Hematom i buken efter kejsarsnitt
Hela mina arbetsdagar är fyllda med patienter som söker vård på grund av komplikationer och besvär efter vaginala förlossningar. De som söker för besvär efter kejsarsnitt är betydligt färre. Det finns de som är oroliga och känner sig begränsade, och så finns det ett mindre antal som faktiskt får större komplikationer. Idag vill jag zooma in på ett ovanligt men viktigt besvär som kan uppstå efter kejsarsnitt: hematom i buken. Det är något jag stöter på hos patienter någon gång per år.
Bakgrund
Ungefär en femtedel av alla som föder i Sverige blir förlösta med kejsarsnitt. Under ingreppet gör man ett snitt i bukväggen och livmodern, vanligtvis horisontellt nedanför troskanten. Därefter syr man såren i livmodern och bukväggen, oftast med trådar som löses upp av sig själva.
Ibland kan det uppstå komplikationer efter ett kejsarsnitt, till exempel att blod samlas i vävnader där det normalt inte ska finnas. Detta kallas hematom. För att förklara för patienter brukar jag säga att det är som ett tredimensionellt blåmärke, en blodutgjutelse som hamnar i ett visst område efter en skada eller operation. Ett ytligt hematom kan synas som ett blåmärke, kännas ömt eller svullet. Ett djupare hematom syns ofta inte, men kan kännas som en hård, öm knöl eller bulle under huden, oftast ovanför snittet men under navelhöjd. Hematom är vanligare hos personer som behandlas med blodförtunnande läkemedel. I regel är de inte farliga, men de kan vara obekväma och smärtsamma. Om de inte är mycket stora eller ger kraftig påverkan på kroppen brukar de behandlas med vila, smärtlindring och avvaktan. Kroppen tar så småningom hand om blodansamlingen själv.
Undersökning
Inom vården undersöker man ofta misstänkta hematom med ultraljud eller datortomografi. Det finns också två kliniska tester som kan ge ledtrådar till om det handlar om ett ytlig eller djupare smärtorsak.
Fothergill’s tecken
Syfte: Avgöra om en resistens (knöl) i buken sitter i bukväggen eller djupare.
Gör så här:
- Ligg på rygg med knäna lätt böjda.
- Känn på knölen eller det ömma området.
- Lyft huvudet som vid en liten situp.
- Om resistensen inte rör sig och fortfarande känns – då ligger den i bukväggen (positivt tecken). Om den förskjuts i sidled – då ligger den djupare.
Carnett’s tecken
Syfte: Avgöra om smärtan kommer från bukväggen eller från organen inuti buken.
Gör så här:
- Ligg på rygg.
- Tryck på det smärtsamma området.
- Spänn magen genom att lyfta huvudet från underlaget, eller lyft båda benen ett par centimeter.
- Om smärtan kvarstår eller ökar är det troligen muskler, fascia eller nerver som gör ont (positivt test). Om smärtan minskar talar det för att det är en inre, visceralt betingad smärta.
Riskfaktorer
- Blodförtunnande medicin
- Koagulationsrubbningar
- Större blödning under operationen
- Lång operationstid
- Kraftig fysisk belastning kort tid efter operationen
Behandling
I de flesta fall behandlar vi ett hematom med vila och smärtlindring. Kroppen bryter själv ner blodansamlingen, vilket kan ta upp till tre månader, ibland längre.
Om du använder blodförtunnande läkemedel kan det vara aktuellt att tillfälligt sätta ut dem, i samråd med läkare.
Vid större blödningar kan man få feber, påverkade blodvärden eller allmänpåverkan. Då kan man behöva annan akut, kirurgisk behandling.
Fysioterapeutisk behandling
En del av behandlingen handlar om att följa och stötta patienten genom en besvärlig period. Smärtan kan vara långvarig utan att det finns så mycket att göra mer än att vänta ut kroppens läkning. Här är vanliga råd och delar av behandlingen:
- Undvik tunga lyft och aktiviteter som provocerar smärta. En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta strategier för rörelse som fungerar.
- Smärtan kan skapa sekundära spänningar i muskler och leder som kan behöva behandling. En fysioterapeut hjälper oftast till med mjuk och lätt rörelseträning.
- Undvik djup massage och att trycka direkt på hematomet.
- Det är däremot viktigt att aktivera och hålla omkringliggande muskler starka, med syfte att minska stelhet och underlätta återgång till funktion.
Hematom kan påverka blåsan och bäckenbotten
När ett djupare hematom ligger nära urinblåsan kan det skapa tryck, irritation eller inflammation i omgivande vävnad, vilket ibland leder till blåssymtom. Det kan handla om smärta vid blåstömning, känsla av att vara konstant kissnödig eller svårigheter att hålla tätt. Ibland reagerar blåsan med att signalera kissnödighet oftare än nödvändigt, så kallad överaktivitet. Då kan blåsträning vara hjälpsamt, där man försöker vänta längre mellan toalettbesöken. Samtidigt kan smärtan eller obehaget från hematomet påverka bäckenbotten, som kan bli spänd eller svår att aktivera. Att börja med avslappning av bäckenbotten, och först senare gå vidare till knipträning, brukar vara en klok strategi. Vid kvarstående besvär kan det vara värdefullt att få guidning av en fysioterapeut eller uroterapeut!
Det finns också en rad andra orsaker till smärta efter snitt
Har du egna erfarenheter? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!
