Är det dåligt för bäckenbotten att bära mitt barn?
Är det dåligt för bäckenbotten att bära mitt barn?
Att bära barn, bära tungt och att vara nyförlöst eller svag i bäckenbotten.
Det är inte jag på bilden, det är en av mina systrar. Men låt oss alldeles så här i början slå fast att jag inte alls är emot att bära barn. Jag har däremot som syfte att folkbilda, och i det här inlägget vill jag dela med mig av en del tankar kring belastningen kring att bära barn när man är nyförlöst.
Känns det inte bra, fortsätt inte
Jag vet mammor som så gärna VILL bära sina barn, att de både ignorera sina egna kroppars signaler och sitt eget bättre vetande. Att bära barn är både praktiskt och mysigt. Men det är också en belastning i kilon och gram, som läggs på bärarens kropp. Belastningen kan kännas för tung. Både för axlar, skuldror och rygg. Och för bäckenbotten.
Belastningen är på riktigt
Medan du bär lägger du på dig ett antal kilo som kroppen kanske inte har resurser för. Lederna ska hålla. Musklerna ska ha uthålligheten. Bäckenbotten ska tåla ytterligare belastning, trots att den nyligen kanske genomgått både en graviditet och en förlossning.
Bärhjälpmedel avlastar, men inbjuder till långvarig belastning
Bärhjälpmedel är hjälpmedel. Det fördelar vikten och det avlastar. Det är skönt att bära med ett bärdon som sitter bra. Kanske för skönt. Det kan inbjuda till en längre tids bärande än vad som faktiskt är bra för dig.
Bärhjälpmedel tillåter aktivitet, när du kanske behöver vila
Ibland kan jag tänka att det är en bra reglering, det här att vissa bebisar nap-nappar sina föräldrar. Det finns en poäng med att tvingas vila och gosa när bebisen ska sova. Du måste inte vara supereffektiv. Kroppen kan behöva pausen!
Vad säger forskningen?
I en studie har man mätt trycket mot bäckenbotten hos kvinnor som lyfter och bär. 46 kvinnor fick ha en vaginal tryckmätare samtidigt som de gick och lyfte på olika sätt och i olika hastigheter. Vikten var samma, men fördelades på olika sätt:
- 13,6 kg som en ryggsäck
- 6,8 kg i vardera hand hängande rakt ned
- 13,6 kg på ena höften
- 13,6 kg bärandes framtill
- 6,8 kg på ena höften, den andra 6,8 kg hängandes rakt ned
- 13,6 kg bärandes ut från kroppen (=den uppskattade vikten av vad ett babyskydd och en bebis vägen, i motsvarande den vinkel som du bär ett babyskydd)
Trycket ökade ju fortare kvinnorna gick
Du som har besvär med bäckenbotten kanske ska undvika att gå raska promenader med bebis i sele. Det visade sig också i studien att bära på höften, att bära på magen och att bära på det sätt som man bär ett babyskydd gav högst tryck mot bäckenbotten. Att bära på ryggen var absolut bäst i det avseendet att det gav lägst tryck mot bäckenbotten. De sneda/ojämna bärteknikerna kräver kompensatorisk muskelaktivetet för att hålla balansen i bålen, vilket ökar buktrycket.
Trycket mot bäckenbotten vid lyft
Forskarna såg också att trycket blev som högst när vikten plockades upp, mittemellanhög när vikten lades ner, och lägst under tiden kvinnan bar och gick. Lägst tryck under lyft var då testpersonerna lyfte med böjda knäna jämfört med då de lyfta med böjning i höften. Alla måtten på tryckökningarna som skedde var ändå mindre än den tryckökning som sker när en person hostar. Dock så sker aktiviteter som bärande och gående under mycket längre tid än vad en person faktiskt aktivt hostar!
Studiens nästan rara slutsats är följande:
“During potentially high-risk times, such as the postoperative or postpartum periods, is seems prudent, based on biologic plausibility, to limit time spent doing high intra-abdominal pressure activities. Our results suggest that we can recommend that patients evenly distributes their loads when possible, and to limit fast walking in the immediate postoperative period. Finally, research aimed to redesign heavy appliances that are regularly carried, such as car seats is warranted in order to help post-partum women achieve a lower intra-abdominal pressure profile.”
Några kloka tankar från er läsare?
Referens:
Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women.
Vidare funderingar om träning efter graviditet?
Missa inte webbföreläsningen här, i den går jag igenom myter och sanningar om träning under och efter graviditet. Allt enligt den senaste forskningen.
Mer om bärande och bäckenbotten på BakingBabies:
- 20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder
- Hur tar jag hand om mina buktande slidväggar efter förlossningen?
- 11 råd för dig som ska kejsarsnittas
- En serie om bärandets ergonomi
Bäckenbottendysfunktion, Förlossningsskador, Vaginala födslar
En fördel med bärdon kan ju också vara att de faktiskt ger möjlighet till ett väldigt varierande bärande, förutom att bära med olika bärdon och på olika ställen på kroppen kan man ju också bära mycket i armarna för att alternera belastningen. Jämfört med att inte ha bärdon och då tillexempel enbart bära barnet på ena höften. Min upplevelse är att mitt intresse för bärande har medfört en större kunskap och ett större medvetande om hur jag bär och hur jag belastar min kropp. Jag tror att för många handlar bärande inte i första hand om att kunna vara aktiv direkt efter förlossningen utan snarare om en vilja eller ett behov av att ge barnet fysisk närhet och kroppskontakt. Jag håller helt med dig om att man måste lyssna på kroppen och ta sig tid att vila efter en förlossning 🙂
För mig var bärandet en räddning för bäckenbotten av precis de skäl du beskriver. När vi skulle åka iväg till ex bvc eller andra ärenden kunde jag ta hen i sele/sjal istället för att frestas bära in hen i babyskyddet. Barnvagnen behövde jag heller inte ta i och ur bilen vilket annars innebar en hög belastning. På hundpromenaderna hemma fick dock barnvagnen jobba mer än jag egentligen önskade just pga att en längre stunds bärande under promenad tyvärr belaste för mkt innan bäckenbotten vad tränad ordentligt.
Att kunna bära mitt barn har varit min absolut största motivator för att träna när så väl problem med framfall och bäckensmärta dykt upp efter förlossningen ❤❤❤ Tack för denna bloggen, den har under samma period varit källa till både hopp och styrka!
Tack för en otroligt fin blogg! Något jag funderar på kring studien är att de använt ganska höga vikter. Som nyförlöst handlar det ju snarare om 4 kg, som successivt ökar. När bebisen väger 13,6 kg så går det ju utmärkt att bära på ryggen precis som du rekommenderar.
Jag har för mig att de beräknade vikten utifrån bebis+babyskydd, så som vanligaste sidolyftet. Såklart väger enbart en nyfödd i sjal/sele mycket mindre, men då kanske man också bär mycket längre? Tänker att man både får räkna med både den reella vikten men också tidsaspekten.
Jo, det är en bra poäng, det kan bli mycket bära i början.
När mitt barn var som tyngst för mig var hon ca 2 månader. Hon ville bli buren kanske 8 timmar om dagen för att kunna sova och äta och inte bara skrika. Jag var svag och fick sova väldigt lite. Min kropp gjorde så ont! Då hade jag henne i sjal men jag satt/lutade/hängde/låg på möbler på olika sätt mesta delen av de där timmarna. Så jag vill bara säga att du kanske inte måste stå och gå jämt när du bär. Och då fick min bäckenbotten vila. Vikten av vila och återhämtning för bäckenbotten och hela kroppen förstod jag till stor del av att läsa denna blogg! Tack!
Nu är det inte riktigt det inlägget handlar om, men jag har tänkt på att många nyförlösta bär/lyfter de äldre syskonen ganska kort inpå förlossningen utan att tveka. Det verkar bara vara de som snittats som faktiskt tar det lugnt (och blir rådda av sjukvården att göra det) efter förlossning. Jag har så himla svårt att förstå att nyförlösta kvinnor lämnas ensamma med bebis och äldre syskon redan två veckor efter förlossningen för att partnern hellre vill till jobbet. Själv såg jag till att hålla hela familjen hemma de första 6 veckorna. Dock var det mest för att slippa augustiförkylningarna. Jag undvek att lyfta 3-åringen de första 4 veckorna.
Ja, jag håller med om att det finns fog för att ha ungefär samma restriktioner för personer som är förlösta med snitt eller vaginalt. Dels så har de flesta något eller ett gäng stygn som gärna ska hålla, dels blir alla vaginalt förlöstas bäckenbottnar typ 300% utsträckta och så har dessutom kanske en av fem en levatorskada som kan dra ner stabiliteten i bäckenbotten.
Ja jag tror själv att jag har en levatorskada efter första förlossningen. Jag har tid bokad på Urogyn i Solna nästa vecka för gynundersökning. Vet du något om deras kompetens på förlossningsskador och bäckenbottenbesvär?
Väldigt olika, men jag är ofta inte superimpad av dem.
Tack för svaren, och allt annat du ger svar på i bloggen! Jag träffade en läkare där idag och har nu i alla fall fått remiss till operation för mitt framfall
Jag bar i ergonomisk sele dagarna i ända pga bebis med magont, reflux, allergi. Kunde aldrig stanna upp när han sov, då vaknade han. Så var det i ett halvår, sedan kunde jag alternera med rullande barnvagn och barn på rygg. Summa summarum, jag kände att jag fick ett framfall i någon grad ca två månader efter mitt kejsarsnitt. Var så sliten pga att jag aldrig kunde sova när barnet sov och den fysiska vikten av barnet.
Så det hade varit arit fantastiskt att inte behöva bära honom så mycket och få vila. Nu verkar framfallet ha rättat till sig efter avslutad amning, tiden och knipövningar. Men det var inget roligt första år trots fantastiskt barn. Att bära och inte få sova önskar jag ingen. Kroppen är sliten efter graviditet. Och jag var rädd att tyngden på bäckenbotten inte skulle gå att reparera genom bäckenbottenövningar. Men det gick, jag är tacksam. /Fysioterapeut och mamma
Hej Marika!
Jag befinner mig där där du var, ett inte speciellt roligt första år med mitt första barn. Det är så otroligt skönt att läsa att det blev bättre för dig. Tack för att du tog dig tid att kommentera och lämna lite hopp till en annan bärande mamma till en icke-sovande bebis. /Saga
Jag är också i den situationen!! Bebis med kolik och som bara velat sova i sele=framfall på mig. Hopps verkligen att det kommer hjälpa med tid och knip!!