Kan jag läka mitt framfall?
I mitt flöde dök det häromveckan upp en post där någon inspirerade ”Läk ditt framfall med bara en hållningsjustering”. Jag blir lite trött på alla som säljer in guld och gröna skogar bara man hittar och utför den där magiska övningen som löser allt. På så sätt, sätt mig i hörnet bland negativa skeptiker.
Och samtidigt, jag tror absolut inte att alla framfall är statiska eller nödvändigtvis blir försämrade över tid. Ska vi tillsammans dyka ner i ämnet?
Kan man läka framfall?
Vi kan se den här frågan utifrån olika perspektiv. Utifrån biomekaniska hållningsperspektiv. Utifrån vad vi vet om olika vävnadsstrukturers återhämtningspotential. Men också utifrån livskvalitet och hopp. Grunden vi har att utgå ifrån måste ändå vara fysiologisk. Håller ni med om det?
De lyftande och bärande strukturerna i och omkring bäckenorganen är dels muskulära (levator ani) och dels bestående av stödjevävnad. Stödjevävnaden sitter fast i livmoder och vagina och fäster uppåt och omkring i bäckenet. När något försvagas eller skadas kommer lyftkraften mot tyngdlagen bli mindre och risken för framfall kan uppstå. Det hela är en noggrant avvvägd balansakt. Små och stora förändringar till buktryck, belastning, stöd och lyftkraft kan alla påverka. För att förbättra symtomen vid ett framfall måste vi kunna nå just den struktur som inte fungerar optimalt med någon slags förändring.
Dygnsvariation och månadsvariation
Det är jätteviktigt att veta att din upplevelse av att framfallet förändras över tid är adekvat. Det handlar om att många mår bättre efter nattvilan och sämre på kvällen. Andra känner också av menstruationscykeln och får förvärrade besvär vid mens och ägglossning. Bäckenbotten i förhållande till båda dessa har jag skrivit om här:
Andra faktorer som påverkar är om blåsan eller tarmen är full eller om du är trött eller pigg i bäckenbotten. Om du är gravid kan allting också vara väldigt annorlunda. Ditt framfall är inte statiskt och det är klart att det sker förändringar som känns bättre ibland, sämre ibland.
Faktorer som kan påverka symtomen till det bättre
Jag har skrivit om detta vid flera tillfällen tidigare, hur jag som fysioterapeut jobbar med symtomlindring för framfall. Här kan du hitta ett av dem:
Idag tänkte jag dock ge ett lite annat resonemang som bakgrund till vad jag tror funkar och vad jag inte tror funkar.
Bäckenbottenträning
Att vara stark och volymiös i bäckenbotten hjälper till att lyfta det som buktar eller faller från öppningen, så att det känns mindre. Det är inte alla som har en hel bäckenbotten som svarar väl på intensiv bäckenbottenträning, men det ska ändå nämnas i en lista som kan göra ditt framfall bättre. Om du är väldigt svag i din bäckenbotten och tränar så att den blir väldigt stark kan du troligen förvänta dig ganska stor symtomlindring. Men om du redan är stark kanske potentialen till förbättring är mycket mindre? Om du dessutom har en levatorskada eller andra missade muskelskador kanske din potential till styrkeökning i bäckenbotten är liten.
Som jag nämnde tidigare är uppkomsten av framfall beroende på en rad olika orsaker. Om muskelsvaghet var den bidragande faktorn är potentialen till förbättring större med bäckenbottenmuskelträning. Men om det snarare handlar om stödjevävnaden kanske bäckenbottenträning ger mindre effekt.
Kan vi påverka belastningen?
Om vi inte kan påverka bäckenbottens lyftande krafter kan vi behöva lägga fokus på att anpassa den belastning som bäckenbotten utsätts för. Min erfarenhet är att det är här de flesta råden hamnar, framförallt råd från dem som inte jobbar mycket med symtomlindring för framfall. Men att ge kvinnor råd att sluta lyfta tungt och springa är oftast inte det ”enda rätta”. En del kan träna så mycket de vill, men behöver få läkemedel för att inte hosta och jobba aktivt för att inte behöva krysta hårt på toaletten. Belastningen bäckenbotten får i vardagen är långt ifrån endast träningsrelaterad. Ibland är lösningen att fördela trycket i buken bättre under belastning.
Läs mer om det här: Får jag aldrig mer hålla andan?
Justera din träning
Träning och aktiviteter som skapar högt tryck mot bäckenbotten är ofta sådana som kräver en hög muskelaktivitet i bålen och som innebär belastning utöver kroppens egen vikt. Men ingen vikt eller belastning blir samma hos olika individer. Ska jag med mina svaga armar lyfta en tung hantel kommer jag skapa ett jättehögt tryck i buken. Någon som lyfter samma hantel som en den vore en fjäder kommer inte skapa samma buktryck. Att vara generellt stark kan då alltså skydda bäckenbotten. Man tror också att starka rump- och höftmuskler kan vara till en hjälp för bäckenbotten. Att tänka att du ska sluta träna är troligtvis inte det smartaste om du vill vara snäll mot ett framfall. Men vi kan behöva justera utförandet och tekniken något.
Kan vi påverka hormonstatus?
Att hormonstatus spelar roll för framfall är väl känt. Det handlar allra mest om låga nivåer av östrogen (som efter klimakteriet) och har en funktion i kontrollen av uppbyggnad och nedbrytande av kollagen i stödjevävnad. Östrogentillskott i form av kräm hjälper förbättrar stuns och tjockled i vaginas väggar vid östrogenbrist. Hormonbalansen i stort är ett oooootroligt omfattande och svårt område, men det verkar inte som att forskningen pekar på någon annan specifik möjlighet att påverka framfallsförekomst eller -symtom med hjälp av hormoner.
Kan vi påverka stödjevävnaden?
Stödjestrukturerna är längre och mer töjbara hos individer med framfall. Det finns siffror som visar på att stödjestrukturerna ger efter i större utsträckning vid belastning hos individer med framfall. Kan vi påverka stödjevävnaden alls? Jag vet att det finns personer som hävdar att kollagentillskott skulle kunna ”boosta” stödjevävnaden eftersom kollagen är dess främsta byggnadsmaterial Den mesta forskningen verkar dock mena att kollagentillskott enbart bryts ner som vilken annan protein som helst i magtarmsystemet.
Stödjevävnad går inte heller att påverka direkt med träning men vi kan kanske förhindra ytterligare töjning av dessa strukturer genom stark bäckenbotten, prolapsringar och anpassning av yttre tryck och belastning. Jag har väldigt svårt att tro att vi skulle kunna påverka en redan befintlig utsträckning på något sätt.
Vad säger forskningen?
Bäckenbottenträning spelar roll för att minska symtomen vid milda till måttliga symtom av framfall. Andra studier har visat att under en femårsperiod så är det nästan hälften som inte upplever någon förändring av sina symtom, ungefär 40% om får mildrade symtom och cirka 10 som upplever förvärrade besvär. Om vi kan påverka graden av framfall är osäker, dock. Det studierna pekar på är förändringar gällande symtomen av framfall. Jag tror alla gånger på att vi ibland kan lindra symtomen och få dig att må bättre. Jag tror inte på magi, och tror inte på övningar som sägs ”läka framfall”.
Du kan inte läka ditt framfall
Det är rimligt att förändra vanor och optimera kroppens svar på tryck och belastning. Jag tror alla gånger på att du kan återfå funktion och öka din styrka. Jag tror också på att framfall och slidväggsbuktningar kan minska som en del av ett naturligt återhämtningsförlopp efter graviditet och förlossning. Men jag förhåller mig mycket skepisk till alla metoder för att läka framfall, annat då det är aktuellt att återställa anatomin med hjälp av kirurgi.
Jag kommer aldrig sluta försöka hjälpa patienter som önskar ha fysioterapeutisk hjälpa att minska eller förbättra symtom av framfall. Jag menar heller inte att ta ifrån dig hoppet om att bli bättre. Men så länge jag rör mig på vetenskaplig grund (vilket är så länge jag vill agera som legitimerad vårdpersonal) så jobbar jag för symtomlindring, inte för läkning av framfall.
Vidare tips/Reklam
Webbkursen “Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.
Referenser
- Can pelvic floor muscle training reverse pelvic organ prolapse and reduce prolapse symptoms? An assessor-blinded, randomized, controlled trial.
- Effectiveness of ring pessaries versus vaginal hysterectomy for advanced pelvic organ prolapse. A cohort study
- Longitudinal Changes in the Genital Hiatus Preceding the Development of Pelvic Organ Prolapse
- Short-term natural history in women with symptoms indicative of pelvic organ prolapse
- The Effects of Breath Control on Intra-Abdominal Pressure During Lifting Tasks.
- Two-year effects and cost-effectiveness of pelvic floor muscle training in mild pelvic organ prolapse: a randomised controlled trial in primary care
- What’s new in the functional anatomy of pelvic organ prolapse?.
Tips
Här finns också kursen Träna dig stark (med levatorskada!) som innehåller 8 månaders träning och en omfattande vägledning för att kunna leva med levatorskada.
Jag har en diskret sänkning av främre väggen och en större av bakre väggen sedan andra förlossningen för tre månader sedan. Min läkare (och all info jag fått här) tyder på att kroppen ev kan återhämta detta själv. Jag har dock skador på bulbocavernosus som inte lagats korrekt.
Jag upplever förutom kraftig variation vid mens och ägglossning även variation pga dagsform. Som om vävnaden ”orkar” vissa dagar och andra inte? Jag upplever också att det varierar om det är främre eller bakre väggen som buktar mest? Är det rimligt att det liksom lever sitt eget liv lite så här i återhämtningsfasen? Jag kan känna tydlig skillnad om jag känner efter med handen.
Jag har på vissa amerikanska sidor sett åsikter om att prolapsring skulle kunna hjälpa vävnaden att läka/läka rätt efter en förlossning för att den avlastas och då ges bättre förutsättningar, låter det rimligt?
Jag kommer skriva ett inlägg på en liknande fråga om bäckenbotten och dagsform, det ser ut som att det inlägget kommer i mitten av januari. Så håll utkik!
Prolapsring ser vi lite som en “sportbh” för slidväggarna. Vissa tänker att det kan hjälpa att vävnaderna hämtar sig lite mer. Finns ingen evidens för det, min inställning är att det alltid är värt att testa.
Jag har hört att så länge man ammar så är ju alla leder etc mjukare och har lättare att tänkas ut. Kan man tänka sig att det blir lite bättre när man väl slutat amma?
Det kan bli bättre efter amningsslut, men det har att göra med östrogenbrist som man får under amning. När man får mer östrogen mår slemhinnor bättre och slidväggarna kan “stunsa upp sig “.
Jag blev tipsad om en Christine Kent och hennes metod och fick hoppet tillbaka, men efter detta blogginlägg är jag tillbaka i skoskaften. Förstår att du med all din kunskap förmodligen har rätt men det kändes så bra att det kanske gick att läka.
Suck, detta jä–a framfall, det påverkar hela mitt liv.. blir så låg och deprimerad!!
Har du tid och pengar är väl allt värt att testa, visserligen. Men vad jag sett om hennes metod är den väldigt kritisk till medicin, forskning och anatomi (men med ett eget pseudovetenskapligt uttryck själv). Jag kan inte se att hennes resonemang liksom går i samklang med modern kunskap.