Estetisk könskirurgi ur ett feministiskt och medicinskt perspektiv
Jag har haft en serie texter om kosmetisk könskirurgi här på bakingbabies sedan länge. Nu kände jag att det var dags att skriva om det igen!
Estetisk könskirurgi handlar i regel om att ”förbättra utseendet” genom att minska blydläpparna, tighta till vagina, återskapa slidkransen, ”lyfta klitoris” och ibland om fettsugning av fettvävnaden på pubisbenet.
När kosmetisk könskirurgi marknadsförs använder man ofta ord som ojämn, oregelbunden, stor, förstorad, tjock, osymmetrisk, deformerad, slapp. Och grejen är ju att minst hälften av detta hör till som det ser ut. Ojämnt, osymmetriskt, slappt och stort kan det liksom vara. Kan vi inte bara få vara ojämna, osymmetriska, slappa och stora, alldeles i fred? (Observera – jag menar nu inte att normalisera funktionsnedsättningar.)
Vi ser inte lika dana ut!
- De inre blygdläpparna är i snitt 2,1 cm långa, men kan vara allt mellan 0,3-7,0 cm.
- De inre blygdläpparna är sällan lika långa, stora eller breda på höger och vänster sida.
- De inre och yttre blygdläpparna tillsammans bildar ett område kring vaginalöppningen som kan vara mellan 4 och 8 cm långt.
- De yttre blygdläpparna varierar också kraftigt, med en längd på mellan 4-11 cm.
- De inre blygdläpparnas funktion är att hålla vagina fuktig, samt att leda urinstrålen. För den sakens skull bör inre blygdläpparna inte för små eller korta.
- De inre blygdläpparna är ofta längre än de yttre.
- De inre blygdläpparna har en viktig sexualfunktion, de innehåller nervändar som bidrar till sexuell njutning.
Vi förändras genom livet
När det kvinnliga könet åldras kommer spänsten avta, och med tiden kan du få en känsla av öppenhet och till viss del minskad känslighet sexuellt. Venusberget ökar sakta i storlek till följd av fettinlagring men också på grund av tyngdlagen. De yttre blygdläpparna minskar dock i volym, vilket kan ge en förstärkt upplevelse av förändrat utseende. De inre blygdläpparna blir med tiden också större.
Icke-kirurgiska ingrepp
Vaginal rejuvenation utan kirurgi innebär ofta användning av laserbehandlingar. Detta kan låta skrämmande – lasern orsakar en minimal celldöd, vilket i sin tur stimulerar en läkningsprocess. Behandlingen är dock snabb och ska inte vara smärtsam. Läkningsprocessen leder till att slidans vävnader blir uppstramde, vilket kan resultera i ökad fasthet och fukt. Individen kan också uppleva en förbättring av sexuell lust, upphetsning och tillfredsställelse. Resultaten verkar dock vara kortvariga och håller i genomsnitt cirka sex månader, vilket innebär att behandlingen kan behöva upprepas för fortsatt effekt.
De flesta experter är överens om att detta är en säker behandling, men det saknas långtidsuppföljningar. Även om jag inte har djupgående kunskap om laser och dess långsiktiga effekter, är det rimligt att anta att det kan finnas en gräns för hur många behandlingar vävnaderna kan tolerera utan att påverkas negativt.
Kirurgiska ingrepp för utseende och funktion
Förutom vaginal rejuvenation med laser finns det ett antal invasiva kirurgiska metoder. Dessa omfattar ofta estetisk kirurgi för att justera utseendet på genitalierna, till exempel genom att förändra blygdläpparnas storlek och form eller genom att åtgärda slapphet i vaginalöppningen.
Kirurgiska ingrepp för slapphet och vidhet
Plastikkirurgi används också för att behandla samma problem som laserbehandlingar syftar till att åtgärda, nämligen slapphet, ökad vidhet och nedsatt känsel vid sex. Det finns exempel på operationer utförda av privata plastikkirurger som marknadsför sig som kunniga i att reparera hela anatomin, inklusive muskler och framfall. Resultaten har dock ibland visat sig vara otillräckliga, med större fokus på slemhinnor än på underliggande muskulatur. Det är därför viktigt att vara medveten om att vad som utlovas inte alltid motsvarar det faktiska resultatet.
Fångar i patriarkatet
Man kan se estetisk könskirurgi som ett uttryck för patriarkala kroppsideal, där kvinnors kroppar och i detta fall specifikt könet förväntas passa in i normer som är kulturellt konstruerade.
Dessa normer är ofta sexuellt laddade och bygger på en föreställning om att det kvinnliga könet ska vara ungdomligt, tight och estetiskt tilltalande enligt manliga preferenser.
En inre önskan om att modifiera kroppen för att passa in i dessa normer kan ses som ett internaliserat förtryck. Kvinnor kan uppleva sig pressade att uppfylla dessa ideal för att känna sig sexuellt attraktiva.
