Jag är dålig på att fira grejer och att njuta av “nuet”. Däremot är jag ganska bra på att njuta av “dået”. Nu är det två år sedan min och Louise första bok släpptes, och NU njuter jag av det. Det här inlägget innehåller reklam och oändligt tjat om Mammaroll och Snippkontroll.
Jag var hemlig-gravid och mådde verkligen inte bra. Den graviditeten var jag inte så illamående, men TRÖTTHETEN. Det är så sjukt, jag mår då himla dåligt som gravid. Här skrev jag hur jag mådde, då i vecka 9.
Av en slump hade jag beställt en stor skjortklänning med böcker på några månader innan boksläppet, och när jag stod där villrådig, smyggravid och med tredje-barnet-mage i vecka nio kändes det där bok-tältet som det enda rätta på ett boksläpp!
Jag tror att Louise var typ den första av alla förutom Joseph att veta om att jag var gravid. Vi hade rätt mycket olika grejer vi gick på (Nyhetsmorgon, radio osv) och jag kunde verkligen inte låta bli att berätta.
Mammaroll och Snippkontroll är min första bokbebis och det var så himla härligt och roligt att få göra den. Jag har alltid drömt om att få göra böcker och den där första boken är en slags “första förälskelse” som jag aldrig kommer glömma. Boksläppet, tiden kring det, alla reaktioner i både media och hos er läsare – det är magiska minnen för mig.
Boken bygger på blogginlägg
Alla orkar inte botanisera själv på bloggen, och därför gjorde vi en sammanställning i boken. Men boken är också otroligt mycket mer – det är Louises illustrationer och hennes texter som verkligen lyfter helheten. Alla har inte heller råd eller möjligheter att köpa böcker. Här finns en sammanställning av blogginlägg som ger en väldigt kortfattad version av bokens innehåll:
- Första veckan efter förlossning eller snitt
- Första månaden efter förlossning och kejsarsnitt
- Kroppens återhämtning en till tre månader efter graviditet
- Det tar ett år för kroppen att återhämta sig efter graviditet
Du som läst boken
Vill du berätta vad den betydde för dig? Vilken del var bäst?
Den här boken ger jag fortfarande till alla gravida jag känner. Och den är lite magisk, för många som jag inte känner så väl bondar jag så bra med efter att det fått boken och har fött. Den förmedlar ett systerskap och att jag förstår hur det kan vara. Utan att vi ens behöver prata om det. Tack vare boken kan vi ändå prata om det som behövs.
Jag har tipsat alla gravida i min närhet om att läsa boken, det har varit uppskattat. Min vän sa ”va skönt att det står att det inte är den födandes fel om det blir en bristning”, hon trodde hon skulle va tvungen att göra ”rätt” för att inte brista visade det sig. Vi pratade kring det sen. Jag önskar boken hade funnits när jag fick mina barn.