Kan höftrotation öppna bäckenet?

Kan höftrotation öppna bäckenet? Kan höftrotation påverka avståndet mellan sittbensknölarna?

Jag fick en följdfråga på inlägget om att sänka spänningsgraden i bäckenbotten gällande det här med bäckenbotten, sittbensknölarna och rörlighet.

Frågan gällde detta:

Innebär ”mellanrummet mellan sittbenen vidgas” att sittbenen också rör sig? Och i relation till detta, finns det något annat som kan ge en rörelse i sittbenen?

Nej

Det här kommer bli ett långt och komplicerat svar, men det korta svaret är nej. Vi har yttepytteliten rörligheten i bäckenet generellt. Det finns ingen muskel som har som funktion att ”öppna bäckenet” eller skapa en rörelse med sittbensknölarna. Min mening ”mellanrummet mellan sittbenen vidgas” handlar alltså inte om att de förskjuts i sidled, utan att det finns en rörelse i höjd i mjukdelarna (som en slack eller spänd hängmatta liksom). Jag förstår att det var otydligt uttryckt och förstår varför frågan kom.

Bäckenstrukturen

Om man skulle kunna påverka rörligheten inuti bäckenet med hjälp av muskelaktivitet kan det spela roll i förlossningssammanhang. Jag kommer återkomma till detta senare i det här inlägget. Jag har också varit inne på detta område i flera andra inlägg:

Bäckenet och förlossningar

Funkar spinning babies

Kan rotation i höften påverka sittbenen?

Nu ska vi gå in på frågan om vad som kan orsaka en rörelse i sittbenen och höfterna. Det är här ni nu behöver fördjupa oss i det vi kallar för ”funktionell anatomi”.

två grundläggande fakta:

Den kroppsdel som kommer röra sig när en muskel aktiveras är den som är minst stabiliserad, genom stödjevävnad och ledens form. Det här innebär generellt att ju närmare kroppens centrum du kommer, desto stabilare är själva konstuktionen.

Alla muskler (förutom ringmusklerna) har fästen i två ändar. Vi pratar om muskelns ursprung och muskelns fäste. Ursprunget är nästan alltid är det som sitter närmast kroppens centrum (och nu menar jag liksom inte typ ”ditt innersta väsen”  utan liksom fysiskt ”mitten på kroppen”). Muskelns fäste är i regel det som sitter längre ifrån kroppens centrum. Biceps ursprung är uppe vid axeln och biceps fästen är nere mot underarmen. När en muskel drar ihop sig kommer det vara kroppsdelen vid muskelns fäste som rör sig. Biceps drar ihop sig och underarmen höjer sig.

Höftleden

Höftleden är en extremt stadig konstruktion både på grund av ben-arkitekturen i leden men också på grund av otroligt stark stödjevävnad. Här runt omkring finns också stora och starka muskler vars funktion är viktbärande och att skapa rörelse. Höftleden består av lårets övre del, lårbenshalsen och själva ledkulan och en skål i bäckenet.

Bäckenet

Gropen som utgör bäckenets del av höftleden är djup och ger i sin form en mycket god stabilitet. Bäckenet består av två olika delar på höger och vänster sida om korsbenet. Vardera bäckenhalva benämns som tre olika ”zoner”. Ilium är de översta två femtedelarna. De bakre och nedersta två femtedelarna är ischium. Den främre och nedersta delen kallas pubis. Lederna mellan bäckenhalvorna och korsbenet (sacrum) har yttepytteliten egen rörlighet. Generell rörelse av kroppen ger i större utsträckning en total tippning av bäckenet än någon enskild rörelse i bäckenets egna leder.

Stödjevävnaden

Runt omkring i bäckenet finns flera ställen med omfattande stödjevävnadsformationer. Omkring bäckenets leder är ligamentapparaten centimetertjock. Det finns också det sakrotuberala ligamentet och det sakrospinösa ligamentet som mer förbinder bäckenets olika områden med varandra och som skapar stabilitet i sidled.

