Vi får aldrig vara ifred. Först ska man bli vuxen, knullbar, sedan snygg och fertil, sedan gravid, och sedan knullbar igen. Åldras med värdighet. Hela tiden ska man vara fungerande, snygg, slät och stark på ett kvinnligt sätt.
Sociala medier är idag en av de största källorna till information om kroppen, och flödet är fyllt av både estetiska budskap och tips, råd och övningar. Det är lätt att tänka att du får allt i ditt flöde gratis, fritt och för intet. Men sociala medier är ju en enda stor marknadsplas. Vi behöver sluta förhålla oss till våra flöden som inspiration. Det är otroligt mycket reklam, ofta förpackad som omsorg.
Om du är gravid, nyförlöst eller småbarnsförälder och rör dig i postpartum- eller träningsvärlden online är det bra att veta att den är långt ifrån en neutral miljö. Det är en hel bransch. Din ångest och dina kroppsnojor är det som de livnär sig på.
Jag menar inte att slå mig för bröstet, jag är en alldeles för dålig influencer för att ens vara med i tävlingen om din uppmärksamhet. Här är trots detta min vägledning till vilka röster du bör följa, och vilka du bör vara försiktig med.
Avfölj dem som skapar problem först och säljer lösningen sen
Se med kritisk blick på budskapet. Om du först blir övertygad om att din mage är instabil, att din bäckenbotten riskerar att kollapsa och att din hållning för evigt är förstörd, och sedan erbjuds ett program för att fixa just detta bör du tänka lite kritiskt. Det är en affärsmodell.
Det behöver förstås inte innebära att det som marknadsförs är dåligt. Vi vet i dag, genom modern smärtfysiologi, att hur vi pratar om kroppen påverkar hur vi upplever den. Kropp och psyke hänger ihop. Hotbudskap aktiverar stressystem. Ökad rädsla kan leda till undvikande, spänning och sänkt tillit till den egna kroppen. Det är raka motsatsen till det vi försöker uppnå i rehabilitering, där målet är trygg rörelse, gradvis exponering och återvunnen tilltro. När pedagogiken bygger på att skapa en känsla av bräcklighet riskerar vi att göra människor mer rädda än starka. Du kommer köpa en produkt, men kommer du bli hjälpt?
Följ dem som pratar funktion
Det är skillnad på att säga “vi ska hjälpa din kropp att fungera bättre” och “vi ska få din mage platt igen”. Det första budskapet första utgår från kapacitet, styrka och symtom. Den andra utgår från utseende.
Här ligger en värdering, anser jag. Funktion är fantastiskt. Kan du leva ditt liv utan smärta och begränsning? Klarar du vardagens belastning? Det är det som avgör om vi har ett problem.
Någon som konsekvent pratar om hur kroppen ser ut snarare än hur den fungerar, även om det paketeras som hälsa, har ett annat mål än att du ska få en bättre funktion i vardagen.
Följ dem som normaliserar variation
Det är helt verklighetsfrånvänt att förespråka att alla kroppar ska se lika dana ut. Om ditt flöde är fyllt av vita, platta, starka magar är det inte verkligheten du ser. Det är ett noga kurerat urval, från algoritmer eller från dem du följer. En trovärdig person visar på bredd, på variation och på att kroppslig återhämtning inte är linjär. Var skeptisk till dem som visar att det bara finns ett mål och en väg tillbaka.
Följ dem som vågar peka på att vissa saker är normala
Det finns verkliga problem efter graviditet, nu pratar vi inte om funktionsnedsättningar.
Men en mjuk mage och putande mage är inte en diagnos. En magmuskeldiastas är inte per definition en skada. Hud som inte drar ihop sig är inte ett misslyckande.
Följ dem som pekar på att kroppen får finnas som just kropp. Med allt det mänskliga i den.
Följ dem som inte skapar stress
Ett klassiskt grepp i marknadsföring är tidsstress. Du måste börja nu. Du har ett tidsfönster, annars kan x eller y bli permanent. Kroppen är mer dynamisk än så. Ja, du kan vara aktiv nästan i alla lägen i livet. Men det finns sällan en dramatisk nedräkning där allt förstörs om du inte köper ett program inom åtta veckor.
En verlighetsförankrad röst kommer säga att återhämtning tar tid. Att kroppen är robust. Som lyfter fram att du får effekt av träning när den väl påbörjas. Att vävnader anpassar sig över månader och år. Att det går att börja där du är.
Följ dem som gör dig lugn
Det här är kanske det viktigaste kriteriet. Efter att du tagit del av någons innehåll, hur känns det i kroppen? Känner du dig stärkt, informerad och mer trygg? Eller känner du dig mer övertygad om att något är fel? Rädsla är en stark drivkraft. Den får oss att klicka, köpa och dela. Men försök att trycka ifrån dig rädslan.
Följ dem som stärker din känsla av att kroppen är stark och robust. Som klarar av att visa på nyanser.
Följ dem som inte behöver skrämma dig för att du ska följa eller köpa.
Och avfölj dem som tjänar pengar på att du ska känna dig dålig eller trasig.
Under graviditet och postpartum är det så mycket information att ta till sig och det är mycket beslut och mycket man ska förstå om kroppen, läkning, vården och bebis.
Jag upplevde att man fick väldigt knapphändig information från vården gällande kroppen och återhämtning. Mer eller mindre läsa själv på 1177 om vad som händer i de olika veckorna och förlossningens faser. Inget alls mer praktiskt, blev tipsad läsa ”föda utan rädsla”. 6 månader väntan till fysio efter födsel och stor skada.
Känner att jag förlitade mig på att vården skulle ge mig all den information som skulle behövas men såhär i efterhand önskar jag att jag hade sökt mer hjälp på andra håll. Både under och efter för bättre stöd. Men problemet är att det är en djungel! Man är redan överväldigad av all information och det är svårt att sålla. Tycker faktiskt detta är ett problem. Svårt att veta den man tror ska vara bra och hjälpsam faktiskt är det eller bara ska tjäna pengar på mitt lidande. Tycker detta är lite problematiskt. Också hur ska jag lita på att dom råden jag läser mig till inte gör mig sämre?
Hej ja det kan också vara problematiskt.
Jag tycker inte att lösningen är att alla ska konsumera mer innehåll från sociala medier. Problemet är snarare att det finns ett tomrum som fylls av personer med väldigt varierande kunskap och ibland också väldigt varierande motiv. När vården inte räcker till blir människor hänvisade till internet, och då blir förmågan att skilja mellan goda råd, personliga erfarenheter, marknadsföring och ren desinformation plötsligt avgörande.
Och det är faktiskt svårt. Även för oss som jobbar med området kan det ibland vara svårt att avgöra vad som bygger på vetenskap, vad som bygger på klinisk erfarenhet och vad som mest bygger på självförtroende och snygga reels. Det är en av anledningarna till att jag tycker att vi behöver prata mer om källkritik även inom träning, graviditet och postpartum. Det var också lite detta den här artikeln syftade till.