Är det farligt att lyfta tungt postpartum?
Det här är en otroligt vanlig fråga, och svaret kan delvis bli samma som för ”hur långt är ett snöre?”. Det beror på. Jag ska förklara vilka faktorer svaret beror på, och utveckla lite kring vad vi vet från forskning.
Vad är det som påverkar?
Studier som utforskar effekten av tunga lyft på bäckenbotten hamnar ofta i att utforska effekten av buktryck. Den enklaste förklaringen för detta är att bålen är som en behållare, där mage- och ryggmuskler utgör sidorna, diafragma toppen och bäckenbottens muskler är själva botten. När trycket ökar på ”behållaren” så måste trycket ta vägen någonstans. Det vanligaste är att trycket hamnar nedåt. Är bäckenbotten nyförlöst och skör kan trycket som uppstår när du tränar eller lyfter tungt blir ”för mycket” och detta diskuterar forskare om kan öka risken för framfall, nu eller senare i livet.
Vad säger forskningen?
I några studier har man inte hittat några direkta samband mellan att lyfta tungt och få försämrad bäckenbottensupport vid ett år efter förlossningen. I brist på studier som förklarar sambandet mellan högt buktryck och risk för framfall antar många att det är kroniskt förhöjt buktryck som orsaka överbelastning av bäckenbottens strukturer. Trycket kan förhöjas kroniskt av fetma, långvarig hosta och kronisk förstoppning. Den stora faktorn som avgör hur bra bäckenbotten tål med ökningar av buktrycket är muskelfunktionen i ”levator ani”. Levator ani är den stora muskelmassan i bäckenbotten och den som utgör den lyftande och bärande funktionen. 10-20 % av alla vaginalförlösta får en skada på denna muskelgrupp och blir då extra sårbara för buktrycksökningar och överbelastning. Du som nyförlöst vet i regel inte om ifall du har en levatorskada eller ej, och därför är vi ofta försiktiga med alla nyförlösta.
Individuella faktorer
Det är aldrig så enkelt som att vi kan ge svartvita svar. Din styrka i bäckenbotten, eventuella skador och din individuella teknik för att lyfta, bära och alstra buktryck spelar roll.
Här är några exempel
Vi föreställer oss ett gäng tjejer som fött barn för 5 månader sedan. Vi tar med dem till ett gym, ställer dem på rad och ger dem alla uppgiften att göra ett tungt lyft. Sedan frågar vi dem hur det känns i kroppen.
Emma
Har haft en svag bäckenbotten sedan barndomen och tycker att tunga lyft ger obehag och tyngdkänsla i bäckenbotten. I hennes fall kan det förklaras av en i grunden ganska svag bäckenbotten, som blivit ytterligare tillfälligt påverkas av förlossningen och en teknik för lyft som skapar högt buktryck, kanske på grund av att hon är svag i resten av kroppen.
Behandling för Emma kan bli bäckenbottenträning och generell träning, för att hon ska bli starkare och kunna lyfta tungt utan att skapa onödigt mycket buktryck.
Sara
Sara har också en svag bäckenbotten, men är också ganska vältränad i resten av kroppen. Hennes övergripande kroppsstyrka och förmåga att jämnt fördela trycket i kroppen, minskar belastningen på hennes bäckenbotten. Sara göra flera lyft utan några känningar alls från bäckenbotten, men säger att det skulle komma senare om hon fortsatte.
Råd för Sara är att inte lyfta tungt mer än hennes relativt svaga bäckenbotten orkar med totalt sett. Tar hennes ”budget” slut på grund av mycket bärande av barn, storhandling och långa promenader kanske hon inte ska maxa sin tunga träning på kvällen.
Malin
Malin har alltid haft en stark bäckenbotten och har alltid tränat tungt och mycket. Men hon drabbades av en större förlossningsskada. Hon känner av sin bäckenbotten mycket vid tunga lyft och får ibland besvär med både urinläckage och tyngd- och skavkänsla när hon ansträngt sig.
För Malin rekommenderar vi längre läktid innan tyngre träning, bäckenbottenträning och försiktig stegring av tunga lyft.
Jenny
Jenny tränade tungt, hårt och ofta före graviditeten och har aldrig känt av sin bäckenbotten, någonsin. Hon hade en lätt och snabb förlossning och kände sig helt återhämtad redan några månader efter förlossningen.
För Jenny rekommenderar vi att inte vara tillbaka till så tung träning som hon var före graviditeten, förrän det passerat ett år. Däremot ska hon våga utmana kroppen, just nu ringer inga varningsklockor alls.
Är det farligt att lyfta tungt postpartum?
Det kan vara dåligt att lyfta tungt för en förlossning, men då pratar vi om regelbundet återkommande tunga lyft mot en försvagad bäckenbotten. Det är inte dåligt för alla. En svag bäckenbotten, en generellt svag kropp, en förlossningsskada och utveckling av stort buktryck kan alla vara faktorer som gör att tunga lyft är mindre bra för en postpartumkropp. Men det räcker kanske inte enbart med en riskfaktor, ofta är det en kombination av flera olika saker.
Vad är ett tungt lyft?
I fysioterapeutisk forskning och praxis definieras ett “tungt lyft” generellt baserat på hur belastande det är för individens kropp och inte enbart på den absoluta vikten av objektet. För kvinnor räknas detta ofta som 15-20 kg.
Ett lyft kan också definieras som tungt utifrån individens egen uppfattning av ansträngning. Om en individ upplever ett lyft som mycket ansträngande, kan det kategoriseras som tungt oavsett den faktiska vikten.
Lyft som upprepas många gånger under en viss tidsperiod kan betraktas som tunga på grund av den ackumulerade belastningen, även om varje enskilt lyft inte är extremt tungt.
Det är bra att träna
En stark kropp också vara en skyddande faktor för bäckenbotten. Därför är det heller inte vettigt att vara rädd för träning. En svag kropp kan vara på samma sätt en riskfaktor, därför att en svag kropp eventuellt kräver att kvinnan tar till buktryck som en slags stabiliseringsstrategi vid tunga lyft.
Vidare läsning på bakingbabies
Tung träning och risk för framfall
Är det farligt att lyfta tungt postpartum?
Dela gärna med dig av tankar och erfarenheter i kommentarsfältet!
Referenser:
- Association Between Measures of Trunk Recovery 5 to 10 Weeks Postpartum and Pelvic Floor Support and Symptoms 1 Year Postpartum in Primiparas Delivered Vaginally
- Does the impact of subsequent incontinence risk factors depend on continence status during the first pregnancy or the postpartum period 12 years before? A cohort study in 232 primiparous women.
- Graphic Integration of Causal Factors of Pelvic Floor Disorders: An Integrated Lifespan Model
- Impact of heavy resistance training on pregnancy and postpartum health outcomes
- Lifetime risk of undergoing surgery for pelvic organ prolapse
- Natural history of pelvic organ prolapse in postmenopausal women.
- Nonobstetric risk factors for symptomatic pelvic organ prolapse.
- Pelvic-Floor Dysfunction Prevention in Prepartum and Postpartum Periods
- Physical and cultural determinants of postpartum pelvic floor support and symptoms following vaginal delivery: a protocol for a mixed-methods prospective cohort study.
- Physical and cultural determinants of postpartum pelvic floor support and symptoms following vaginal delivery: a protocol for a mixed-methods prospective cohort study.
- Prevalence of Pelvic Floor Disorders in Parous Women from the Tibet Autonomous Region: A Cross-Sectional Study
- Relative and Maximal Intra-abdominal Pressure and Postpartum Pelvic Floor Outcomes in Primiparas Delivered Vaginally
- Relative and Maximal Intra-abdominal Pressure and Postpartum Pelvic Floor Outcomes in Primiparas Delivered Vaginally
- Risk of stress urinary incontinence twelve years after the first pregnancy and delivery.
- Strenuous physical activity, exercise, and pelvic organ prolapse: a narrative scoping review
- Symptomatic pelvic organ prolapse: prevalence and risk factors in a population-based, racially diverse cohort.
- Variables Affecting Intra-abdominal Pressure During Lifting in the Early Postpartum Period.
- Variables Affecting Intra-abdominal Pressure During Lifting in the Early Postpartum Period