helt
• Kissnödighet även nattetid som inte hör ihop med nattamning
• Ibland kan det finnas överflödesinkontinens, som på vissa sätt kan likna ansträngningsinkontinens

Om du har besvär som kan förklaras av en blåstömningsproblematik ska du kontakta vården. Det kan vara viktigt att få behandling. Behandlingen kan vara “självkateterisering” för att tömma blåsan och undvika att den blir överfull.

Vad kan jag göra själv för att hjälpa blåsan?

• Drick när du är törstig. Undvik inte att dricka på grund av dina besvär. Problemen blir inte bättre av att hålla dig låg på vätska.
• Rör på dig. Rörelse stimulerar blodcirkulation som optimerar läkning. Det kan handla om korta stunder upprätt stående eller gående inomhus, som du sedan ökar på över tid.
• Kissa enligt klockan. Låt det gå högst tre timmar mellan toabesöken.
• Ta din tid. Även om det känns läskigt att sitta på toaletten första gångerna efter en förlossning så är det värt att sitta ner ordentligt och andas lugnt och stilla.
• Be om smärtlindring. Om du har väldigt ont kan det bli svårare att slappna av för att kissa.
• Östrogenbrist vid amning kan ge symtom som liknar överaktiv blåsa, ger inte besvären med sig tycker jag att du ska kolla med din barnmorska/läkare om det är lämpligt med en lokal östrogenkräm.
• Undvik förstoppning. Avföring kan pressa på framåt och ge trängningssymtom även från blåsan.

Sammanfattning

Graviditet och förlossning påverkar kissnödighet, kontinens och blåsans arbete på flera sätt.

• Vissa hormon bidrar till en ökad kissnödighetsfrekvens
• Graviditeten skapar viss spänningsminskning i blåsan
• Förlossningen kan innebära små temporära nervskador som minskar din blåsas känslighet
• Svullnad i hela området kan göra det svårt att kissa
• Smärta kan göra det obehagligt att kissa

Det tar lång tid!

Själva systemet som styr urinblåsan och signalerna om tömningen är ett komplext samspel mellan hjärna, nerver, urinblåsan, urinröret, stödjevävnad i vagina och så bäckenbottenmusklerna. Under en förlossning kan även nerver hamna under drag och tryck, och nerver läker långsamt. Återhämtningen kan ta minst 12 månader. För de allra flesta försvinner besvären av sig självt. Sök vård om du har funderingar om detta!

Referenser

• Covert postpartum urinary retention: causes and consequences
• Postpartum urinary retention: what are the sequelae? A long-term study and review of the literature
• Postpartum bladder dysfunction
• Postpartum Bladder Care: Background, practice and complications