Jag har några olika ämnen jag regelbundet gör sökningar i vetenskapliga databaser kring. Speciellt kring trendiga behandlingar som jag förhåller mig kritisk eller frågande till försöker jag vara snabb på att fånga upp ny forskning kring. Jag vill inte vara sämre än att jag kan ändra mig. Jag kommer säga att jag hade fel, ifall forskningen kommer ikapp och börjar visa på stöd för att metoden fungerar.
Hypopressiva övningar är en sådan sak, detta ämne har jag bevakat regelbundet sedan åtminstone tio år. Från början läste jag om ämnet för att det började dyka upp internationellt sett. Jag hörde från patienter med bakgrund i andra länder att det var en metod som användes av fysioterapeuter ute i Europa och Sydamerika. Sedan kom metoden till Sverige och har funnit mark tack vare intensiv marknadsföring.
Ute i övriga världen och så även i vissa närliggande länder i Europa är inte fysioterapi lika tätt sammankopplad med vetenskap och forskning. Därför kan man ibland se ganska stora skillnader i arbetssätt mellan svenska och utländska fysioterapeuter. Vi har helt enkelt väldigt höga krav på evidensbasering innan vi accepterar en viss metod.
Jag har nu gjort en ny vetenskaplig sökning och finner ingen anledning att byta åsikt. Här kommer vad vi vet om hypopressiv träning just nu, samt mina tankar om ämnet.
Vad är hypopressiv träning?
Hypopressiv träning, utvecklades på 1980-talet och syftar till att skapa ett negativt tryck i bukhålan genom specifika andningstekniker och muskelaktivering. Den marknadsförs ofta som en metod för att stärka bäckenbottenmusklerna, minska midjemått och förbättra kroppshållning.
Tanken är att om du skapar ett negativt tryck i bålen möter bäckenbotten detta med en reflexmässig anspänning. Ett negativt tryck skapas genom att du håller andan, suger in magen och öppnar upp och vidgar bröstkorgen maximalt. Andningen kan utföras i olika statiska eller dynamiska positioner och kan stegras i svårighetsgrad.
Hur fungerar det?
Grundutförandet är en långsam inandning, en total utandning och med ett ytterligare påslag av extra press med ett insug av magen och en rörelse i diafragma.
Övningen kan utföras i både sittande, liggande och stående.
Enligt teorin ska alltså undertrycket i sig ge en samverkan så att bäckenbotten och bukväggsmusklerna automatiskt aktiveras. Till skillnad från vid exempelvis bäckenbottenträning som kräver en viljemässig anspänning.
Vad vet vi om hypopressiv träning?
Trots den ökande användningen finns det begränsad och osäker evidens för effektiviteten. Detta gör att det är svårt att rekommendera det som en standardbehandling. All befintlig forskning är i dagsläget begränsad av metodologiska brister. Fler högkvalitativa och välkontrollerade studier behövs för att verkligen förstå eventuella effekter. Tills dess bör både patienter och vårdgivare vara försiktiga och kritiska när det gäller att implementera dessa övningar i rehabiliteringsprogram
Får bäckenbotten en reflexmässig anspänning när du gör hypopressiva övningar?
Räcker dessa övningar för att ge en styrkeökning i bäckenbotten?
Flera systematiska översikter har visat att hypopressiva övningar inte är överlägsna traditionella metoder för bäckenbottenträning. Faktum är att hypopressiv träning ofta har liknande eller till och med sämre resultat när det gäller att stärka bäckenbottenmusklerna jämfört med beprövade metoder.
Risk för överkomplexitet
En aspekt jag vill lyfta fram är hur hypopressiv träning kan riskera att överkomplicera något som kan vara relativt enkelt och billigt. Inom rehab har man alltid betonat vikten av att kombinera vettig andning och funktionell träning och det är i reget det som visar sig ge bäst resultat i studier.
Att skapa ett undertryck i buken kan verka komplicerat och potentiellt förvirrande. Istället för att fokusera på komplexa tekniker kan en enklare och mer direkt metod för bäckenbottenträning vara mer effektiv och lättare att förstå.
Problem med marknadsföring av tveksam produkt
Många marknadsföringskampanjer skapar en bild av hypopressiv träning som en nästan mirakulös metod för att åtgärda olika problem, såsom framfall, inkontinens, magmuskeldelning och andra besvär. Denna typ av reklam kan leda till att människor tror att det finns en enkel och snabb lösning på komplexa problem. Detta kan underminera vikten av att söka professionell hjälp och använda sig av evidensbaserade metoder.
Marknadsföringen är skev
Marknadsföring som framhäver hypopressiv träning som en lösning för att återfå styrka och form kan skapa en känsla av att det är en nödvändig åtgärd för att återfå kontrollen över sin kropp. Detta kan leda till en känsla av att man missar något viktigt om man inte provar metoden. På liknande sätt kan det ge en känsla av misslyckande om man prövar den och den inte ger önskade resultat.
Vissa av dem som marknadsför hypopressiv träning skapar en uppdelning mellan “de som förstår och använder hypopressiv träning” och “de som fortfarande använder föråldrade metoder”. Denna typ av retorik kan öka rädslan för att inte göra tillräckligt för sin hälsa. Det uppmanar människor att prova hypopressiv träning för att inte hamna på efterkälken. Vissa av dem som är ”pro-hypopressiva” använder också misstro mot traditionell vård som en del i sin marknadsföring.
Anektodisk marknadsföring
Marknadsföring av hypopressiv träning förlitar sig ofta på anektoder och personliga berättelser från individer som hävdar att de upplevt dramatiska förbättringar. Dessa berättelser kan vara mycket övertygande, men de är ju bara berättelser från en (förhoppningsvis verklig) person. De saknar vetenskaplig grund. Detta kan vilseleda potentiella kunder att tro att de också kommer att uppleva liknande resultat.
Profiterar på människors rädsla
Pseudovetenskaplig marknadsföring av hypopressiv träning kan profitera på människors rädsla och osäkerhet, särskilt efter förlossning. Det är viktigt du som individ gör informerade val och söker evidensbaserad information. Att vara kritisk och medveten om dessa aspekter kan hjälpa dig att skydda dig mot att bli utnyttjad av oseriösa aktörer inom träningsindustrin.
Hypopressiv träning som trend
Hypopressiv träning kan verka som en spännande trend, men det är viktigt att närma sig dylika, trender med viss skepsis. Vi saknar starka vetenskapliga belägg för hypopressiva övningar är det klokt att istället välja traditionella och väletablerade metoder för att återfå styrka och funktion efter graviditet eller vid besvär från bäckenbotten.
Innan du börjar med hypopressiv träning, rådgör gärna med en fysioterapeut för att säkerställa att du väljer den bästa vägen för din kropp och hälsa.
Referenser:
- Abdominal and pelvic floor electromyographic analysis during abdominal hypopressivegymnastics.
- Can Abdominal Hypopressive Technique Change Levator Hiatus Area?: A 3-Dimensional Ultrasound Study.
- Can hypopressive exercises provide additional benefits to pelvic floor muscle training in women with pelvic organ prolapse?
- Current evidence for hypopressive exercises in healthy women: A systematic review
- Effects of Hypopressive Abdominal Training on Ventilatory Capacity and Quality of Life: A Randomized Controlled Trial
- Effects of hypopressive exercise associated with aerobic and muscle strength training on the treatment of fatigue, urinary incontinence symptoms, sexual function, and quality of life in women treated for gynecologic cancer: A randomized clinical trial protocol
- Effects of Hypopressive Exercise on Dynamic Neuromuscular Control in Female Roller-Skaters
- Effects of hypopressive exercises on pelvic floor and abdominal muscles in adult women: A systematic review of randomized clinical trials
- Is abdominal hypopressive technique effective in the prevention and treatment of pelvic floor dysfunction? Marketing or evidence from high-quality clinical trials?
- Pelvic floor and abdominal muscle responses during hypopressive exercises in women with pelvic floor dysfunction
- Physiotherapy methods to facilitate pelvic floor muscle contraction: A systematic review.
- What Is Known from the Existing Literature about Hypopressive Exercise? A PAGER-Compliant Scoping Review
