Under graviditeten
En del blir förstoppade redan under graviditeten. Hormonpåverkan under graviditeten kan leda till förstoppning, den växande livmodern kan också lägga tryck mot tarmarna och försvåra tarmens rörelser. Att äta järntillskott kan också orsaka förstoppning hos vissa.
Efter graviditeten
Efter graviditeten kan hormonpåverkan som förlångsammar tarmens arbete hålla i sig under en tid. Att ta hand om en nyfödd kan också innebära att du äter annorlunda och rör dig mindre än vanligt, detta kan också påverka tarmkonsistensen. Att vara rädd för att bajsa eller ha väldigt ont i underlivet nära ändtarmen kan också göra att man drar sig för att tömma tarmen. Det kan också bidra till att det blir extra svårt och jobbigt när det väl är dags. Det är heller inte så lockande att krysta dagarna efter att man har krystat ut en bebis.
Förstoppning är vanligt förekommande hos nyblivna ammor. Hemorrojder, smärta från klipp och stygn, påverkan från hormoner, järntabletter och smärtlindring kan alla påverka så att tarmtömningen blir tuffare än vanligt.
Vad är förstoppning?
Förstoppning är att vara hård i magen. Det är ett tillstånd som hör ihop med smärta och obehag både i magen och när avföringen ska krystas ut. Du kan också ha svårt att känna att du tömmer tarmen helt. Förstoppning beror ofta på en mängd olika orsaker, men uppstår när avföring stannar i tjocktarmen längre än optimalt. Då kommer tarmen ta tillbaks mer vatten än nödvändigt från avföringsmassan, och avföringen blir hård och svår att få ut.
Efter en förlossning kan också följande saker spela in:
- du dricker för lite
- du äter mat med för lite fibrer
- du är orolig, stressad och har svårt att slappna av
- du är inte vid din “hemmatoalett”
- du går inte när du får tarmtömningssignalen eftersom du har besök på rummet eller en läkartid att passa
- du får smärtlindring som kan ha förstoppning som biverkan
- du är orolig för att det ska göra ont när du bajsar, och därför kniper du omedvetet emot
Vad kan du göra själv?
- Rör på dig så snart smärta/obehag tillåter. En promenad runt matbordet är bättre än inget alls.
- Drick mer vatten. En av de främsta orsakerna till förstoppning är brist på vätska i kroppen.
- Äta mer fibrer, frukt och grönt.
- Ta laxerande och/eller konsistensgivande medel efter rekommendation från BB.
- Gå på första signal. Att hålla sig för länge kan leda till att avföringen blir hårdare och svårare att få ut.
Tänk också på hur du går på toaletten:
Gå på toaletten på första signalen från tarmen, undvik att hålla dig
- Ha fötterna på en pall när du bajsar, för att underlätta för bäckenbotten att slappna av
- Luta dig framåt
- Krysta mjukt på utandning
- Slappna av i magen
Gör så här för att få ut bajset
- Spänn magen och slappna av 10 gånger.
- Krysta mjukt på utandning.
- Spänn magen och slappna av igen 10 gånger till.
- Krysta mjukt på utandning.
- Vänta en liten stund.
- Upprepa ovan vid behov.
Svårt att bajsa efter förlossningen
Hoppas dessa tips kan hjälpa! Har du något annat tips får du gärna fylla i, i kommentarsfältet!
Referenser:
Interventions for preventing constipation after giving birth
Att slappna av i käken och ansiktet kan hjälpa när bajset ska ut. Samma som vid förlossning, ringmuskeln i ansiktet (munnen) är kopplad till våra andra ringmuskler.
Just det där är en myt, vi har inte en ringmuskel i ansiktet. Musklerna i ansiktet är heller inte är mer kopplade till bäckenbotten än några andra muskler i kroppen. Däremot kan du reglera buktrycket via andningen och via öppna/slutna luftvägar.
