Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Snedhet i bäcken och benlängdsskillnad

Snedhet i bäcken och benlängdsskillnad

Snedhet i bäcken och benlängdsskillnad

Jag har haft stora bekymmer med foglossningssmärtor även efter förlossningen. Jag var hos en fysioterapeut förra veckan som såg 2 cm skillnad i längd på mina ben. Han vände och vred på mig och nu känns allt bara bra. 🙂

Har var inte den pratsamma typen och jag har några frågor!
1. Hur ska jag stretcha för att det inte ska bli så igen?
2. Vilken träning är bäst att starta med?

Läsarfråga

Få vetenskapliga svar

Det finns inte supermycket forskning om detta, så det mesta här blir ett “kliniskt resonerande”. Det kommer bli långt, så håll i dig. Jag kommer i mitt skrivande också låta något ifrågasättande till vissa grejer kring ämnet. Vi fysioterapeuter kan ha lite olika resonemang, och jag misstänker att jag och din fysioterapeut inte har riktigt samma uppfattning om några saker.

Vad är en benlängdskillnad?

En slags riktig anatomisk benlängdsskillnad beror på att skelettet är felväxt. Det kan vara en längdskillnad på lårbenet eller underbenet. Då vet du om det redan från barndomen och det kallas för struktuell benlängdsskillnad. Ibland kan det även handla om anatomiska avvikelser i ryggen, oftast en skolios. Ibland sitter även snedheten i bäckenet. Även detta brukar skolsyster eller skolläkare hitta i mellanstadiet eller högstadiet hos de allra flesta. När det är en anatomisk felställning som resulterar i en benlängdsskillnad på över 2 cm så brukar det från landstingets håll vara en funktionsnedsättning som ger rätt till skoanpassningar via ortopedtekniker. Är benlängdsskillnaden under 2 cm brukar det anses vara ett skönhetsfel som går att justera endast om det ger upphov till symtom.

Ingen av oss är helt rak, helt symmetrisk, helt lika stark på höger och vänster kroppshalva. Vi är alla lite sneda!

De flesta små snedheter kommer från olika fotledspronation, låga fotvalv, kobenthet eller muskelobalanser (olika starka och strama muskler). Vi är ofta lite sneda och skeva utan att det är något problem alls.

Hur märks en snedhet eller benlängdsskillnad?

De allra flesta som kommer från en kroppsterapeut med statementet “jag hade snedställt bäcken” eller “jag har sned rygg” eller “jag har en benlängdsskillnad” har absolut inte fått tillräcklig information runt en sådan diagnos. Alla snedheter som inte är de jag nämnde i inläggets början är inte konstanta, och det blir inte tydligt för de flesta patienter. Jag träffar många som fått höra att de är sneda, som tar det som en slags “dom”, något de kommer tro om sin kropp resten av livet. Jag tycker att det är lite trist. Kroppen är under ständig förändring!

Hur mäts det här?

Det vanligaste sättet att mäta benlängdsskillnad utan röntgen är att patienten ligger på rygg på britsen och terapeuten mäter sträckan mellan höftbenskammen och inre fotknölen. Det här är en väldigt icke-exakt mätning. För HUR I HELA FRIDEN ska jag veta att jag hittade på millimetern lika punkter på höger och vänster höftbenskam? Speciellt om personen inte är direkt benig är det skitsvårt. Vi kan via det här sättet uppfatta skillnader på över 1 cm, men mindre differenser är det inte känsligt nog för.

Tittar jag på en patient enbart i stående eller sittande så kan jag kolla på midjeveckens höjd eller på höftbenskammarnas höjd, men felkällan där blir om personen ifråga står lite vridet. Och här kommer mitt påstående att “alla är osymmetriska” in i bilden. Hur vet jag om snedheten jag ser ens är ny eller symtomgivande? Observationstest är inte heller helt tillförlitliga.

När ger osymmetrin upphov till besvär?

I Sverige avgör alltså landstingen att 20 mm är benlängdsskillnaden som krävs för att frå bidrag och rätt till ortopedtekniska insatser, men kanske ändå att de flesta kliniker tänker att skillnader över 1 cm kan vara orsak till besvär? Men varför osymmetrin överhuvudtaget finns är ju egentligen den stora frågan.

Grejen är ju då att vi i de allra flesta fall INTE skelettmässiga orsaker till snedheten Och går vi till mjukdelarna, olika dragriktningar från olika muskler, då blir det hela mycket mer komplext att analysera.

Och litegrann blir ju också frågan – vad är hönan och vad är ägget? Har en graviditetsrelaterad bäckensmärta till exempel gett upphov till ett osymmetriskt muskelförsvar (=spänningar) som gör att bäckenet dras snett? Eller har personen ifråga varit sned hela tiden, och därför fått ont? Om du till exempel hela tiden belastar din ena kroppshalva mer, så kan du såklart därför få större och starkare muskler på den sidan, men också större risk överbelastningssmärta.

Men observera alltså, en snedhet är inte lika med besvär!

Är osymmetri och snedheter överdiagnostiserade?

Ja, det skulle jag säga. Det är ett tacksamt sätt att ge en patient en förklaring för symtomen. Något som en terapeut snabbt kan “fixa”, placeboeffekten blir rätt stor och patienten kan känna sig bättre med en gång. Jag tror också att det blir lite “magi” i det, terapeuten känns enormt proffsig som hittar en sådan grej, som en aldrig tänkt på själv. Med detta sagt – det finns med hundraprocents säkerhet de som har snedheter och som får helt korrekta behandlingar för detta. Och även – placebeoeffekt är inte dåligt. Whatever works, liksom.

Det behandlingsbara egentligen är smärtan, överbelastningen, spändheter i muskler och inte själva osymmetrin.

Snedheter i bäckenet

Ofta har något som skapat smärta (graviditetsrelaterad bäckensmärta kanske då frågeställarens fall) gett en sekundär påverkan på närliggande muskler som blir spända i rent försvar. Om musklerna spänner sig väldig på ena sidan kan de dra bäckenet åt sitt håll. Alltså notera då att det inte är bäckenet i sig som är skevt, utan omkringliggande vävnader som drar det så. Snedhet i bäckenet kan vara antingen framåt/bakåt eller i höjd åt höger/vänster, eller med en rotering så att personen ifråga står med ena höften mer framåtskjuten än den andra. Höger/vänstersnedhet och -rotation kan ge ett utseendet som gör att ena benet ser längre ut än det andra, även om benen faktiskt är exakt lika långa.

En sådan snedhet påverkas av och påverkar naturligtvis alla omkringliggande leder, hur fötter, knän och höftleder belastas och hur ryggens rörlighet blir.

Hur behandlas detta?

Personligen jobbar jag med långsiktiga lösningar-  styrke- och rörlighetsträning och att jobba med hållning, ergonomi med mera. Andra terapeuter gör kanske andra behandlingar. Ibland är det bra att testa olika.

Vilken träning är bäst att starta med?

En patient som har besvär kring bäckenet och där jag kan hitta osymmetrier vad gäller muskelstramhet och styrka kring lår, rumpa, mage och rygg kommer få råd om stretching och övningar för att stärka upp. Målet är att bli ha (ungefärligt) lika strama muskler på båda sidor och lika styrka. Men det är inte alltid ens rimligt eller logiskt utifrån att vi alla är lite ossymetriska till att börja med.

I frågeställarens fall hade jag börjat med att sätta spänn på framsida lår, baksida lår, insida lår och rumpmusklerna. Märker du någon anmärkningsvärd sidoskillnad? Sedan hade jag velat kolla muskelstyrkan. Gör en massa olika benstyrkeövningar och kolla om du märker någon sidoskillnad på höger och vänster ben. Asymmetrier kan vara värda lägga krut på, att träna svaga muskler och stretcha spända. Ganska ofta tycker jag att postgravida har just svaga rumpmuskler  och strama höftböjare.

Vardagen är kanske viktigast

Tänk också över hur du jobbar, sitter, lyfter. Har du en favoritsida att vända dig åt på jobbet eller hemma? Sitter du vänd mot TV:n, i ett hörn av soffan, vänder du dig mot lampan mot ett visst håll? Bär du barn snett?  Brukar du sitta i halv-skräddarställning i soffan? Vilka andra rörelsemönster kan skapa snedheter hos dig? Det du tränar några gånger i veckan kanske inte kan överväga dina vanemönster!

Vidare läsning på bakingbabies

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *