En artikelserie om genital hiatus

Många som läser sina journalanteckningar efter en gynekologisk undersökning stöter på formuleringar som “vid genital hiatus”, “breddad genital hiatus” eller bara ett mått i centimeter. För en del väcker det direkt frågor och oro. Är bäckenbotten skadad? Har något blivit för stort? Går det att träna tillbaka?

Genital hiatus är ett ganska tekniskt begrepp, men samtidigt ett viktigt mått när man bedömer bäckenbottens stöd och funktion. Den här artikeln är starten på en liten serie om hiatus, vad det faktiskt är, vad som förändras och varför det ibland spelar roll.

Först grunderna

Bäckenbotten är ett stödsystem som består av muskler, stödjevävnader och nervsystem som samarbetar för att hålla upp och stabilisera bäckenorganen. Det djupaste muskellagret heter levator ani. Det fungerar lite som en studs- eller hängmatta i bäckenets botten, men med en öppning i mitten där urinrör, vagina och ändtarm passerar.

Jag brukar beskriva denna öppning som en slits i bäckenbotten. På medicinspråk kallar man den hiatus, som är latin för ”öppning” eller ”gap” helt enkelt.

När bäckenbottens muskler arbetar sluter de till slitsen, både bakifrån och fram och från respektive sida. På så sätt hjälper de till att ge stöd och hålla ihop området kring kroppsöppningarna.

För att området ska fungera bra behöver:

• stödjevävnaderna hålla emot belastning
• musklerna kunna aktiveras i rätt ögonblick
• nervsystemet fungera normalt
• musklerna ha ett rimligt utgångsläge och längd

Det är ett helt stödsystem, större än en enskild muskel.

När öppningen blir större

När trycket i magen ökar, till exempel vid hosta, lyft eller krystning, behöver bäckenbotten kunna hålla emot belastningen. Om stödsystemet inte fungerar optimalt kan öppningen i bäckenbotten sänkas och vidgas. En lätt sänkning och vidgning är helt normal, men en avsevärd sänkning och vidgning kan ge symtom. Detta kan uppstå om du har:

• uttänjda muskler
• levatorskador
• förändrade stödjevävnader
• nervpåverkan
• ökad belastning över tid

Kroppen kan ofta kompensera för enskilda strukturer som inte gör sitt jobb hundraprocentigt. Därför kan vissa ha relativt stora anatomiska förändringar men få symtom, medan andra får mer besvär trots mindre förändringar.

Ökning av hiatus under graviditet och efter förlossning

En graviditet innebär en ökning av slitsen i bäckenbotten. Det beror både på hormonell uppmjukning och på den ökade belastningen från graviditeten i sig. Vid en vaginal förlossning tänjs bäckenbotten ut mycket kraftigt för att barnet ska kunna passera. Levatorns öppning kan då vidgas flera hundra procent under själva framfödandet.

Slitsen återhämtar sig efteråt, men hos många kvarstår vissa anatomiska förändringar jämfört med före graviditeten. Vaginalt förlösta individer har därför i genomsnitt större hiatus än personer som inte fött vaginalt, även utan tydliga muskelskador.

En levatorskada är en av de faktorer som kan bidra till en större och mer långvarig vidgning av hiatus. Men det är viktigt att förstå att storlek och funktion på slitsen i bäckenbotten inte enbart kommer sig av levatorskador. Hela stödsystemet spelar roll!

Vad innebär en större hiatus?

Forskning visar att större hiatusstorlek är kopplad till ökad risk för framfall och återfall efter framfallkirurgi.

Samtidigt är sambandet inte helt enkelt. Det finns personer med relativt stor hiatus utan större symtom eller framfall. Det finns också personer med framfall trots att hiatus inte är särskilt stor. Hiatusstorleken verkar därför inte ensam orsaka framfall. Den fungerar snarare som en markör för hur bäckenbottens stödsystem fungerar och hur väl bäckenbotten tål belastning.

En större öppning kan också vara kopplad till:

• känsla av öppenhet eller instabilitet
• minskad känsel vid vaginal penetration
• vaginala ljud (“muspruttar”)
• att vatten kommer in i vagina vid bad och rinner ut efteråt
• urin- eller avföringsläckage

Men även här varierar symtom mycket mellan olika individer.

Genital hiatus

Öppningen i bäckenbotten är alltså inte bara en fråga om “stark eller svag bäckenbotten”. Det handlar om ett komplext samspel mellan muskler, stödjevävnader, nervsystem och belastning över tid.

Det är också därför människor med liknande undersökningsfynd kan fungera väldigt olika.

I kommande artiklar kommer vi bland annat gå vidare med:

• hur genital hiatus mäts och uppskattas
• hur man kan förstå sina undersökningsfynd
• olika sätt att påverka funktion och stöd i bäckenbotten

Referenser

• A comparison between stabilization exercises and pelvic floor muscle training in women with pelvic organ prolapse
• Can pelvic floor muscle training prevent and treat pelvic organ prolapse?
• Constriction of the levator hiatus during instruction of pelvic floor or transversus abdominis contraction: a 4D ultrasound study
• Does levator avulsion cause distension of the genital hiatus and perineal body?
• Effect of Pessary Use on Genital Hiatus Measurements in Women With Pelvic Organ Prolapse
• Genital hiatus size is associated with and predictive of apical vaginal support loss.
• Pelvic Organ Prolapse Stage and the Relationship to Genital Hiatus and Perineal Body Measurements
• Recent Advances in Understanding Pelvic-Floor Tissue of Women With and Without Pelvic Organ Prolapse: Considerations for Physical Therapists
• Should Genital Hiatus/Perineal Body Be Measured at Rest or on Valsalva?
• Size of the urogenital hiatus in the levator ani muscles in normal women and women with pelvic organ prolapse
• Surgical Repair of the Genital Hiatus: A Narrative Review
• Urogenital Hiatus Closure System: A Framework for Understanding how Muscle, Motor Control, and Fascial Connections Interact in Normal and Failed Closure

Läs alla inlägg i serien:

• En artikelserie om genital hiatus (denna)
• Vad betyder måtten i journalen?
• Vad kan man göra åt en stor hiatus?