
Jag har fått veta att jag har någon muskel som inte sitter där den ska, i mellangården. Jag har fått höra olika saker. Någon sa att jag behöver opereras, en annan läkare sa att jag inte behöver opereras för att jag inte har några symtom. Det är också sant, jag tränar, springer och är aktiv utan att känna av något, sex funkar också. Borde jag ändå opereras?
-Läsarfråga
Borde du opereras?
Det händer då och då att en person som fött barn får beskedet att bristningen inte har läkt helt optimalt. Ibland ser man en kort mellangård, ibland har hon själv märkt att stygnen släppt. Då är det helt naturligt att fråga sig om man bör få detta lagat eller om man kan låta det vara.
Det här är en fråga som går att belysa från flera olika persoektiv, och som ni vet är svaren sällan svartvita.
Vad betyder en defektläkning egentligen?
Perinealkroppen är området mellan vagina och anus där flera muskler och stödjevävnader möts. Den har en stabiliserande funktion och påverkar hur stort öppningen baktill i slidan är. En defektläkning innebär att en eller flera muskler inte riktigt har läkt bra vid sitt fäste i perinealkroppen.
Vi vet att det finns individuella skillnader, både på hur lång mellangården är för ögat, och hur tjock vävnaden mellan slidan och tarmen är. Vi har generella mått vi jämför mot: En mellangård kan vara runt 4 cm lång och mellanrummet mellan slidan ca 2 cm tjockt, på en viss mätpunkt. Men eftersom vi vet att alla individer är olika, är det avgörande egentligen hur bäckenbotten fungerar.
- Kan du knipa?
- Har du läckage?
- Känner du dig stabil vid lyft, bärande och träning?
- Fungerar sex som du vill att det ska fungera?
Om svaret är nej och du upplever att livet fungerar väl, då är det en viktig grund för ett beslut.
Argument för att operera
Ett argument för att operera är att det är bra att vara så hel och stark som möjligt i bäckenbotten. Detta för att undvika att få problem längre fram. Det kan också vara så att om man börjar ”gräva” lite mer i din uppfattning om din bäckenbottenhälsa så kan det ändå framkomma symtom. Saker som du kanske inte riktigt varit uppmärksam på, eller förnekat till och med för dig själv.
Det här upplever jag ofta. Jag frågar igenom en lång radda anamnesfrågor på första besöket och får nekande svar på en del. Nästa besök kommer några tillbaks och reviderar svaren. ”Jag har tänkt på det du frågade om, och jag vet inte varför jag svarade nej, jag har ju visst problem”. En bra fråga att ställa sig är: Kommer det funka om min bäckenbottenhälsa är precis så här när jag går tillbaka till mitt arbete? En del symtom kan döljas av friheten du har under föräldraledigheten.
Det finns också studier på kvinnor med tydliga symtom, som visar att mellangårdsoperationer kan förbättra besvär som öppenhetskänsla i slidöppningen, tarmtömningssvårigheter och vissa sexuelle besvär. Men dessa studier är gjorda på individer med symtom och besvär, de säger kanske ingenting om dig som inte har symtom.
Argument emot att operera
Det finns också ett argument för att inte operera om du inte har några symtom. Det är att en operation alltid medför risker och nackdelar.
Dels är det själva följderna av operationen (sövning, sjukskrivning, smärta).
Dels finns risk att risken är ärren kan ge smärta vid sexuell penetration efter en sådan lagningsoperation. Jag följer dock många opererade patienter under rehabperioden efter såna här operationer och anser det vara väldigt sällan förekommande. Smärta vid sexuell penetration är ofta behandlingsbart, säger jag som fysioterapeut.
Nästa förlossning
Många oroar sig för framtida graviditet. Statistiskt sett sker den största vävnadspåverkan vid den första vaginala förlossningen. Många brister mindre andra gången. Det är inte en garanti, men det är ändå det vanligaste utfallet.
