Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Läsarfrågor om slidförsnävning

Läsarfrågor om slidförsnävning

Läsarfrågor om slidförsnävning

Du har uppnått dina 15 gratis inlägg. Bli premiumläsare* eller logga in för att återgå kunna läsa vidare.

*Som premiumläsare får du tillgång till obegränsat innehåll i 30 dagar från och med köpdagen. Du debiteras enbart för en period och förbinder dig inte till någon form av prenumeration eller återkommande betalning. Betalning sker med kort via en säker tjänst.

Vill du läsa mer om betalvägg på bakingbabies kan du läsa vidare här.

3 kommentarer till “Läsarfrågor om slidförsnävning”

  1. Nämen va? Hur kan det här ens vara lagligt? Hur kan det finnas sånna här ställen när det är olagligt att könsstympa? Att ens planera en könsstympning som ska ske i ett annat är olagligt i Sverige.

  2. Jag har en helt klart misstänkt defektläkt perinealkropp (+ rektocele) och efterfrågade i en sluten fb-grupp för en viss typ av vårdutbildade vart man ska vända sig i mitt hemland för att utöver en bakre kolporafi få en perineorafi, så som gynekologerna i Sverige gör. Fick flera förslag på namn, kollade upp dem, samtliga utom en var gastrokirurger, en var plastikkirurg. Inte ett enda gynekologförslag fick jag. Har varit hos två av de rekommenderade gastrokirurgerna, ingendera visste nåt om perineorafi öht. Har varit hos 4 gynekologer också, den sista av dem (professor) ville göra bakre kolporafi pga rektocelet trots min ”unga” ålder (under 40), men var väldigt tveksam till att korrigera muskler, dvs perineorafi. Orsaken till detta va risken för dyspareuni, dessutom är mitt perineum redan högt tyckte han (han satte alltså ingen betydelse vid att det inte finns några kontraktila muskelfibrer där under den höga huden utöver sfinktern). Kan inte förstå hur man är SÅ HÄR rädd för dyspareuni, jag menar om patienten har en nedsatt livskvalitet pga problem med kiss och bajs så kanske hon prioriterar att få dessa grejer att fungera resten av livet framom att drabbas av dyspareuni? Kissa och bajsa är helt obligat att göra, typ alla dagar. S*x däremot måste man inte ha alls om man inte vill, dessutom kan man ju ha ett samliv som består av annat än penetration. Har också reagerat på all litteratur på mitt lands majoritetsspråk som säger nåt om s*x efter förlossning förutsätter att en förlöst kvinna återgår till tidigare samliv redan ca vid efterkontrollen 6 veckor postpartum, oavsett skadegrad. Finner detta väldigt konstigt i kontrast till att efter kolporafier rekommenderar man väl att avstå från penetrativt s*x i ca den dubbla tiden postop? Även hos en gynekolog har jag personligen fått poängterat hur otroligt viktigt det är att återgå till s*x efter förlossningen, hon t.o.m. hävdade att or*asm skulle förbättra mina chanser att självläka mina förlossningsskador genom ökad blodgenomströmning. (Detta efter att jag nyss berättat om hur massivt skadorna inverkat på mitt psyke.) Efter en längre tids analys har jag nu kommit fram till följande: samhället genomsyras av patriarkala strukturer, så även på denna front. Kvinnans besvär, kiss- och bajsproblem, nedsatt känsla vid s*x osv har absolut ingen betydelse. Smärta däremot, det är ett hot mot MANNENS se*ualitet. Det som har första prioritet är att den heterose*uella cis-mannen ska ha tillgång till en penetrerbar slida. Om man genom en operation riskerar att kvinnan får penetrationssmärtor finns det ju risk för att kvinnan helt enkelt vägrar penetration. Ergo: man vill inte göra operationer som riskerar mannens chanser att få s*x. Säkert samma orsaker till att man väljer att låta bli att nämna risken för dyspareuni vid dessa estetiska underlivsoperationerna.

    1. Hej! Jag är ledsen att du fått gå igenom en sån otroligt krånglig väg genom vården, utan att ens ha fått tag i någon som kan hjälpa.

      Ja, jag tror att din analys stämmer i mycket. Det internaliserade kvinnohatet/de patriarkala strukturerna inom vården och gynekologin är OTROLIGA.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *