Hur tar jag hand om mina buktande slidväggar efter förlossningen?

Hur tar jag hand om mina buktande slidväggar efter förlossningen?

Buktar dina slidväggar efter en förlossning?

Här kommer tips och råd för att optimera läkning och återhämtning!

Jessicas berättelse

Jessica födde barn för åtta månader sedan. Förlossningen var långdragen och krystskedet var tufft, men i slutänden gick allting ganska bra och barnmorskan sydde bara litegrann. Första dagarna hade Jessica svårt att gå och hon kände sig väldigt svullen och öm. Det gjorde ont att sitta och ont att stå och gå länge. Besvären klingade av, men inte helt. På återbesöket hos barnmorskan konstaterade barnmorskan att slidväggarna buktade lite och att Jessicas knip var svagt.

Veckorna gick

Veckorna gick och Jessica upplevde fortfarande en tyngande trötthetsvärk då hon stod och gick mycket, och ibland tyckte hon att det kändes som att något buktade inne i slidmynningen. Efter ett tag bokade hon en tid hos en gynekolog, och denne konstaterade att det som Jessica upplevde ”bara var normalt” och att hon skulle gå hem och knipa och återkomma om besvären inte gått över ett år efter förlossningen.

När Jessica hukade sig ner och tittade med en spegel såg hon en liten rosa bubbla bukta ut i vaginalöppningen. Den syntes bara när hon var i upprätt läge, i liggande försvann buktningen. Jessica kände sig superfrustrerad över att det uppenbarligen är något som förändrats rejält, men  att ingen tog henne på allvar när hon sökte hjälp. Hon föreställde sig att allting skulle trilla ut ur henne och att kände hur hennes identitet, sexualitet och självförtroende blev stukade.

wpid-DSC01934.jpg

Vad var det som hade hänt Jessica?

Slidväggar som buktar är inget ovanligt efter en vaginal förlossning. Slidväggarna har sträckts ut så pass mycket av barnets passage att de är uttänjda och försvagade i sin stödjefunktion. Denna försvagning tillåter att organen som vilar ovanpå bäckenbotten att sacka lite nedåt. Hormonerna som mjukar upp kroppen och förbereder den inför en förlossning medför också en uppmjukning vilket kan bidra till stödjeväggarnas försvagning.

Vilka symtom ger buktande slidväggar?

Buktande slidväggar kan innebära stora, små eller inga symtom alls. Men den förnimmelsen som kan finnas är bland annat en tyngande, buktande känsla kring vaginalöppningen, en molande värk kring bäckenet eller ländryggen, svårigheter att få in en tampong eller att tömma tarmen helt. Symtomen förvärras ofta under dagens lopp.

Hur tar Jessica bäst hand om sina buktande slidväggar?

Som alltid anser jag att skador i underlivsregionen ska omhändertas ungefär som idrottsskador – skador på muskler och stödjevävnader efter en mycket kraftig ansträngning.

Här finns först ett inlägg som handlar om skillnaden mellan framfall och buktande slidväggar.

Här finns vägledning för vad du själv kan göra för att minska dina symtom.

Det kan vara viktigt att hushålla med resurserna och inte trötta ut underlivsstrukturerna helt under dagen. Om Jessica behöver lyfta och bära sitt barn mycket under en dag kanske hon inte dessutom bör gå och handla och bära kassar med tvätt till tvättstugan. På samma sätt bör hon kanske inte kombinera långa barnvagnspromenader som ger ökade symtom med stående matlagning på kvällen.

Undvik förstoppning

Att undvika att bli förstoppad och att tömma tarmen på ett skonsamt sätt kan vara viktigt för att på bästa sätt ta hand om underlivet efter en förlossning. Jessica kan med fördel följa råden här. När Jessica ska börja träna bör hon också välja motionsformer som är skonsamma mot bäckenbotten. Med det inte sagt att hon för alltid behöver vara försiktig med träning.

Här är ett inlägg i en serie om många delar som handlar om att bli stark trots svag bäckenbotten.

Bra återhämtning

Det som är viktigt att veta är att vi ständigt ser buktande slidväggar efter förlossning hos nyförlösta kvinnor. De allra flestas besvär också försvinner av sig själva inom det första året. Precis som huden på magen återhämtar sig och stramar ihop sig kommer underlivets uttänjda vävnader successivt återhämta sig. För dem som inte upplever full symtomlindring finns hjälp att få i form av stödjande hjälpmedel och operationer.

Hur gick det för Jessica?

Jessica är en fiktiv patient till mig, en typisk sådan tjej som jag träffar någon vecka efter hennes återbesök på mödravården. Hon har gråtit hos mig, hon har knipit hos mig. Jag har tjatat om bäckenbottenträning och vi har testat övningar i gymmet. Ett år efter hennes första förlossning mår hon okej. Hon har små symtom vid mens och ägglossning, men knipförmågan är bra och hon vågar nu träna nästan allt hon vill på gymmet. Jessica har sex utan besvär och funderar på att skaffa ett syskon till barnet. Hon tänker på att hålla igång magen och använder en pall att ha fötterna på när hon ska bajsa.

Hur tar jag hand om mina buktande slidväggar efter förlossningen?

Buktande slidväggar efter förlossningen läker ofta bort av sig själva. Även om symtomen kan vara både skrämmande och besvärliga till en början brukar de vara successivt avklingande. För de lilla gruppen som får kvarvarande besvär finns hjälp att få. Tyvärr har jag träffat många patienter som tyckt att de behövt kämpa för att få den hjälpen. För dem är ofta mitt råd: var en besvärlig patient. Nöj dig inte med mindre än att ha fått en bra undersökning och en plan för eventuella åtgärder upplagd för dig.

Frågor, funderingar, egna erfarenheter? Berätta!

Previous

Next

87 Comments

      • Bra inlägg och tycker en del stämmer in på mig, men svårt att veta.
        Jag fick barn för 7 veckor sedan. Fick bristningar där jag också haft problem. Men mitt största problem är tyngdkänsla och smärtan som kommer när jag stått upp i ca 10 min. Det gör fruktansvärt ont. Är bättre när jag går men gör ändå ont. Upplever att jag inte riktigt tas på allvar utan att det ska vara så här. Men ska det verkligen vara såhär?!

          • Tack snälla för svar! Har läst igenom och jag känner definitivt igen mig och skönt att få någon form av förklaring som inte sjukvården gett mig. Men en följdfråga, varför har det blivit sämre ju längre det har gått efter förlossningen?
            Mvh Julia

          • Väldigt svårt att svara på. Är du mer aktiv? Blir bäckenbotten mer uttröttad? Går du omkring och kniper hela tiden, så att du får trötthetsvärk i bäckenbotten?

          • Kan nog stämma att jag är mera aktiv än bara ett par veckor efter förlossningen. Efter att jag läst ditt svar så har jag försökt slappna av och det är nog så att jag går runt och spänner mig/kniper mest hela tiden.

          • Hej!
            Jag har gjort en perineorafi och uppstramande av främre slidvägg. Har bilateral levatoravulsion. Födde mitt andra barn med snitt för tre veckor sedan och framfallet är tillbaka. Kan man våga hoppas på successiv förbättring av buktande slidvägg under första året även efter snitt? Eller är det kört sett till min totalavulsion?
            Mvh
            Isabella

  • Jag önskar att alla som behöver hjälp fick träffa någon som dig efter sin efterkontroll. Tack tack för alla bra och informativa inlägg du skriver och ditt engagemang.

    Jag har, 14 månader efter min förlossning äntligen blivit remitterad till uroterapeut för att få hjälp med bäckenbottenträning. Detta trots att jag flera gånger sökt hjälp och sagt att jag inte kan knipa och har diverse olika besvär. Alla pratar om hur livsviktigt det är att knipa, men ingen tar sig sedan tid att lära ut hur man gör. Motsägelsefullt kan jag tycka.

    • Ja, verkligen! Vi vet att ungefär en femtedel av alla kvinnor kniper fel, trots muntliga instruktioner av vårdpersonal. Så undersökning och individuella träningsprogram är superviktigt!

  • Tack för bra läsning! För mig ”kraschade” mina slidväggar ihop ca 6 mån efter första förlossningen när jag var ute och sprang och gjorde några hopp. Ingenstans hittade jag något bra att läsa om detta då. Efter 2 mån ”ska ju allt vara som vanligt igen och du kan träna” fick jag höra. Idioti, det vet jag nu. Min (privata, landstinget ger ju ingen hjälp) gynekolog talade om vad som hänt och vad jag kunde göra för att hjälpa. Önskar man hade vetat innan… Nu är det fem månader sedan förlossning nr 2 (en snabb och lätt), men besvären från slidväggarna är värre. Jag kniper och tränar och håller hoppet uppe, det har inte gått så lång tid och blir långsamt bättre.

    • Mina slidväggar kraschade också 6mån efter Fl! Och jag upplevde precis som du beskriver en sådan frustration för att allr ”ska” ju va bra vid den tiden.
      Hur lång tid väntade du tills nr 2? Är rätt orolig för att gå igenom förlossning och graviditet igen, ”bara” pga framfall 🙁

    • Förenklat uttryck kan buktande slidväggar kan vara förstadiet till framfall (cystocele/rectocele) men behöver inte utvecklas till ett sådant. Efter en förlossning är ju alla vävnader uttänjda och svajiga, och drar sig sakteligen tillbaka (hos de allra flesta). Men man kan också gradera buktningen från 0-4 (helt normal vägg till att det verkligen hänger ut ur öppningen) och då blir ju grad 1 och två det som kan diagnostiseras som milda till måttliga framfall, även om det lika väl kan kallas bara buktningar. Det behöver alltså inte vara en evig dom och en prognos om att det bara kommer bli värre och värre.

  • Tusen tack för informativ blogg! Och tack för hjälp och stöd från mina möten med dig Mia. Ditt engagemang och arbete behövs för dagens och framtidens mammor, tack!

    • Hej! Jag födde min andra son för två månader sedan och känner inte någon tyngdkänsla egentligen, men vet att jag inte har så starka knipmuskler. Jag kände dock med förskräckelse att slidväggarna buktade lite och jag känner livmodern med långfingret en bit upp, det har jag aldrig gjort tidigare. Bm tyckte inte att jag hade ett begynnande framfall. Jag vet inte vad jag vågar träna och hur försiktig jag ska vara? Jag känner ju inte så mycket smärts/tyngdkänsla som andra, men är rädd för framfall! bm konstaterade buktande slidväggar och kunde inte sätta in spiral för hon kunde inte se tappen ordentligt pga buktningarna. Kan jag styrketräna med armhäv/knäböj etc eller ska jag bara knipa och promenera i några månader? Läste din andra tråd där du skrev att man kan träna på sin gräns, men jag har ju inte märkt nån sån gräns 🙂

      • Hej! Två månader efter förlossning är väldigt kort tid. Jag rekommenderar att du använder sökfunktionen här på bloggen och följer de generella råd jag har kring träning efter graviditet. Stort lycka till! /Mia

      • Hej och tack för en superbra hemsida!

        Kan sex förvärra eller fördröja återhämtning av buktande slidväggar ? Är så nojjig. Vore mycket tacksam för svar.

        • Hej, om du pratar om vaginala samlag är svaret nej. Om du menar orgasmer är svaret nej. Om du tänker på anala samlag är svaret eventuellt, kanske, men om du skulle vara van vid det och veta exakt hur ni ska göra så borde det inte vara någon fara.

  • Precis den här informationen hade jag velat ha när jag hade problem med buktande slidvägg efter förlossning 2 för ett par år sen! Så himla bra skrivet.

    • Tack! Du får gärna hjälpa att tipsa, sprida och dela! Som enskild liten blogg gör vi det vi kan för att nå ut, men det räcker inte alltid!

  • Det här inlägget är så bra, tack för att du finns så man inte bara behöver förlita sig på worst case-historier på familjeliv eller blasé gynekologer i dessa frågor!

    Jag har 6 mån efter förlossning en främre slidvägg som ff buktar en del, även om det blivit bättre med tiden. Har inga besvär alls men märker i vissa övningar på gymet, främst rumplyft mot boll, att jag tar in en hel del luft. Är detta något dåligt/ behöver jag göra något annorlunda i övningen/ bör jag inte göra den alls eller är det bara att leva med?

  • Hej Mia!

    Hoppas att det går bra att ställa en fråga här, du svarar såklart bara om det är ok och du har möjlighet. Jag fick barn för 3,5 halv vecka sedan. Förlossningen gick bra och och jag behövde inte sy något. Ungefär två veckor efter upplevde jag dock att det skavde vid slidöppningen och när jag kollade efter kan jag se en bit av min slidvägg både fram och bak. De hänger inte ner utanför en ligger liksom för och blockar. De känns väldigt mjuka när jag tar på dem. Om jag sitter ner och kniper åker de dock upp och hålet blir mindre. Har inga problem med nr 2 och har hittills bara läckt lite vid ett tillfälle. Kan knipa och hålla tätt vid nys och hosta men jag kan inte knipa av strålen när jag kissar, bara minska flödet. Min favoritträning är crossfit och hoppas kunna återuppta det till hösten. Är det normalt att slidväggarna syns såhär eller är det risk att jag drabbats av framfall? Kan tillägga att de syns mer efter aktivitet (ex på kvällen efter långpromenad).

    /H

    • Hej! Det är ofta så efter en vaginal förlossning, och skulle du gå till barnmorskan skulle hon nog säga att det är helt normalt. Jag tycker att du ska knipa, vänta och ta det lite lugnt med att lyfta, bära och stå och gå -du ska alltså inte bli inaktiv, men lyssna på kroppen och vila när du behöver. Försök att boka en tid hos en fysioterapeut som kan bäckenbotten om du har möjlighet så kan du få hjälp att träna upp bäckenbotten och omkringliggande muskler för att optimera möjligheten till tyngre träning framåt hösten.

      • Tack för svar! Är livrädd att jag ska ha fått nån skada som gör att jag inte kommer kunna träna hyfsat som vanligt (är instruktör och har eget företag med gruppträning vid sidan av mitt vanliga jobb). Att läsa om erfarenheter av slidväggsframfall på nätet var inte upplyftande. Har bokat en tid hos fysioterapeut nu med önskemål om hjälp med bäckenbottenträning. Ska läsa på nu så jag vet jag kan förvänta mig. Undrar dock (efter att ha läst flera av dina inlägg) om det är möjligt för en fysioterapeut att bedöma mitt utgångsläge och ge ett individanpassat träningsprogram utan att hen gör en vaginal koll av muskulaturen? Vill inte att besöket bara ger mig ett standardprogram med knip- och bålstabilitet. Kör redan nu enl. tät, mamma mage och råd på 1177.

        Och tack för en bra blogg! Läst mycket här både innan och efter min förlossning.

        • Nä, alltså det bästa är ju att göra em vaginal undersökning. Kan den du ska träffa göra det tror du?

          • Ingen aning, fick bara prata kort med någon vid tidsbokningen och inte personen jag ska träffa. Jag ska fråga vid besöket. Ska dit om ca två veckor så jag fick en snabb tid.

  • Hej! Jag har ju en buktande slidvägg, den främre enligt barnmorskan. Om jag tittar med spegel ståendes (tack för den här bloggen som har fått mig att ”våga” undersöka mitt eget underliv 🙂 ) så kan jag se något som liksom blockerar vaginalöppningen (den buktande slidväggen alltså) om jag då kniper så stängs hålet igen och den syns inte, slappnar jag av skymtas den igen. Nu är min dotter fem veckor och jag har hittills inte gått en enda barnvagnspromenad, vågar jag mig på det? Förnimmer ju en slags tyngdkänsla, men har nästan vant mig vid den, så om jag går en promenad så kanske tyngdkänslan inte kommer att upplevas som en varning från kroppen, jag är ju redan van vid den? Är det om jag upplever en ”värre” tyngdkänsla som jag bör backa? Tänkte på det där med att bara gå så länge som kroppen klarar av…

    • Jättesvårt att svara på! Tycker att du ska ta en promenad, absolut! Men var beredd på att ta pauser och sitt ner om du upplever att det blir sämre, en liten stunds vila kan säkert lätta!

  • Jag har en dotter på 10 månader och hade en rätt lätt och kort förlossning men krystfasen blev 1 timma, sydde ett stygn. Har varit dålig på att göra knipövningar men vid jul buktade det verkligen ut genom vaginalöppningen så tog tag i träningen. Det har blivit bättre men upplever fortfarande alla symptomen du beskrev ovanför förutom ont vid sex (sexet är bättre då det är trängre 😉 ). Har även diastas på ca 2-3 cm. Jag vill så gärna få bukt på det här och träna ordentligt som jag gjorde innan graviditeten. Jag har varit hos en fysioterapeut och fått magövningar men som jag upplever inte hjälper. Hon sa också att mina inre magmuskler var starka när jag knep, hon kände tydligt musklerna vid höftbenet. Hur går man vidare? (Barnmorskan sa att allt såg bra ut men vet själv att de ser olika ut om jag står eller ligger ner)

    • Man kan inte säga någonting om bäckenbotten utifrån att kolla magmusklerna, så du behöver få träffa en person som kan bedöma bäckenbottens funktion vid en vaginal undersökning. Var finns du? Det kan vara värt att ringa runt till några olika rehabmottagningar runt omkring där du bor och fråga efter om de har någon som jobbar med bäckenbotten.

      • Jag bor i Mjölby (nedanför Linköping) men ska flytta till Uppsala om en månad. Vet du någon bra i Uppsala-området eller har du tid för en ny patient? I väntan på att få komma till rätt person, kan jag fortsätta med väldigt lätt träning där jag självklart kopplar in bäckenbotten i övningarna?

        • Vet ingen i Uppsala mer än hon som jobbar på gynekologiska mottagningen på sjukhuset. Du kan absolut fortsätta träna. Du är välkommen till mig, men jag har typ två månaders väntetid på nybesök.

  • Hej igen!

    Ville bara passa på att ställa ett par följdfrågor till det jag skrev innan. Har nu varit både hos barnmorskan och fysioterapeut. Barnmorskan sa precis som du skrev att det ser normalt ut (hon undersökte dock bara i gynposition trots att jag beskrev mina besvär och att de bara syns i sittande och ibland stående om jag är trött). Fick rådet att knipa och hon sa att hon trodde det skulle bli bra, hon var förvånad över att jag kände av det så mycket. När jag berättade om min oro att inte kunna träna som jag vill så mer eller mindre kontrade hon bara med att det är normalt att läcka (jag har inga besvär med läckage men tycker inte att det är vad man bör säga). Enligt henne hade jag bra knipförmåga. Upplever ingen förbättring själv ännu. Har även varit hos fysioterapeut som gav mig några grundläggande övningar och även hon kollade min knipförmåga. Det var det enda som gjordes vid den vaginala undersökningen. Hon pratade lite kort om hållning men inte så mycket om andning och hur jag bör andas. Borde jag kunna förvänta mig mer av ett sådant besök eller är det standard? Jag har kollat mycket online och hittat Julie Wiebe och ”the pelvic floor piston”. Är du bekant med hennes tankesätt och om du är det, vad tycker du om det? Känner mig så osäker i allt detta och vågar inte lita blint på vad som sägs efter att ha läst om andras erfarenheter. Känns som jag frågar massor nu så jag donerar lite pengar till er sida! 🙂

    • Hej igen! Alltså, hur lång tid har det gått efter förlossningen nu? Du kan inte veta hur buktandet kommer bli i slutänden förrän det gått kanske 6 månader och/eller du slutat amma. Det är alltså ganska lång tid. Bäckenbottenträning tar ju också 3-6 månader innan du ska utvärdera resultatet efter en vaginal förlossning. Så att det ser normalt ut och att du är efter omständigheterna stark är bra förutsättningar. Jag känner till Julie Wiebe och gillar henne, men tycker att hennes sätt att jobba ibland är väl komplicerat. Så enligt vad jag kan läsa ut av dina kommentarer är min rekommendation att hålla i knipträningen och andra övningar (men se till att få dem successivt stegrade), och att gå tillbaks till fysioterapeuten efter en tid för att få bäckenbottenstyrkan utvärderad igen. Om du inte har fått önskat resultat av bäckenbottenträning och återhämtning när 6 månader (minst) gått, ska du försöka få en tid för bedömning på ett bäckenbottencentrum. Men så långt kommer det troligen inte behöva gå.

      • Hej! Ser att du skriver här att det behöver ha gått minst 6 mån efter fl för att man ska kunna veta hur det blir i slutänden med buktandet. Min fråga är om det är nån idé att gå tillbaka till gyn för ny bedömning nu efter 6 mån då jag varit där för 3 mån sedan och då konstaterades en liten buktning + svagt knip. Har inte förbättrats sedan dess med tyngdkänslan FINNS det hopp om att det kan bli bättre på det här halvåret som är kvar av första året? Eller är det lite som att har det inte blivit bättre tills nu så blir det kanske inte bättre heller? Antar att inget ”nytt” kommer att hittas av gyn än för 3 mån sedan liksom. Känner mig uppgiven och har ingen fysio i närheten tyvärr (Västernorrland). Hälsningar.

        • Hej! Det är nog ingen idé att ligga på vården nu, om du var hos gyn för tre månader sedan. Antingen är det ”bara” buktande slidväggar som känns, och då kan känslan försvinna helt men ibland tar det upp till 18 månader. Och annars kan det ju också bero på defektläkta eller missade muskelskador i bäckenbotten, och det brukar läkarna inte vara så intresserade av att diagnostisera förrän det också kan vara aktuellt med eventuell rekonstruktiv kirurgi – och det är först efter 12 månader. Jag förstår att det känns angeläget att få svar och stöd och hade naturligtvis önskat att jag kunde svara på annat sätt.

        • Hej Maja,

          Jag är inte Mia utan H som kommenterat tidigare. Jag kan säga att mitt blev otroligt mycket bättre efter både 1 år efter och det fortsatte förbättras även efter 1,5 år och även efter 2 år. Var helt besvärsfri under ett par år efter det (dock undvikit att springa men kunnat träna gruppass med hopp utan problem). Fick efter 5 år tillbaka mina besvär med tyngdkänsla efter en period med hosta och magsjuka, var jobbigt igen en tid men sedan har det gradvis förbättrats igen. Sökte vård på nytt då det förvärrades. Jag fick då besked om grad 1 cystocele samt skador på mer än halva perinealkroppen (puboperinealis, transversi perinei och bulbo) och rectovaginala fascian. Fått läkarremiss till Huddinge. Men även med dessa skador så förbättrades jag väsentligt jämfört med hur det var efter 6 månader. Så det finns absolut hopp! Och det kan gå upp och ner i återhämtningen i början utan att det behöver vara för evigt. Jag hittade ingen bra fysio som hjälpte mig utan har navigerat på egen hand.