Vi vet inte om en operation minskar eller ökar risken för ny bristning.
Om du planerar fler barn behöver beslutet vägas mot:
- Hur du mår i dag.
- Hur många graviditeter du planerar.
- Hur viktig vaginal förlossning är för dig.
- Hur du upplevde din första förlossning.
Om du föder vaginalt och skulle få en ny bristning kan man också uppmärksamma den som ska sy dig på att du har önskemål om att bli bättre sydd den gången. Jag har träffat patienter som fått minskade symtom efter sin andra förlossning just av den anledningen.
När är det rimligt att avvakta?
Om du är symtomfri, tränar, springer, arbetar och har ett fungerande sexliv finnas sällan skäl att operera just nu.
En operation kan alltid göras senare om besvär uppstår.
Att vänta tills du är klar med att föda barn och har lite äldre barn hemma kan också vara en fördel sett till tajming. Det kan vara fördelaktigt ut en läkningssynpunkt att inte opereras när barnen är så små att de kräver frekventa lyft. Om du har en livskvalitet/låg grad av symtom som gör att man kan vänta är det ur den synpunkten bra att låta några år gå. Om du inte väntar så länge tills du hamnar i klimakteriet så spelar kanske 1, 5 eller ens 10 år så stor roll.
Operera defektläkt bristning eller avvakta?
För den som har tydliga besvär kan en rekonstruktion vara en avgörande och livskvalitetshöjande åtgärd. Med det kunskapsläge vi har i dag väger funktion tyngre än exakt vad man ser vid en undersökning. Operationer kan vara otroligt värdefulla vid tydliga symtom. För den som mår bra och fungerar väl finns det inget starkt stöd för förebyggande kirurgi.
I många fall är det därför fullt rimligt att avvakta, följa kroppen över tid och ta beslut först om eller när besvär faktiskt uppstår.
Hej!
Vad vet man om hur operationsresultatet påverkas av hur länge musklerna varit skadade, dvs år som gått sedan skadan uppstått? Hur bra repar sig muskler som varit overksamma en längre tid?
Hej! De flesta som opereras får förbättrat stöd och bättre funktion, oavsett när operationen äger rum. De äldsta jag följt efter en operation har varit i 80-års åldern och de har fått goda resultat. Det finns ingen forskning som visar på att tidigare operation är bättre än senare, även om det kan låta rimligt att det skulle vara så. Men om det har gått några år, då verkar det inte spela så stor roll om man väntar ytterligare fler år. De flesta som jobbar med drabbade patienter verkar helt överens om att det inte är bråttom och inte heller lönlöst vid någon viss tidpunkt.
Du skriver om att vänta länge, men nämner klimakteriet. Menar du att man måste operera innan klimakteriet? I så fall av vilka skäl.
Nyfiken.
Hej!
Nej, jag menar inte att man måste operera innan klimakteriet. Det finns många som opereras både under och efter klimakteriet.
Det som ibland diskuteras är att östrogennivåerna sjunker efter klimakteriet, vilket påverkar slemhinnor, bindväv och muskelmassa. Vävnaderna kan bli tunnare och torrare, och återhämtningen kan ibland vara något långsammare. Samtidigt finns det inga generella rekommendationer om att man bör operera innan klimakteriet för att få ett bra resultat.
Om någon har tydliga symtom och är i perimenopaus kan det däremot finnas ett resonemang om att inte vänta alltför många år ”i onödan”, eftersom besvären ofta inte förbättras av sig själva. Men det handlar mer om livskvalitet än om att man riskerar att missa ett operationsfönster.
Dessutom kan lokal östrogenbehandling efter klimakteriet ofta förbättra slemhinnornas kvalitet inför och efter kirurgi, när det bedöms lämpligt.
Så kort sagt: klimakteriet är sällan ett skäl att stressa fram en operation, men det kan vara en faktor som vägs in i den samlade bedömningen av symtom, vävnadskvalitet och återhämtning.