Kommersialisering av patriarkat
Estetisk kirurgi kan vara en lukrativ business, en marknad som tjänar på kvinnors osäkerhet. Marknadsföringen av könskirurgi förstärker uppfattningen om att det finns ett ”rätt” sätt att se ut, och att det är viktigt att ha en kropp inom normen, ända in till de mest privata detaljerna.
Man kan diskutera emot detta med att kvinnor måste få ha makt att fatta egna beslut – men är det verkligen en form av egenmakt när beslutet att genomgå estetisk könskirurgi drivs av normer om hur kön och kvinnokroppen bör se ut? Här samverkar kapitalism och patriarkat för att exploatera kvinnors önskan om att passa in.
Får man inte bestämma själv?
Det är viktigt att diskussionen om estetisk könskirurgi förs med grundantagandet att kvinnor har rätt att bestämma över sina egna kroppar. Vi måste alltid nyansera frågan om makt och frihet. Var går gränsen går mellan frihet och påtvingad och internaliserad anpassning till normer? Är valet att genomgå könskirurgi ett resultat av genuint självbestämmande?
Kopplat till socioekonomi
Vita och välbärgade kvinnor kan ha större tillgång till kirurgiska ingrepp och känna sig mer pressade att leva upp till västerländska skönhetsideal, medan kvinnor från andra grupper kan möta helt andra förväntningar eller begränsningar.
Kosmetiska ingrepp istället för vård
I vissa fall kan en öppen slida indikera muskelskador som påverkar funktionen, och då kan kirugi vara medicinskt motiverat. Det finns även personer med så pass stora blygdläppar att de utgör ett fysiskt hinder för aktiviteter som cykling eller ridning, och då är det naturligtvis adekvat att få hjälp.
När marknaden driver frågan om kosmetiska ingrepp kan ”riktig sjukvårdande behandling” hamna i skymundan. När marknadskrafterna gör sig mer hörda än sjukvården kan kvinnor få uppfattningen att den enda hjälp som finns att få är kosmetisk könskirurgi. Detta kan resultera i att kvinnor inte söker rätt vård och att individen fattar icke-informerade beslut.
Om du söker för vidd och nedsatt känsel vid sex och betalar upp emot hundra tusen ur egen ficka för operationen är det ju sedan tråkigt att inse att symtomen beror mer på en muskelskada som inte åtgärdats och därmed kanske symtomen och besvären kvarstår, en tightare slidöppning till trots.
En riktig operation där man åtgärdar muskler, stödjevävnad och slemhinna i slidans bakre delar kommer medfölja ganska mycket smärta och en sjukskrivning på några veckor. Det är ju förstås jobbigt, men det är ju också ett tecken på att man åtgärdat ganska mycket. De flesta slidförsnävnings-operationer hos plastikkirurg verkar innebära ett ”visst obehag upp emot en vecka”. Detta säger mig att ingreppet i sig måste vara väldigt mycket mindre omfattande och djupgående.
Estetisk könskirurgi ur ett feministiskt och medicinskt perspektiv
Den ökande populäriteten för kosmetisk könskirugi är alarmerande. Att utbilda och ge råd till kvinnor om deras anatomi, inklusive de normala variationerna och förändringarna som sker över tid är viktigt.
Vården har ett ansvar att fråga om de funktioner som kan påverkas genom livet, så att kvinnor får rätt information av rätt person i rätt tid.
Det kvinnlig könet är vackert och varierat och det finns inte två som är likadana. Det är normalt att ha olika lång och olika stora blygdläppar.
All kirurgi har möjliga negativa konsekvenser. Ska du opereras ska du göra det efter en vettig medicinsk utredning. Vi behöver alla arbeta för att motverka de galna idealen.
Blir folk hjälpta?
Ett ingrepp kommer alltid innebära ärrvävnad. Om man gör en plastikoperation/slidförsnävning och sedan inser att detta inte var rätt väg att gå och att man sedan önskar exempelvis defektläkta muskelskador åtgärdade, då kan ärrvävnaden i vissa fall bli ett hinder för ytterligare operationer.
Jag skulle gissa att en del faktiskt blir hjälpta, men det är nog oklart om det är placebo eller en verklig effekt i en del fall. Har man betalt åtskilliga tusen för en operation är man nog ofta benägen att uppleva att den var verksam, sådär i efterhand.
Relaterad läsning:
Referenser:
- Aesthetic surgery of the female genitalia.
- Nonsurgical Vulvovaginal Rejuvenation With Radiofrequency and Laser Devices: A Literature Review and Comprehensive Update for Aesthetic Surgeons.
- Review and clinical experience exploring evidence, clinical efficacy, and safety regarding nonsurgical treatment of feminine rejuvenation.
- Sensationalising the Female Pudenda: An Examination of Public Communication of Aesthetic Genital Surgery
- Should female genital cosmetic surgery and genital piercing be regarded ethically and legally as female genital mutilation?
- The 50 most cited articles and science mapping analysis of vaginal tightening
- Vaginal rejuvenation: current perspectives.