          • Tack båda för era svar!

            Tack H för att du ger mig hopp! Tråkigt att besvären kom tillbaka för dig men tur att skadorna upptäckts till slut. Var fick du hjälp med den diagnosticeringen? Via region eller privat?

  • Hejsan!
    Tack för en toppenbra sida! Och jag har samma problem som ovan. känner att knipet blivit bättre efter ca 1 månads aktiv träning. Har varit sen med att börja knipa eftersom jag gjorde ett större klipp som inte läkt som det ska och med en muskel som fick en rejäl blödning. Ont att sitta och knipa.
    Har varit på efterkontrollen och BM kunde inte se nått framfall. Ammar inte och jag har haft min första mens sedan förlossningen, är 3 månader efter förlossning.
    Det jag undrar är om slidväggarna kan bli mer svullen i samband med ägglossning? För strax innan mens och det var då jag var på efterkontrollen, upplevde jag att slidväggarna gått tillbaka lite grann, men nu buktar de mer. Ca 2 veckor efter mens, kan det vara möjligt?

  • Hej! Vilken bra blogg ni har! Blev så glad när jag hittade den och info om buktande slidväggar! Jag fick en liten för tre månader sedan och har en konstaterad buktande bakre slidvägg, både av läkare några veckor efter förlossningen och av barnmorska vid efterkontrollen. Jag känner en tyngdkänsla och känner av skav vid rörelse. Jag hade från början svårt med knipet då jag knep med magen vilket upptäcktes på efterkontrollen. Men jag tror att jag har fått till det bättre nu och jag kniper 4 ggr per dag. Men jag tycker att jag känner av utbuktningen lite mer och längre fram i underlivet nu än tidigare. Kan det bli så när man har knipit ett tag? Jag ammar och har försöker anpassa min aktivitetsnivå (lugna promenader och fix hemma) så att jag inte ska känna av utbuktningen så mycket, men det är svårt eftersom det känns lite så fort jag ställer mig upp och jag behöver få komma ut en stund och få lite rörelse för att jag ska må bra i övrigt… Det är ju inte så länge sedan jag fick barn, så är det bara att ha is i magen eller är det bättre att söka för det igen?
    Jag har letat lite i dina inlägg efter tips på hur man ergonomiskt lyfter, bär och matar sin lilla efter förlossningen. Är det något du har skrivit om? Annars kanske det kan vara ett tips på ett framtida inlägg ☺️.

    • Grattis! Ja, ha is i magen det kommer bli ytterligare bättre! Om du behöver vägledning kan jag ju tipsa om att boka tid hos en bäckenbottenfysioterapeut för att få individuella tid! Amnings/matningsergonomi finns det inlägg om, också en hel serie om bärandets ergonomi. Lyft av barn kan jag definitivt klura ihop något kring!

  • Tack för bästa bloggen!

    Förstår jag rätt att det är vanligt att symtomen blit värre vid mens/ägglossning? Blev lätt deppig häromdagen när symtomen vände och blev värre igen men efter att läst detta igen så förstår jag det som om menstruationen kan vara förklaringen. Om det stämmer, varför? Bara att gilla läget och ta det lugnare vid mens?

    Mvh Malin

  • Hej!
    Tack för en super blogg!! Sitter med min bäbis i famnen på snart 4 mån och tårar i ögonen. Jag arbetar som dansare och är så rädd att jag inte ska kunna fortsätta med det. Hade en snabb förlossning och mådde bra i kroppen ganska snabbt förrutom en tyngkänsla från vad jag tror är främre slidväggen. Bm sa att det såg normalt ut men det känns allt annat än normalt. Har knipit som en galning i 4 mån och känner bara en liten förbättring, träffade en fysioterapeut på bänkenbottencentrum som sa att knipet var rätt men att jag måste bli starkare. Jag har hela tiden promenerat och gjort mamma mage tror du att det kan ha försämrat buktningen? Ska jag enbart knipa för att bli bättre snabbare??
    Tusen tack för ditt arbete!!

    • Hej! Promenader och annan träning är fördelaktigt, så det kan du fortsätta med parallellt med knipen. Kom ihåg att INTE gå omkring och knipa hela dagarna, eller för den delen hålla magen spänd/indragen. Knip när du kniper, och låt bäckenbotten sedan pendla mellan spänd och avspänd beroende på vad du gör. Ofta går ”folk” med framfallskänsla omkring och kniper hela dagarna, och den anspänningen ger tillslut en muskelöverspändhet som ger nästan samma skaviga symtom som framfallet själv. Vi kallar det ”tension to task” – att bäckenbotten ska få anspännas adekvat, låt säga inför att du ska lyfta ditt barn. Om du redan kniper från morgon till kväll är anspänningen för hög i vila, och musklerna är lite för trötta sedan när de behövs. Så glöm inte att slappna av också! Fyra månader är ”ingenting” även om det är en livsstid för din bebis än så länge. Du kommer uppleva flera månader av fortsatt kroppsegen återhämtning, utöver knipträningseffekten. Och om du ammar kan det komma en till skjuts av återhämtning efter att du slutat och haft några omgångar mens. Lycka till! <3

      • Tack för ditt svar! Kan promenera även om tyngdkänslan kan vara värre efteråt? Jag har så svårt att känna vad som blir för mycket då det inte känns värre under en aktivitet men ofta dagen efter..
        Du har säkert rätt i att jag går runt och kniper hela tiden, ska försöka slappna av!!!

        • En sak till, min fysioterapeut sa att hon aldrig hört någon som fått träningsvärk i bäckenbotten men den känslan har jag haft, kan det vara överspänning??
          Tusen tack

        • Du blir garanterat trött dagen efter av att gå omkring och knipa hela tiden, om det är det du gör. Tänk som du blir i axlarna efter att ha varit stressad och suttit spänd framför datorn.

  • Wow, tack för denna text och flera andra om framfall och buktande slidväggar. Äntligen förstår jag på riktigt vad som hände efter min förlossning för tre år sedan. De i vården har bara sagt att allt ser så bra ut, men buktningen märks bara när jag står, inte när jag ligger på rygg, så de ser den aldrig och avfärdar mina problem. Nu när jag förstår bättre vad som hänt i kroppen så känns det lättare att söka vård igen. Stort tack igen!

  • Har en fråga angående knipet? Var hos en sjukgymnast förra veckan eftersom jag haft stora problem med att knipa sedan min förlossning för 4 månader sen. Känner inte att jag kniper och har oerhörda problem med tyngdkänsla. Min fråga är den att min sjukgymnast sa att min knipförmåga var en nolla. Vad innebär det är hela musklerna av då eller hur ska man gå tillväga?

  • Tack för en toppenbra blogg! Jag känner så igen mig i inlägget. Jag tror att jag har buktande slidväggar som syns som två köttbullar vid slidmynningen när jag kollar med en spegel ståendes. Jag har kört knipövningar dagligen sen förlossningen för 7 månader sen men kan inte känna något knip med fingrarna när jag står upp (det syns dock att jag kniper jag kollar i spegel). Sittandes och liggandes känner jag knipet tydligt. Har du tips på fler sjukgymnaster i stockholmsområdet som kan hjälpa mig med bäckenbottenträningen?

  • Hej! Jag har en buktande bakre slidvägg som jag vetat om sen efterkontrollen (3 år sen!) fast jag visste inte då att det var det. Jag berättade för min BM att jag måste hålla emot med ett finger på insidan när jag ska tömma tarmen ibland och hon svarade bara med att ”så kan det vara”. Inget mer. Jag levde på som vanligt i 2 år (aldrig några symptom, eller har kanske känt tyngdkänsla nån enstaka gång som gått över snabbt)) och sen började jag träna lite succesivt. Gym och jympa och sen började jag löpträna lite. Så jag har tränat aktivt i 1 år nu. Brukar springa 30-40 min lite då och då, tränar på gym (inte anpassat efter svag bäckenbotten). Precis nu har en vän till mig upptäckt framfall på sig själv och hon är så orolig så nu börjar jag bli orolig… jag känner ju att dt buktar, speciellt när jag behöver göra nr2 liksom. Det är precis innanför alidöppningen och jag håller emot när jag tömmer tarmen.. men hur bör jag göra med träningen? Jag är noga med att koppla på magen i samband med all träning. Alltså att spänna de djupa musklerna när jag springer eller gymmar men jag kansle inte borde träna på det viset?

    För första gången i livet har jag hittat en träningsform som jag faktiskt tycker ät rolig och nu kanske den hotad av ett jäkla framfall 🙁

    • Hej! Du hittar nästan alla mina råd om detta i inlägg under kategorin som heter ”framfall”, alltså hur man anpassar träning, och om det ens behövs, och så vidare. Har också en serie inlägg om bäckenbotten och löpning från 2017 som kan vara relevant. Läs lite vidare och återkom om det är något specifikt du inte hittar svaret på. Kategorierna är lättast att hitta om du besöker bloggen via dator, och sen kan ofta klicka dig vidare genom de föreslagna inläggen som brukar komma upp som förslag längst ned. Eller så använder du sökfunktionen, bäckenbottensäker träning eller ”träning som är skonsam mot bäckenbotten” är två begrepp jag använder.

  • Hej! Har efter min första förlossning 2014 haft problem med svaga slidväggar. Enligt gynekolog är det helt normalt. Men jag kan dock känna att det skaver när jag står upp. När jag kollar i spegeln så är öppningen täckt av vad jag antar är slidväggen. Går runt med konstant svamp som jag gissar på är kopplat till detta. Idag var jag hos gynekologen och tog upp detta samt att jag inte kan använda menskopp och ibland inte heller tampong då dem åker ut, samt att det skaver. Blev hänvisad till privat vård för att iom att slidväggarna inte buktar utanför slidöppningen så kommer jag inte att få hjälp från den vanliga vården. Så alltså är det där jag är nu.. bör jag va på vården mer eller är det kört?

  • Hej Mia.

