Vilka skador ger vilka symtom?
Det här är är en uppdatering av en av de mest lästa artiklarna här på hemsidan.
Första av allt vill jag inleda med att du inte helt kan självdiagnostisera dig själv utifrån besvär och tabellen nedan. Är du nyförlöst behöver du veta att återhämtningen tar tid. För många är det först efter ungefär ett år som det går att dra säkrare slutsatser om vad som är bestående påverkan.
En konstaterad muskelskada behöver heller inte ge symtom. Det är också så att symtom kan finnas även när muskler och stödjevävnad ser normala ut. Kroppen fungerar i lager med samspelet mellan muskler, bindväv, hållning, vanor och belastning. Den här översikten är därför tänkt som ett sätt att förstå anatomin och funktionen, men inte som en grund till diagnos.
En översikt
För att du lättare ska kunna orientera dig har jag gjort en sammanställning över musklerna i bäckenbotten, deras funktion och vilka symtom som ibland kan uppstå när något inte riktigt fungerar som vanligt.
| Muskelnamn | Var finns den? | Vad gör den? | Symtom vid skada |
| Bulbospongiosus | Löper från perinealkroppen runt slidöppningen och fram mot klitoris. | Stöttar öppningen, ger slutningskänsla och hjälper blodfyllnaden kring klitoris. | Mesigare orgasmer, mindre omslutande känsla vid sex, svagare klitorisstimulering och en känsla av tomhet vid omslutande samlag. |
| Transversus perinei superficialis | Går horisontellt från sittbensknölarna in mot perinealkroppen. | Stabiliserar mellangården och håller bakre slidväggen på plats vid krystning. | Mellangården sviktar vid krystning, svårt att tömma tarmen helt, ökad tendens till hemorrojder och rectocele. |
| Yttre analsfinktern | Runt analöppningen med fästen mot perinealkroppen och svanskotan. | Ger viljemässig kontroll över gas och avföring. | Du känner att något är på väg men kan inte hålla emot, kort ställtid mellan känsla och behov, gas- eller avföringsläckage vid belastning. |
| Inre analsfinktern | Tjockare del av tarmväggen precis innanför den yttre sfinktern. | Ger passiv grundspänning i analkanalen och håller tätt i vila. | Ljudlös gasinkontinens, småläckage och svårighet att känna om det är gas eller avföring. |
| Pubococcygeus (pubovaginalis, puboperinealis, puboanalis) | Del av levator ani mellan pubis och svanskotan, med grenar mot vagina och anus. | Stödjer bakre vaginalväggen, stabiliserar analkanalen och ger den djupa, rytmiska kontraktionen vid orgasm. | Djup vidhetskänsla, instabilitet kring tarmen, tarmen svänger åt sidan vid krystning, sexuella svårigheter och svagare eller ”ofullständiga” orgasmer. |
| Puborectalis | U-formad slynga runt ändtarmen. | Kontrollerar tarmtömning, håller tätt och bidrar till stöd framåt samt den djupa pulserande delen av orgasmen. | Känslan av att sakna botten, vidhet i hela slidan, tamponger som hamnar snett eller läcker, ofullständig tarmtömning, gasläckage, smärta på motsatt sida vid kompensation och minskad orgasmintensitet. |
| Iliococcygeus | Del av levator ani som lyfter bakåt och uppåt mot svanskotan. | Ger brett stöd för organen och bidrar till knipets uthållighet. | Tyngdkänsla som ökar under dagen, trötthet i bäckenbotten och sämre uthållighet trots träning. |
| Coccygeus | Ligger längs bäckenets insida och fäster vid svanskotan. | Stabiliserar svanskotan. | Svanskotesmärta, molvärk vid sittande och dragkänsla bakåt. |
| Perinealkroppen | Musklernas gemensamma fäste mellan vagina och anus. | Är navet för stabilitet, lyftkraft och slutning. | Kort mellangård, instabilitet, svag knipförmåga, kollapskänsla och smärta från tunn hud om muskler saknas under. |
Symtomguide
Mesiga orgasmer och sex som känns mindre
När känslan vid orgasm är svagare eller mer dämpad kan det handla om att de ytliga musklerna runt slidöppningen inte riktigt svarar som de brukar. Det kan också vara så att de djupare musklerna längre in i bäckenbotten inte riktigt gör sitt jobb.
(Ytligt: bulbospongiosus. Djupare: pubococcygeus och puborectalis.)
Vidhetskänsla i slidan
En känsla av öppenhet vid slidöppningen handlar ofta om de ytliga musklerna som normalt hjälper till att sluta till och ge lite motstånd där. Om vidden längre in och tamponger lätt hamnar snett eller inte stannar på plats, pekar det ofta på att lyftkraften och stödet djupt inne i bäckenbotten inte fungerar som tidigare.
(Öppenhet: bulbospongiosus. Djupare vidd bakåt: puboanalis och puboperinealis. Vidd genom hela slidan/lyftkraft: puborectalis.)
Svårt att tömma tarmen
När mellangården inte riktigt är stabil nog när du ska bajsa kan det kännas som att det alltid är lite kvar, hur mycket du än försöker. Det kan också kännas som att bajset ”hamnar fel” eller att det fastnar i en ficka som inte går att tömma utan att hjälpa till med fingrarna eller byta ställning. I vissa fall kan tarmen också glida lite åt sidan när man krystar.
(Mellangård: transversus perinei, rectovaginala fascian. Sidoglidning: puboanalis och puboperinealis.)
Anala läckage
När den yttre slutmuskeln runt ändtarmen är påverkad blir det svårt att hålla emot trots att du känner att något är på väg. Det kan vara kort tid mellan känslan av trängning och att avföringen kommer. Om den inre slutmuskeln är svagare märks det ofta som små läckage eller ljudlös gas som du inte hunnit uppfatta. Läckage kan också komma av att tarmen inte tömmer sig ordentligt, även om slutmusklerna är hela.
(Yttre sfinktern. Inre sfinktern.)
Känslan av att ”sakna botten”
En känsla av att något sjunker eller inte riktigt håller uppifrån kan komma från musklerna som ger lyftkraft djupt inne i bäckenbotten. Det kan också komma från instabilitet i mellangården om fästpunkten där är skadad.
(Levator ani, oftast puborectalis. Perinealkroppen.)
Smärta på ena sidan eller ont i svanskotan
Om en sida av bäckenbotten är mer påverkad kan den andra sidan börja kompensera och bli överansträngd, vilket ofta leder till molvärk eller hugg vid vissa rörelser. Smärta i svanskotan vid sittande kan också komma från de muskler som fäster där.
(Ensida kompensation: puborectalis. Svanskota: coccygeus.)
Smärta vid sex
Smärta kan bero på att ärrvävnad är stram, eller på musklerna som ska kunna upp slidöppningen vid sexuell upphetsning inte riktigt gör sitt jobb. Det kan också bero på att de djupare musklerna i bäckenbotten är överspända och går in i ett slags skyddsläge, vilket kan kännas som tryck, sveda eller att kroppen ”stänger till”.
(Ärrvävnad och perinealkropp. Överspänning: puborectalis eller hela levator ani.)
Känslan av att sakna botten
En känsla av att något saknas djupt inne, som om hela botten inte riktigt håller upp, är ofta kopplad till en levatorskada. Det handlar framför allt om den del av levatormuskeln som ska ge lyftkraft och stabilitet inifrån. När stödet där är påverkat får hela bäckenbotten en sviktande känsla. En skada i mellangårdens fäste, perinealkroppen, kan ge en liknande instabilitet men brukar kännas mer ytligt.
(Levatormuskulatur, särskilt puborectalis. Perinealkroppen.)
Rectocele och cystocele
Ett rectocele, där bakre slidväggen buktar inåt, utvecklas ofta när stödet bakom tarmen är svagare, till exempel om perinealkroppens muskler och stödjevävnader är påverkade. Cystocele, där främre slidväggen buktar nedåt, hänger oftare ihop med svaghet i lyftkraften från levatormusklerna.
(Rectocele: transversus perinei och perinealkroppen. Cystocele: ökad vidd i slidan, levatorskador.)
Avslutning
Om du har besvär som påverkar vardagen kan det vara klokt att söka vård och få en bra undersökning. Bäckenbotten går att rehabilitera på många sätt, och ibland finns även kirurgiska alternativ för behandling.
Tips på vidare läsning:
