Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Fråga från fysio-kollega om studsmattehopp

Fråga från fysio-kollega om studsmattehopp

a woman looking at a man jumping on a trampoline

Fråga från fysio-kollega om studsmattehopp

”Hur tänker du kring läckage endast vid studsmattehopp och hopprep hos en patient?

Hur många klarar dessa aktiviteter efter ett par förlossningar och vad rimligt att ’begära’ av bäckenbotten? Såklart individuellt… men en icke tränande person som i övrigt inte har några besvär kan ju så lätt avstå dessa aktiviteter den tiden av året som studsmattan står framme.  Hur många klarar att muskelträna så att den typen av aktiviteter fungerar? Min erfarenhet är att det är svårt. Men vill gärna höra hur du resonerar.

Tack på förhand.”

Läsarfråga

Det här är verkligen jättebra frågor! Jag har skrivit några på just ämnet hopp tidigare:

Hoppa studsmatta

Bäckenbotten och hopp

Studsmattefitness

Min slutsats kring hopp är att det är skillnad på hopp och hopp. Stora jämfotahopp är jobbigare för bäckenbotten att parera, än små studsiga hopp där man hoppar med en fot i taget. Stora dunsiga hopp upp och ner för lådor är värre än lätta hopp med hopprep. Och för vissa kommer de flesta hopp vara problematiska och för vissa fungerar nästan allt, alltid.

Men jag brukar sällan tycka att det ä ren vettig målformulering för bäckenbottenrehab att “kunna klara av att hoppa studsmatta”. Många av oss är helt enkelt inte riktigt designade för den sortens hopp.

Om en individ har en svag bäckenbotten kan hopp på studsmatta förvärra symtom från bäckenbotten. För vissa fungerar det att hoppa en kort stund. Man kan också tänka på att hoppa med benen ganska tätt ihop och undvika att ha båda fötterna i luften samtidigt. Att kissa innan är förstås också en bra strategi för att unvidka oönskade symtom.

Hur tänker du kring läckage endast vid studsmattehopp och hopprep hos en patient?

Jag tänker att om det är enda tillfället en patient läcker så är det egentligen inte ett behandlingskrävande urinläckage, utan bara ett tecken på ”här går gränsen för vad bäckenbotten orkar och tål”. Om personen i fråga jättejättegärna hade velat kunna klara av det hade jag inlett en bäckenbottenträningsperiod, för att se om toleransen för hopp blir bättre med starkare muskler i bäckenbotten. Men jag hade aldrig kunnat utlova en god effekt av träningsperioden, för det kan vara överkurs för bäckenbotten ändå.

Hur många klarar dessa aktiviteter efter ett par förlossningar?

Jag har ingen aning faktiskt. Gissningsvis så är det kanske 1 av 3 som kan hoppa studsmatta ganska problemfritt?

Vad rimligt att ’begära’ av bäckenbotten?

Den här frågan tangerar det jag skrev i ett inlägg för ungefär ett år sedan, om man kan förvänta sig opåverkad bäckenbotten. Min slutsats där (med ett längre resonemang bakom!) är ”Man kan inte förvänta sig en opåverkad bäckenbotten. Därmed dock inte sagt att man inte ska göra vad som går för att laga skadade muskler och för att upprätthålla en god livskvalitet och möjlighet till fysisk aktivitet genom kirurgi och eller fysioterapi, beroende på vad man har för behov.” Men att kunna hoppa studsmatta helt utan känningar från bäckenbotten är lite utöver vad exakt alla kan förvänta sig av kroppen ändå.

Hur många klarar att muskelträna så att den typen av aktiviteter fungerar?

De finns, absolut. Men det är inte alla. Jag tror att det är fler som lär sig att använda bra strategier och därmed kan hoppa lite, än vad det är individer som kan muskelträna så att de klarar det helt besvärsfritt.

Vad säger forskningen då?

Det finns nyare studier som påvisar att hopp trigga en betydande muskelaktivitet i bäckenbotten hos friska och starka bäckenbottnar, upp emot 400% av maximal viljemässig kontraktion. I en annan studie har man inte sett några betydande skillnader mellan besvärsfria personer och personer med ansträngningsläckage. Betyder det här att det är bra att hoppa? Jag skulle inte vilja gå så långt. För vissa kommer den där 400%-iga ökningen av bäckenbottenaktivering ändå inte räcka för att hålla bäckenorganen stabila mot stöten som uppstår vid landningen. Huruvida hopp blir besvärsfria eller inte avgörs nog inte enbart av bäckenbottens status, utan av hållfasthet i stödjevävnaden runt omkring blåsa, livmoder och tarm.

Här finns också mina bäckenbottenträningsinstruktioner i ljudfiler.

Dela gärna med er av tankar, erfarenheter och reflektioner!

Referenser:

Reflex activity of pelvic floor muscles during drop landings and mini-trampolining-exploratory study

Pelvic floor muscle activity during jumps in continent and incontinent women: an exploratory study

3 kommentarer till “Fråga från fysio-kollega om studsmattehopp”

  1. Jag har fött fem barn vaginalt, i fyra olika bjudningar, ingen bristning vid någon förlossning. Jag kan göra det jag vill utan att läcka, förutom jumping jacks. Så då gör jag helt enkelt inte jumping Jacks. Jag har förvisso aldrig knipit heller så kanske skulle jag klara det med träning men precis som med studsmatta och hopprep tänker jag att det är aktiviteter jag klarar mig utan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *