Du har inte ett roterat bäcken

Jag delade en post på instagram för någon månad sedan angående att det inte finns något som heter ”roterat bäcken” och jag fick i samma veva uppmaning om att utveckla resonemanget om detta. Har man fått höra av en kroppsterapeut man har förtroende för att man har ”roterat bäcken” så kan det förstår vara väldigt frustrerande att höra någon ifrågasätta den ”diagnosen”. Så jag ska förklara min ståndpunkt och den vetenskapliga grunden till detta.

Här finns också två tidigare inlägg på samma eller besläktat tema:

Roterat bäcken

Snedhet i bäcken och benlängdsskillnad

Grunderna

Bäcken kan inte vridas, roteras eller halka ur position. Bäckenet har ingen sådan möjlig rörelse. Undantaget är förstås vid stora trauman, typ bilolyckor. Men för alla oss andra så är sanningen: Du kan inte ha ett roterat bäcken.

Bäckenet är en slags ring eller skål av ben, med tre leder. Bak mot ryggen har bäckenringen två leder, en på höger och en på vänster sida. Dessa leder kallas ”sakroiliakalederna” eller ibland bara för SI-lederna. Det är oftast dessa man skyller på när man pratar om ”roterade bäcken”. Vi kan med hjälp av tester identifiera smärta i SI-lederna, men all forskning visar samstämmigt på att det inte går att identifiera rörelser i dessa leder. Smärta i SI-lederna innebär att området är känsligt för mekaniska krafter. Men bara för att det finns smärta och en känslighet betyder det inte att bäckenet är instabilt.

Bäckenets stabilitetssystem

Bäckenets bakre leder har två stabilitets-system. På engelska kallar vi det ”force closure” och ”form closure”. Sätter vi belastning på leden så blir den bara ännu mer stabil. Form closure beskrivr stabiliteten i leden utifrån dess anatomi. Ledytorna har en gemensam passform som gör att de liksom låser varandra, de kilar ihop sig mot varandra. Force closure innebär att leden får ytterligare kompression och stabilisering genom stödjevävnad och muskelfibrer med en fiberriktning som går vinkelrätt mot leden. Ju mer belastning desto mer stängs leden till. Bäckenets leder har mindre än 6 graders rörelse i alla riktningar. Jämfört det med axelledens 180 grader. Tillsammans blir den anatomiska och mekaniska strukturen kring bäckenet för stark för att bäckenets delar ska kunna rotera eller flytta på sig.

Men min kroppsterapeut har ju visat mig hur sned jag är!

Är du sned så är du det, men det är inte troligt att det hör ihop med bäckenet över huvud taget. Din kroppsterapeut har säkert också känt på dig och du har förtroende för bedömningen. Problemet är bara att vetenskapen säger att rörelsen i bäckenet är så väldigt liten att ingen människa möjligen kan känna rörelsen under lager av hud, fett, muskler, senor och ligament. Någonstans har jag läst liknelsen att det är som att läsa blindskrift genom en flintastek. Det är helt enkelt inte möjligt.

Men jag har ju ont!

Det ifrågasätter jag inte alls. Det som vi sett genom forskning för de som har smärta som går att härleda till just specifikt bäckenet är att det inte är så enkelt att man kan hitta ett likamedtecken mellan anatomisk felställning/vävnadsskada och smärtproblematiken. Istället har man hittat en rad olika faktorer som hör ihop med smärta i bäckenområdet, exempelvis:

• Brist på fysisk aktivitet
• Rörelserädsla
• Övertygelse om att kroppen är sårbar eller skadad
• Brist på sömn och återhämtning
• Psykologisk stress

Här kommer vi till det som är det konkret dåliga med att prata om ”roterade bäcken” eller instabila bäcken eller liknande: Människor blir rörelserädda och kan då råka hamna i en nedåtgående spiral där nedsatt fysisk aktivitet bidrar till att konservera smärta och besvär.

Men vad har hänt egentligen då?

Här är de tre vanligaste orsakerna till att du blir sned och skev och får ont i ryggslutet:

• Problem med en av ryggens diskar. Om du har ett diskbråck eller bara en mindre diskbuktning kan det hända att kroppen automatiskt förskjuter kroppstyngden iväg från den smärtande sidan. Det ger dig en känsla av att vara skev och sned, och det kan vara så pass mycket att det syns tydligt när du står och går. När ryggen läker (för det gör den av sig själv i de allra flesta fall) kommer din ryggrad naturligt hamna i normalläge igen.
• Muskelkramper. Kroppen är superbra på att skydda sig själv och ibland när du ska göra ett ovant eller tungt moment så kan det hända att musklerna krampar till, för att se till att ryggen inte hamnar i ett dåligt läge. Muskeln kan sedan kännas hård, låst och jätteöm eftersom den i det akuta läget hamnade i en överbelastning. Det här kan också göra att du blir sned eller skev, eftersom du mer eller mindre omedvetet undviker att belasta den ömma muskeln.
• Artos i ryggradslederna eller normala åldersförändringar. Om du har ledförändringar som innebär smärta kan kroppen återigen lösa problemet genom att avlasta det smärtande området genom att fördela kroppsvikten bort från smärtan. Det här ger ju också som följd att du blir sned eller skev.

Normalvariation

Att bara ha ojämnt höga höfter eller något som ser ut som en vridning utan att ha samtidig smärta betyder egentligen ingenting. De flesta människor har ojämnheter och sidoskillnader. Har man en faktiskt benlängdsskillnad så har man olika långa ben rent anatomiskt och de flesta kan ha en sidoskillnad på upp till 1,5 cm utan att få några problem alls av det. Man kan också ha en ”funktionell benlängdsskillnad” där det ser ut som att benen inte är lika långa, men när man mäter så är faktiskt skelettet lika på höger och vänster ben. De funktionella benländsskillnaderna uppstår av andra orsaker, oftast av muskelobalanser. Det kan vara att musklerna i ländrygg och bål är krampaktigt spända och drar upp bäckenet så att det ser snett ut. Det kan också uppkomma snedheter från höftleden eller knät och fotens ställning.

Vad ska jag göra åt det då?

Om det är en akut smärta som gett dig en snedhet ska du i första hand hålla dig rörlig, promenera och undvika att stelna till ytterligare. Ta smärtlindring vid behov och undvik att göra saker som triggar smärtan. Är det en långvarig smärta behöver du kanske  i första hand få hjälp att komma igång med fysisk aktivitet. Jag väljer ofta att jobba med musklernas styrka och flexibilitet kring rygg, mage, ben och bäcken samt generell konditionsträning. Att jobba med de mentala processerna och föreställningarna kring smärtan och oron som kan finnas kring den är också viktigt.

Referenser

• Acute effects of hamstring stretching on sagittal spinal curvatures and pelvic tilt.
• Assessment of the degree of pelvic tilt within a normal asymptomatic population
• Variation in pelvic morphology may prevent the identification of anterior pelvic tilt.
• Changing the narrative in diagnosis and management of pain in the sacroiliac joint area.
• Understanding and managing pelvic girdle pain from a person-centred biopsychosocial perspective
• Three-dimensional movements of the sacroiliac joint: a systematic review of the literature and assessment of clinical utility.
• The sacroiliac joint: an overview of its anatomy, function and potential clinical implications.
• Reliability of physical examination to assess asymmetry of anatomical landmarks indicative of pelvic somatic dysfunction in subjects with and without low back pain.