    Jag födde mitt andra barn för tre månader sedan. En snabb och okomplicerad förlossning. Behövde inte sy någonting. Började knipträna och enligt mammamage-appen direkt. Upplevde att kroppen repade sig snabbt och jag gick dagliga promenader samt tränade yoga. Sex veckor efter förlossningen upplevde jag en akut försämring i samband med en promenad. En tyngdkänsla/tryck mot bäckenbotten samt att det skavde i slidmynningen. Fick mer och mer besvär med vad jag upplevde som trängningar. Har vart hos två olika gynekologer och det finns inget framfall mer än buktande slidmynningar. De buktar inte speciellt mycket men mina besvär har bara blivit sämre och sämre. Nu har jag ett tryck mot bäckenbotten från morgon till kväll bara av att röra mig i hemmet. På kvällen gör det så ont att jag bara vill ligga ner. Knipet är starkt enligt bm och jag har försökt att slappna av när jag rör mig (bara knipa när jag tränar knip). Har upplevt läckage både i vila och vid rörelse vilket gör att jag spänner mig ännu mer. Vågar nu knappt gå runt kvarteret och har jätte svårt att bära mitt barn eller sköta hemmet. Väntar på remiss till sjukgymnast men känner mig helt uppgiven. Är sjukskriven och min man får göra i princip allt i hemmet. Tar Ipren full dos men upplever inte att det hjälper så mycket. Förstår att jag måste röra mig för att påskynda eventuell läkning men det är så svårt när jag bara upplever att smärtorna/tyngden blir värre. Håller på att sluta amma så att vi ska kunna hjälpas åt med matningen. Ammar nu endast en gång/dygn och pumpar ur ytterst lite vid behov. Är så ledsen och nedstämd. Isolerar mig mer och mer. Har påbörjat behandling med antidepressiva men tror att det blir svårt att vända detta om jag inte återfår kontrollen över min kropp. Det känns som om jag är skadad för livet och att jag måste lära mig att leva med smärta och inkontinens. Nu går jag och ”säkerhetskissar” innan jag ska ta en promenad eller åka iväg någonstans.

    Vet inte vart jag ska vända mig. Sjukgymnasten jag hoppas få träffa jobbar med kvinnohälsa och bäckenbotten men jag är rädd att jag ska få ett standard knipprogram, vilket jag ju hittills redan följt men ändå bara upplevt försämring.

    Ska jag åter vända mig till gynekolog för bedömning? Eller hur ska jag behandla detta?

    Tack på förhand.
    /Malin

    • Hej! Det är jättesvårt att ge ett bra svar utan att själv undersöka, men min gissning är att du förutom en mindre buktning också har utvecklat överspänning i bäckenbotten. Jag gissar alltså att det är mer muskeltrötthet/muskelsmärta du har nu, mer än från själva slidväggarna. Den logiska reaktionen på att det känns annorlunda i bäckenbottenregionen är ju att försöka ”knipa upp” det hela, men det kan slå över och bli en överspänning, likt den man får i nacke/skuldror när man går omkring och stressar och fryser och höjer axlarna hela tiden. Läs mer i kategorin ”överspänd bäckenbotten” (kategorierna hittar du och navigerar enklast om du besöker bloggen via dator). Det kan alltså (för en tid) vara helt fel att knipa jättemycket, för det kanske bara gör dina symtom värre.

  • Hej igen och tack för snabb återkoppling!
    Jag har läst varenda inlägg om överspänd bäckenbotten (många ggr) och försökt mig på både stretchövningar, djupandning och massage (inre och yttre). Jag upplever trots detta slidan som mer trång och mer skavande för varje dag. Tyngden/smärtan inuti är lokaliserad till själva bäckenskålen, slidmynningen samt även symfysen. Det känns inte som om något annat än slidväggen buktar ut ur slidan, men däremot förvärras symtomen extremt av ökat buktryck. Det räcker som jag skrev innan med att stå och gå eller sitta längre stunder. När magen är trög eller svullen får jag jätte ont. Tar full dygnsdos Ipren och alvedon, vilket inte hjälper. Kan verkligen en överspänning ge så uttalade symtom? Egenvården hjälper inte, upplever snarare att de gör skavet i slidan värre. Ska jag fortsätta behandla det som en överspänning i väntan på sjukgymnast-remissen och därmed undvika att knipa? Känner ju som sagt att knipet är starkt.

    Hade mer än gärna bokat en tid hos dig men visst är du mammaledig nu? (Grattis!)

    Tack för en superbra, informativ blogg!!

    Med vänlig hälsning
    Malin

    • Åh, jag vågar inte svara mer specifikt så här utan att ha undersökt. Ett starkt knip tillsammans med smärta brukar inte vara ett tecken på att MER knipövningar behövs iaf…

  • Jag har bakre & främre framfall efter förlossning (fick dem symtommässigt 6 v pp). Gynekolog uppskattar dem till ca grad 2, bakre är lite större än främre.
    Jag får tampongkänsla nästan direkt vid en promenad, så jag går endast ca 10 min med bebis i vagn för att jag & han ska få luft. Jag sätter mig på bänkar för att vila då och då. Jag undviker alla lyft jag kan förutom bebis.
    Idag fick jag en ring insatt (är 10 v pp). Det känns som den sitter bra då jag är symtomfri….
    Hur ska jag tänka kring aktivitet nu? Ska jag promenera längre för min allmäna folkhälsa eller fortsätta med superlåg nivå för att optimera kroppens läkning?
    Förmodligen har jag fått framfallen då jag var för aktiv efter förlossningen (min kropp kändes superstark som vanligt 2 v efter förlossning. Jag körde minipass hemma ca 20 min då och då 3 v efter förlossning)

    Jag är en riktig träningsmänniska men hade superdålig koll på bäckenbotten efter förlossning. Övningar jag gjorde innehöll buktryck även om det bara var egen kroppsvikt, ex armhävningar, stående gummibandsövningar, lugn yoga. Symtomen kom efter att jag hade gjort benövningar (ej vikt).
    Jag fattar ju att jag förmodligen har provocerat fram dessa framfall, det ger mig massor ångest att jag har förstört mitt aktiva liv med tennis, löpning, gruppträningspass, cykling överallt i vardagen samt ett stående jobb. Jag förstår att jag får fokusera om med ett nytt jobb samt bli en riktig simmare. Men det tråkigaste är att jag inte kan njuta av bebistiden då framfallet tar all fokus……och rädslan att inte kunna leka med min son som jag önskar.

    Samtidigt är jag arg på vården som ger så lite information om livsstil direkt efter förlossningen…hade någon sagt att kroppen behöver mycket vila 6-8 v hade jag självklart gjort det samt ha berättat varför man har återbesöket hos MVC. Absolut att det är mitt ansvar att läsa på om träning etc men det är enkelt för BB att skicka med en broschyr om råd kring livsstil direkt efter förlossning samt bäckenbottenövningar. Ingenting om detta på BB, enbart information om amning.

    Nuu fick jag skriva av mig lite :), Men min fråga var: hur ska jag tänka kring fysisk aktivitet nu när jag har prolapsring med tanke på kroppens egna återhämtning efter förlossningen? Jag har köpt en motionscykel så idag har jag cyklat 15 min på,, jag tänker även att testa simning.
    Jag har daglig ångest & enorma skuldkänslor pga framfallet. Så jag behöver aktivera mig på något sätt för att få ned min ångest, jag vill undvika antidepressiva men jag har fått detta utskrivet om det inte blir hållbar situation för familjen.

    Jag går hos fysiot och har fått bäckenbottenövningar.

  • Fick ett bakre & främre framfall 6 v pp, ca grad 2 , förmodligen för stor och felaktig aktivitet för tätt inpå förlossning. Jag får symtom direkt vid promenad så jag har hållt mig till 10 min lugna promenader för att få frisk luft för mig & bebis
    Har nu fått en prolapsring som tar bort alla symtom. Hur ska jag tänka vid fysisk aktivitet nu? Är just nu 10 v pp. Ska jag ta bort ringen för att märka när jag får symtom för att optimera läkningen?
    Ska jag motionera mer för min allmäna hälsa eller hålla det till en låg nivå. Igår simmade jag några längder vilket var skönt. Ja ghar även köpt en motionscykel som jag trampar på då och då.
    Jag har börjat få ont i kroppen pga inaktivitet (är van att röra på mig)

  • Hej!
    Jag har läst din blogg sedan mitt första barn och sedan dess har jag fått två till. Jag har fött två barn under ett år(var inte planerat). Hon är nu fyra månader.. Dem senaste veckorna har jag upplevt en känsla av en torr tampong i underlivet.. och har kunnat känna ngt konstigt i underlivet som jag har misstänkt är min livmodertapp.. vid mens(ammat inte ) så har jag vansinnigt ont över blåsan och upp mot naveln, precis som ngn knivhugger mig.. känslan avtar när mensen tar slut.. så jag bokade en tid hos gyn eftersom annars sitter jag och googlar och nojjat.. men idag när jag skulle göra nummer 2 så skulle jag känna upp liksom med fingrarna och då känner jag en bula ner från tarmen mot underlivet. Nu är jag verkligen rädd jag har fått framfall. Jag har försökt titta i spegel men helt ärligt vet jag inte vad jag ska se eller leta efter.. nu vågar jag inte krysta, så lär garanterat bli förstoppad.. jag har en tid bokad om en månad, men ska åka på skidsemester osv.. vad ska jag göra? Åka till gynakut? Dem lär väll inte direkt göra ngt?

    • Du behöver se till att du är så mjuk i magen att du inte behöver krysta mycket, men lite är alltid okej.

      Använd sökfunktionen här på bloggen och läs på gällande framfall. Även om du inte kan diagnostisera dig själv kan du testa att följa de råd och tankar som finns, både angående tarmtömningssvårigheter och fysisk belastning. Det är troligen inte alls akut på något sätt, så risken om du åker in till gynakuten är att du får vänta i oändlighet. Du kan lugnt vänta tills du får träffa gynekolog om en månad. Skidsemester ska heller inte vara något farligt

  • Hej,

    Tack för en fantastisk blogg och inlägg. Har läst alla kommentarer och svar ovan och det känns så himla skönt att läsa, då jag annars känner mig väldigt ensam om att ha en buktande slidvägg.

    Jag födde barn för ca 15 månader sedan och upptäckte ca 6v efter förlossningen att det buktade ut något i slidan, buktningen håller sig vid öppningen. På efterkontrollen såg de ingenting i gynstolen men jag försökte förklara för dem att det endast syns när jag står upp. Jag besökte därefter en bäckenbotten fysioterapeut som har hjälpt mig med knip och övningar. Det har blivit bättre, jag känner väldigt sälla något. Men vetskapen att den buktar om jag känner mig för, är otroligt jobbigt psykiskt och jag är så rädd att det ska bli sämre. Jag tappar hoppet när jag på många ställen läser att symptomen man har efter ett år, inte kommer förändras.

    Jag har varit duktig med att knip, köra mammamage, inte springa näsan någon gång (vilket är en sorg, då jag så gärna vill kunna springa men är så rädd att det ska bli värre).

    Kan det bli bättre än om jag fortsätter knipa och göra bra bäckenbottenövningar? I perioder tycker jag det blir sämre, och vid ägglossning tycker jag att slidan känns som den vänds in och ut vid slidöppningen

    Jag och min sambo har en önskan om att få två barn till och nu börjar jag bli orolig för en/två förlossningar till, kan det bli värre då? Borde man göra kejsarsnitt (något jag inte vill gör om jag inte måste) för att inte hela slidan ska trilla ut?

    Tack på förhand!

    // Madde

    • Hej! Det vi vet statistiskt är att muskelskador sällan förvärras vid nästkommande förlossningar efter den första. Men däremot ökar risken för framfall vid ytterligare vaginala förlossningar. Men kejsarsnitt är inte helt skyddande mot framfall heller, och det finns också risker förenade med det. Det svåra är ju att du inte kommer kunna få några garantier för utfallet av det ena eller det andra alternativet, så i slutänden behöver du gå på vad du känner dig tryggast och mest avslappnad med.
      Stort lycka till!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *