Är det bäst att föda utan smärtlindring?

Är det bäst att föda utan smärtlindring?

Stör smärtlindring förlossningen?

“Vi vet att det är bättre att föda utan smärtlindring som stör den fysiologiska processen”

Det här påståendet trillade in som en kommentar här på bakingbabies för något år sedan, och avsändaren sa sig vara barnmorska.

Det här stämmer faktiskt inte, och jag ska förklara varför.

Vad vet vi om förlossningssmärta

Den första smärtan under förlossningen är visceral smärta. Den här slags smärta känns ofta dov och svårlokaliserad men utbredd i nedre delen av buken och långt ner i ryggen. Den senare förlossningssmärtan är somatisk smärta. Det är den mer tydliga ”kroppsliga” smärtan som kommer senare i förlossningsförloppet och är skarp och mer tydligt lokaliserad till vagina, rektum och mellangården. Både viscerala och somatiska nervimpulser går till hjärnan och påverkar både smärtupplevelse och ger emotionella responser.

Det knasiga med påståendet här ovan är att samma personer som tycker att smärtan är viktig, bra och naturlig under förlossningen ändå förespråkar hypnos, massage, akupunktur och andra ”naturliga smärtlindringsmetoder”. Det är inte smärtlindring man tycker är dåligt, utan smärtlindring som kommer via läkemedel.

Information

I informationen som många får inför förlossning ingår information om de smärtlindringsalternativ som finns. Listan är lång men inkluderar ofta akupunktur, andningstekniker, avslappning, lustgas, massage, sterila kvaddlar, TENS och ryggbedövning.

När det gäller ryggbedövning ingår ofta information om att värkarbetet kan avstanna, att krystarbetet kan försämras och att det ökar risken för att förlossningen avslutas med sugklocka. Det är bara det man glömmer att nämna att stora studier har visat att modern epiduralbedövning, som används vid förlossningar, inte ökar risken för förlängt värkarbete eller behovet av instrumentell förlossning som sugklocka. Tidigare forskning indikerade en möjlig ökning av dessa risker, men med de lägre doser och förbättrade tekniker som används idag har dessa risker visat sig vara obetydliga. Epiduraler ökar inte risken för kejsarsnitt eller långvarig ryggvärk och påverkar inte heller barnets Apgar-poäng till det negativa. Epiduraler hjälper också till att sänka stresshormonnivåer, vilket kan hjälpa till att sänka blodtryck och hjärtfrekvens.

Kring lustgas nämns sällan några biverkningar eller risker. Lustgas kan hjälpa till att lindra smärta och ångest under värkar och minskar alltså upplevelsen av smärta, men tar inte bort smärtan helt. Biverkningar kan vara yrsel, illamående, en känsla av overklighet och torr mun, men biverkningarna är milda och övergående. Lustgas är också en växthusgas och bidrar till klimatförändringar.

Vad nämner man ofta inte?

Man nämner sällan eller aldrig de potentiella riskerna med att avstå smärtlindring, trots att effektiv smärtlindring är kopplad till lägre stressnivå. Gravida och födande får information som de ska ta ställning till som om alla alternativ vore likvärdiga i effekt och evidens, vilket heller inte stämmer. Det är också viktigt att nämna att det inte anses etiskt rimligt att föda barn utan smärtlindring om man inte specifikt önskar göra det

Smärta är aldrig bara en grej

Smärta bör förstås utifrån ett bio-psyko-socialt sammanhang. Det innebär att flera olika faktorer påverkar smärtupplevelsen. Den rent fysiologiska smärtan kommer inte vara samma hos olika individer, även med likartade förlossningar. Här kommer en massa faktorer som hör till förlossningen in, men också individens nervsystem och tidigare erfarenhet av smärta spelar in.

• Varje individer har en unik smärttröskel och upplevelse av smärta.
• Förloppet kan variera avsevärt mellan olika födande, vilket påverkar smärtintensiteten och längden på förlossningen.
• Storleken och positionen på barnet i livmodern kan påverka hur smärtsam förlossningen upplevs.
• Ångest, rädsla och tidigare erfarenheter av smärta kan alla påverka hur smärtan upplevs under förlossningen.

Det finns tydliga samband mellan kognitiva processer och upplevelsen av förlossning. Om man katastatroferar kring smärta eller har högre ångestkänslighet tenderar smärtan att upplevas mer intensiv och återhämtningen efter förlossningen blir längre. Att ha ett fokuserat och accepterande sinnestillstånd och ha en trygg och känd vårdgivare är kopplat med mer positiva smärtupplevelser och minskat behov av smärtlindring.

Den fysiologiska processen då, kan den störas?

De som med självklarhet avfärdar epiduraler som sämre för förlossningsprocessen har inte uppdaterat sin vetenskapliga läsning under de senaste åren. Oxytocin är ett viktigt hormon vid förlossning som stimulerar livmoderns sammandragningar. Under graviditeten ökar oxytocinnivåerna gradvis och blir ännu högre ju längre förlossningen pågår. Efter förlossningen hjälper oxytocin till att dra ihop livmodern och minska blödningsrisken. Hormonet frigörs i våra kroppen även vid andra tillfällen, till exempel massage eller kramar, och kan minska känslan av ångest, stress och smärta.

Värkförstärkande dropp innehåller syntetiskt oxytocin som stimulerar livmoderns sammandragningar, men det påverkar inte hjärnan och ger därför inte samma känslomässiga effekter som naturligt oxytocin.

En hypotes (fetal ejection reflex) föreslår att trycket från bebisen mot födelsekanalen frigör oxytocin, vilket får livmodern att trycka barnet längre ner. Detta skulle öka det mekaniska trycket och stimulera ytterligare frisättning av oxytocin. Hypotesen är dock motsagd av att vi saknar studier som visar en tidsmässig koppling mellan livmoderkontraktioner och oxytocintoppar. Epidural under förlossningen kan störa frisättningen av oxytocin i blodet, vilket kan förlänga förlossningen. Detta är anledningen till att vissa barnmorskor menar att epiduraler kan vara negativa för förlossningen. Om oxytocinfrisättningen är delvis triggad av mekaniska faktorer borde samma tryck hos en epiduralpatient ändå ge en liknande respons, åtminstone till viss del. Det är osannolikt att frisättningen helt uteblir.

Oxytocin- och stressystemet kan hämma varandras aktivitet. Smärta och stress vid förlossning kan trigga frisättning av stresshormoner, som kan leda till långvariga livmoderkontraktioner och minskat blodflöde till livmodern, vilket kan orsaka värksvaghet. Effektiv smärtlindring kan därför optimera frisättningen av oxytocin. Det är möjligt att de negativa effekter som en del tillskriver epiduralen egentligen beror på det underliggande behovet av epiduralen. Att epiduraler blockerar oxytocinfrisättning är inte vetenskapligt fastställt.

Fysioterapeutiska perspektiv på att inte snåla med smärtlindring

• Smärtlindring minskar stressresponsen i kroppen som kan uppstå under värkarbetet. Om man minskar smärtan minskar också frisättningen av stresshormoner som adrenalin och kortisol, vilket kan hjälpa till att skapa en mer avslappnad och kontrollerad upplevelse av förlossningen. Sänkta stressnivåer främjar en mer effektiv och regelbunden oxytocinfrisättning, vilket i sin tur kan bidra till en mer progressiv och kontrollerad förlossningsprocess.
• Smärtlindring kommer underlätta för dig att andas bra och slappna av i kroppen. Det minskar risken för hyperventiliering. Avslappnade muskler underlättar också förlossningsprocessen. Det kan även minska risken för förlossningsskador.
• Smärtlindring kan också göra det möjligt för dig att vara mer fysiskt aktiv under förlossningen. Det kan möjliggöra att du kan stå, gå och byta positioner allt eftersom progressen framskrider.
• Genom att minska smärtan och stressen kan effektiv smärtlindring bidra till en mer positiv och kontrollerad förlossningsupplevelse för den födande kvinnan. En känsla av kontrollförlust och mycket intensiv smärta kan öka risken för exempelvis posttraumatisk stress.

Är det bäst att föda utan smärtlindring?

Alla graviditeter och alla slags födslar är värda beröm, och vad som är bäst går inte att svara. Men vi har ett ideal om att man är en bättre födande om man föder ”naturligt”, utan smärtlindring.

Det går inte att jämföra olika individers smärta. Förlossningsarbete tar också olika lång tid, och det som gör väldigt ont kort tid kan vara lättare att ”stå ut med” än om det pågår i vad som känns som en evighet.

Alla födande är inte stressade eller ångestfyllda, alla födande behöver inte smärtlindring för att kunna röra sig under förlossningen. En del klarar att andas flytande och kan slappna av bra även utan smärtlindring. Alla ska inte ha allt.

Det är varken bättre eller sämre att föda utan smärtlindring. Det vi vet är att det är bra att inte ha för ont!

Du kanske vill läsa mer på bakingbabies

Optimera förlossningsupplevelse och utfall

Etik och informerat samtycke i förlossningsvården

Referenser

A-I

• Association between epidural analgesia and postpartum psychiatric disorders: A meta-analysis
• Association of Childbirth Pain with Postnatal Depressive and Anxiety Disorders in Nulliparous Parturients: A Prospective Study
• Birth as a neuro-psycho-social event: An integrative model of maternal experiences and their relation to neurohormonal events during childbirth.
• Comfort and Satisfaction Among Women Who Used Different Options for Analgesia During Labor and Birth
• Comparative effects of epidural analgesia and intramuscular morphine on maternal and neonatal outcomes: a retrospective cohort study
• Epidural versus non‐epidural or no analgesia for pain management in labour
• Epidurals for pain relief in labour
• Intrapartum risk factors for levator trauma.

L-W

• Labor neuraxial analgesia and breastfeeding: An updated systematic review
• Maternal plasma levels of oxytocin during physiological childbirth – a systematic review with implications for uterine contractions and central actions of oxytocin
• Meaning of labour pain: how the social environment and other contextual factors shape women’s experiences
• Oxytocin deficiency at delivery with epidural analgesia
• Oxytocin in Pregnancy and the Postpartum: Relations to Labor and Its Management
• Plasma oxytocin levels in women during labor with or without epidural analgesia: a prospective study
• Retrospective analysis on the efficacy of epidural labor analgesia on early breast feeding after vaginal delivery
• Risk factors for severe perineal trauma during vaginal childbirth: a Western Australian retrospective cohort study
• Severe recalled labor pain and elective cesarean section in a subsequent delivery: a cohort study of Norwegian parous women
• The Effect of Listening to the Recitation of the Surah Al-Inshirah on Labor Pain, Anxiety and Comfort in Muslim Women: A Randomized Controlled Study
• The effect of the first vaginal birth on pelvic floor anatomy and dysfunction 
• The Pain of Labour
• The role of labor pain and overall birth experience in the development of posttraumatic stress symptoms: a longitudinal cohort study.
• We know it’s labour pain, so we don’t do anything: healthcare provider’s knowledge and attitudes regarding the provision of pain relief during labour and after childbirth
• Women’s experience of pain during childbirth