Okej, för mig funkar det iaf, typ det enda som funkar, ihop med en bättre kost. Myt eller ej, allt som funkar är bra 🙂 (inte kunnat bajsa normalt på drygt 4 år)
Ja, att slappna av fungerar genom att du sänker andningen och hjälper bäckenbotten att sänkas/slappna av. Men det har inget med koppling mellan ringmuskler att göra.
Antagligen har jag svårt att slappna av i kroppen/magen/andningen om jag inte aktivt tänker på att slappna av i ansiktet, pannan och käke och samtidigt andas ut. Samma när jag ska sova. Kan slappna av hur mycket som helst i kroppen, men så länge jag inte aktivt slappnar av i ansiktet så är jag spänd. Det var ett tips från mig eftersom du efterfrågade att dela med sig av fler tips. Det där med ringmuskler har du bättre koll på, väldigt seglivad myt tydligen, då jag fick höra det från en barnmorska. Men är såklart orimligt med en sådan koppling ☺️
Jag tyckte det hjälpte att hålla emot med lite papper ovanför ändtarmen när jag upplevde det obehagligt att krysta de första dagarna efter förlossningen. Antagligen mest pga att det kändes bättre psykiskt än att det gjorde någon fysisk skillnad.
Hej!
Tack för en fantastiskt bra blogg!
Jag födde för 11v sedan och har sedan förlossningen svårt att ”hitta krystet”. Knipet finns och det tränar jag. Krystet finns men är svagt och känns liksom tydligt annorlunda. Det känns inte längre som jag är aktiv i mitt bajsande utan som att bajsandet är något som jag låter ske. Jag sitter på toan och slappnar av så kommer det ut. Kan dock inte riktigt hjälpa till och vid två tillfällen har jag blivit sittande med växande panik pga korven har fastnat och jag kan inte göra något åt saken. Då har jag låtit den glida in igen, lämnat toan och återkommit senare/vid nästa impuls. Är orolig för om det ens kommer att gå att tömma tarmen om jag tillåter mej själv att bli det minsta förstoppad..
Är detta något som kan tänkas bli bättre med tiden?
Jag födde mitt första barn i vidöppen pannbjudning och sprack efter 30 min krystande en stor grad två (2d) med blottad fascia i bakväggen. Upplever att jag blev bra bedövad, undersökt och åtgärdad efter förlossningen. Upplever inga andra symptom än svårigheter att hitta kryst/tömma tarm. Är nu väldigt orolig för en missad förlossningsskada..
Hej och tack för dina vänliga ord!
Det du beskriver med svårigheter att hitta kraften i krystet och känslan av att inte riktigt kunna hjälpa till vid tarmtömning är något jag hör om ganska ofta efter en större bristning. Det behöver inte betyda att du har en missad skada. Det är vanligt att det tar lång tid att återfå god funktion i samspelet mellan buktryck, bäckenbotten och ändtarm, speciellt efter en mer komplicerad förlossning.
Den typen av “passivt bajsande” du beskriver, där det känns som om kroppen gör jobbet utan att du är med i det, är egentligen det mer optimala sättet att bajsa. Men det ska förstås vara ett effektivt bajsande!
Det kan också finnas en ökad rörlighet i bakväggen som gör att avföringen inte alltid pressas ut rakt, utan fastnar lite och kanske till och med åker inåt vid krystförsök. Detta kan förbättras över tid. Det är mycket som fortfarande läker och återhämtar sig. Du behöver vänta kanske 12-18 månader innan stabiliteten är helt återhämtad.
Samtidigt tycker jag att det är helt rimligt att be om en bedömning hos en fysioterapeut som arbetar med bäckenbotten, både för att kunna undersöka funktionen i området mer noggrant, och för att ge dig konkreta strategier för att underlätta tarmtömningen. Det kan till exempel handla om sittställning, avslappningsstrategier och hur man krystar snällt.
Varmt lycka till!