Muskler i bäckenregionen

För att det här inte ska bli alltför långrandigt kommer jag nu kort ge en introduktion till muskelanatomin i bäckenregionen. Det finns två muskler som fäster på ischium, alltså bäckenet baktill mot korsbenet. Det är coccygeus och levator animuskulaturen som fäster på insidan (också mot svanskotan). De urspringer ju från pubisbenet och dragriktningen blir som alltid fäste till ursprung, det vill säga att svanskotan kan närma sig pubisbenet.

Transversus perinei har sitt ursprung i sittbenen och sitt fäste i mellangården. Bäckenet är som jag beskrivit tidigare en så stabil konstruktion att det finns ingen rörelse att skapa i själva sittbenen. Det som går att förnimma är en kontraktion av muskeln, inte en rörelse i benen. Bäckenkonstruktionen är så pass stabil att bäckenbotten inte kan skapa någon märkbar inåtrörelse av någon del av bäckenet.

Det finns en rad muskler som urspringer från ischium. De respektive musklerna kommer skapa rörelse där de fäster in. Mest kända/relevanta är till exempel baksida lårmusklerna som ger en rörelse av böjning i knät. De passerar dock två leder och därför kommer Semitendinosus och semimenbranosus också sträcka i höften när knät är böjt.

Från bågen på pubisbenet urspringer insida lårmusklerna och gracilis. Från själva öppningen i sittbensknölarna ursprunger obturatormuskulaturen.

Muskler som sträcker och roterar i höften

• Gluteus maximus
• Gluteus medius
• Gluteus minimus
• Tensor Fascia Latae
• Piriformis
• Obturator externus
• Obturator Internus
• Gemellus superior
• Gemellus inferior
• Quadratus Femoris

Ingen av dessa har sitt fäste in i bäckenet, utan sitt ursprung!

Muskler och rörlighet

Sett till frånvaron av muskler som passerar en led (som går att röra) och som har sitt fäste (inte sitt ursprung) i vid sittbensknölarna kan vi dra slutsatsen att det inte går att skapa en rörelse mellan sittbenen. Det finns en massa muskler i området och höftens rotatorer urspringer från olika delar av bäckenet. Vid kontraktion av en muskel rör sig den delen som är längre bort från kroppens centrum. Det blir höften som rör sig, inte sittbenen. När muskler drar ihop sig blir muskeln liksom ihopdragen och tjockare.

Kan höftrotation öppna bäckenet?

Jag fick skickat till mig ett engelspråkigt inlägg på någon slags gravidyogablogg där man påstod sig kunna ”öppna upp” mellan sittbenen genom en inåtrotation i höften. Jag förstår att informationen låter rimlig, speciellt när det framställs med massor med anatomiska och medicinska ord mitt i ordsvadan. Man påstår att ”inåtrotation av lårbenet öppnar ischium, öppningen i bäckenet” och hävdar till exempel att man kan vidga födelsekanalen genom att ha knäna närmare varandra än fötterna när man ska föda barn. Jag såg till och med ett videoklipp där de försöker påvisa den här ”rörelsen”. Grejen är att det man ser är ”förtjockningen” av musklerna som kontraheras, inte några sittben som faktiskt förflyttas.

Spelar det här någon roll?

Nej, troligen inte alls. Men jag tycker frågan var intressant och jag fick ta mig låångt bak i mina funktionella anatomikunskaper för att kunna förklara detta på ett någolundra förståeligt sätt. Om du har spända och ömma utåthöftrotatorer kan man kanske tänka att det kan vara ett rehabinslag att stretcha i höftens inåtrotation. Men generellt gör stretching inte mycket för smärta och kanske inte heller för muskellängd. Om du har problem med just höftrotatorerna (vilket är vanligt) rekommenderar jag att du istället fokuserar på att stärka dessa muskler. Spända och ömma muskler är i de allra flesta fall svaga muskler.

Referenser

• Assessment of Pelvic-Lumbar-Thigh Biomechanics to Optimize The Childbirth Position: An “In Vivo” Innovative Biomechanical Study
• Position for labor and birth: State of knowledge and biomechanical perspectives

Bäckenbottendysfunktion, Graviditet och förlossning