Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Är du gravid och drabbats av ”foglossning”?

Vi som arbetar inom vården använder inte längre ordet ”foglossning” i och med att det inte egentligen beskriver det som händer. Begreppet i sig känns också lite onödigt skrämmande. Vi vårdgivare kommer däremot förstå vad du menar om du själv använder begreppet.

foglossningljusare

Bäckenlederna

Bäckensymfysen är en unik led som består av en disk inklämd mellan ledytorna framtill på pubisbenen. Den står emot drag- och kompressionskrafter och är kapabel till en liten rörlighet. Under graviditet påverkas disken i symfysen så att leden ökar i bredd och i rörlighet. Symfysen omges av fyra ledband (det övre, det undre, det främre och det bakre) och dessa går ihop med både symfysens marshmallowsliknande disk och muskelsenor från magmusklerna och musklerna på insida lår. Ledbanden i sig själva är ungefär lika tjocka som själva ledytan.

De bakre bäckenlederna  skapar stabila men flexibla förutsättningar för överkroppen att röra sig i förhållande till benen. Lederna gör så att bäckenet inte är en hård ring av ben som lätt bryts utan lederna står också för stötdämpning och kraftfördelning. Bäckenringen ökar med ca 20 mm i omkrets under en livstid. Under graviditet mjukas även ledbanden kring de bakre bäckenlederna upp. Tillsammans med breddökningen av symfysen skapar detta en ökad rörlighet i bäckenet. En ojämn rörlighet i bakre bäckenlederna ger ofta mer symtom än en jämn rörlighetsökning. Man tror i många fall att det inte är själva lederna som smärtsignalerar utan stödjevävnaden runt omkring.

Hormonerna påverkar

Vi vet att graviditetshormonet relaxin gör så att stödjevävnaden remodelleras och att symfysen påverkas. Dock är inte sambandet mellan breddökningen och symtomen självklara. Du  kan ha stor breddökning och lite ont, och tvärt om.

Kvinnor som inte fött barn har slittåligare ledband än kvinnor som fött flera barn och allra svagast är ledbanden hos gravida i slutet av graviditeten. Symfysen breddökas redan tidigt i graviditeten (ca 4 mm i vecka 8) och i slutet av graviditeten kan bredden ha ökats med totalt 7 mm. Under graviditeten blir också ligamenten mer vätskefyllda, tjockare och får ökad blodkärlsförsörjning. Direkt efter en förlossning kan man se slitskador i ledbanden och på ledytorna.

Musklerna påverkas

Även om skelettets stabilitet påverkas under graviditeten kan det likväl vara så att det är en förändrad muskelkontroll och muskelfunktion som blir den stora boven i dramat vad gäller uppkomst av bäckensmärta. Bäckenet överför kraft i rörelserna mellan bål och ben. En försämring av kraftöverföringen ger påverkat rörelsemönster som kan leda till smärta. Muskler på framsida och baksida lår, rumpans muskler samt både mage och ryggmuskler påverkar alla rörelsemomentet kring bäckenet. Till exempel har man sett att kvinnor som lider av graviditetsrelaterad bäckensmärta har en ökad anspänning i rumpmusklerna, men samtidigt har en minskad styrka i samma muskel. Musklerna kan vara fullt upptagna med att klara av de nya förutsättningarna och orsaka spänningar och smärta. Musklerna blir trots detta inte tillräckligt starka. Forskningen är också ganska entydig med att en kvinna behöver en stark bäckenbotten för att kunna hämta kraft att stabilisera sitt bäcken.

Vad är det som gör ont?

Ännu är inte orsaken till bäckensmärta helt fastställd. Hållningsförändringar, drag- och överaktivitet i muskler, ökad rörlighet i bäckenets leder och hormonpåverkan har alla delar i smärtutvecklingen. Vi vet heller inte varför vissa får ont och andra inte!

Jag har bara fått övningar av min fysioterapeut, hur ska det fungera?

Det kan vara svårt för en kvinna med besvär från bäckenlederna under graviditet att se sambandet mellan besvären och det träningsprogram som sjukgymnasten/fysioterapeuten ofta lämnar ut i behandlingssyfte. Då behandlingen inte kan komma åt själva hormonförändringen vilken påverkar lederna får fysioterapeuten istället behandla det som går: de muskler som kan stabilisera bäckenet. Det är sällan träningsprogrammet ger en direkt smärtlindring, men det kan öka blodcirkulationen vilket minskar smärtan. Och på sikt hjälper träningen till att förebygga försämring och återställa den muskulära balansen.

Om en kvinna har haft tidigare besvär med ländryggssmärta och/eller trauma mot bäckenet kan detta vara en riskfaktor för att besvären blir långdragna. Som patient kan man vara noggrann med att ta upp detta med behandlande vårdgivare och på så sätt göra denne uppmärksam på att besvären kanske behöver mer behandling eller förebyggande insatser än hos kvinnor utan tidigare besvär.

 

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Previous

Next

4 Comments

  • Hej! Jag undrar om ni har någon information (utöver det förlegade å missvisande uppgifter ex 1177 ger) angående oss som brottas med stora smärtor pga ”foglossning” även efter graviditeten.? Min pojke är nu nio månader och jag lider fortfarande mycket. Kan inte bära honom utan att jag får ont efteråt. Kan inte gå längre sträckor osv. Går redan hos sjukgymnast, tränar varje dag övningar jag fått, läkarna tror mig inte – tycker jag ska ändra inställning och äta smärtstillande bara, f kassan tycker att det borde gått över. Stort problem! Stort! Vad ska jag göra?? Desperat

    • Jag träffar många som du, och det är aldrig enkelt, men det brukar gå att behandla. Jag brukar börja med träning, daglig träning som stegras under fyra månader. Under tiden jobbar vi med smärtlindring, från mitt håll oftast uthyrning av TENS, men jag har en kiropraktorskollega som jag hänvisar många till också. Bälte behövs också ofta, och smärtlindring i form av läkemedel om smärtan är för hög. Kommer vi inte vidare alls brukar jag hänvisa till en viss ortoped som jag verkligen brinner lite extra för just bäckensmärta. Har skrivit ganska mycket om långvarig bäckensmärta, sök och läs gärna mer och återkom med frågor som kommer upp. Kram!

  • Hej och tack för detta tema!
    Är gravid i v.18 och känner av bäckensmärta lite då och då, än så länge lindrigt. Har märkt att tex utfallssteg är no-no för mig. Men jobbigast är att min svanskota blivit så öm?? Har jag suttit eller legat på rygg lite för länge på hård yta så kan jag knappt gå resten av dagen. Räknas även detta in som ”foglossning” eller är det ett separat problem? Hittar ingen bra info om just detta…
    Tack! Mvh /Annika

    • Det hör ofta ihop med den generella uppmjukningen men brukar också komma ifrån att bäckenbotten börjar känna av belastningen och att både sittande (rörlighetspåverkan) och i stående (drag från bäckenbotten) kan orsaka värk. Mjuka knipövningar och att sitta så lite du kan under en period kam hjälpa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *