Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » De två olika förlossnings-reflexerna

De två olika förlossnings-reflexerna

close up of firework in champagne

De två olika förlossningsreflexerna

Idag ska vi fördjupa oss i förlossningsnörderier. Min ingång till födande är som alltid påverkan på bäckenbotten. Utifrån detta ska vi gå igenom kunskapsläget om två händelser som kan ske under en vaginal förlossning. Dessa fenomen kallar man Fergusonreflexen och fostrets utstötningsreflex (fetal ejection reflex på engelska). De har ofta har sammanblandats både i vetenskaplig och i folkbildande litteratur. Jag har läst på och ska försöka förklara dem båda.

Fergusonreflexen

Fergusonreflexen är en biomekanisk reaktion och en neuroendokrin process som består av en självförsörjande cykel av livmodersammandragningar. Dessa initieras av tryck mot livmoderhalsen. När bebisen börjar trycka mot livmoderhalsen inifrån frisätter kroppen mer oxytocin, vilket i sin tur stimulerar ytterligare livmodersammandragningar. Detta i sin tur ökar trycket mot livmoderhalsen ytterligare. Det är en cykel av stimuli och respons, tills att bebisen blir född. Detta är en förhållandevis välstuderad företeelse hos djur. Hos människor är detta mer komplext och inte lika centralt för förlossningens progress.

Den här reflexen är beroende av höga nivåer av oxytocin. När livmodern är som störst har antalet oxytocinreceptorer ökat 200-falt och känsligheten för oxytocin är mycket hög. När kroppen ska kicka igång födandet kommer oxytocin frisättas och receptorerna i livmodern kommer uppfatta detta och sätta igång sammandragningar av livmodern.

Det som kan bli en bieffekt av att fokusera alltför mycket på denna process är att man ser födandet främst som en biomekanisk företeelse. Och vissa argumenterar för att den födandes sinnesstämning och mående påverkar kanske minst lika mycket som denna reflex.

Fostrets utstötningsreflex

Detta ser man som en mer komplex psyko-fysiologisk reflex som involverar både kroppsliga och mentala faktorer. Den är kopplad till den medvetna upplevelsen under förlossningen och är påverkad av känslor, tankar och den omgivande miljön. Det finns en tydlig fysisk förklaring, där den födande får en minskad aktivitet i hjärnans frontallob. Därmed blir det enklare att koppla bort smärtan och slappna av i kroppen, vilket underlättar för barnet att stöta ut sig själv. Man tror att en lugn och stödjande miljö, fri rörlighet och emotionellt stöd underlättar den här processen.

Även denna reflex utlöses av oxytocin och kraftiga sammandragningar. Men här sker en spontan utdrivning av fostret utan att den födande behöver krysta aktivt.

Enligt teorin om fostrets utstötningsreflex behöver första delen av förlossningen ske i en lugn och ostörd miljö för att reflexen ska kunna uppstå. Man berättar om att en plötslig och övergående känsla av rädsla kan inträffa hos kvinnan. Enligt litterautren kan detta uttryckas med irrationella yttranden som exempelvis “döda mig”. Detta kan ses som en del av den fysiologiska responsen. När denna reflex uppstår blir kvinnan ofta fylld med en oväntad energi. Hon kan känna ett behov av att stå upprätt eller byta position. Denna förändring i kroppslig och mental energi övergår ofta i en intensiv sammandragning. Den födande kan då också känna ett starkt behov av att hålla fast vid något för stöd. När detta sker, och sammandragningarna når sin kulmen, föds barnet.

Skillnader mellan reflexerna

Fergusonreflexen är mer fokuserad på den mekaniska och automatiserade aspekten av förlossningen, där livmodersammandragningar blir utlösa genom tryck på livmoderhalsen. Fostrets utstötningsreflex involverar däremot ett mer komplext psykologiskt och fysiologiskt samspel, där kvinnans medvetenhet och mentala tillstånd spelar en central roll.

Fergusonreflexen kräver också att den födande kvinnan krystar aktivt, medan fostrets utdrivningsreflex innebär att barnet rör sig ut av sig själv, ungefär som en kork som trycks ut ur en flaska.

Kan något störa reflexerna?

  • Fergusonreflexen är mer biologiskt driven, men kan påverkas av störmoment som smärta, stress och yttre ingrepp.
  • Den fetala utdrivningsreflexen är mer beroende av en känslomässig och psykologisk trygghet och kan blockeras om den födande känner sig osäker eller utsätts för alltför mycket externa störningar.

Vad vet vi om epiduraler och dessa reflexer?

Epidural är en central nervblocksteknik som innebär en injektion av lokalbedövning nära nerverna som signalerar smärta, vanligtvis i epiduralrummet i ryggraden. Det är en vanlig form av smärtlindring under förlossning. Epiduraler är ofta populära bland födande eftersom de ger effektiv smärtlindring. Jag har läst flera påståenden om att epiduraler blockerar den kroppsegna oxytocinfrisättningen och störa en eller båda av dessa reflexer. Detta har vi, vad jag vet, inga vetenskapliga bevis för.

Tidigare studier (före 2005) föreslog att epiduralanvändning kunde öka risken för användning av sugklocka och tång. Senare studier har inte kunnat bekräfta samma resultat, troligen till följd av förändringar i läkemedlen som man använder vid injektionen. Epiduralen har inte visat sig öka risken för akuta kejsarsnitt eller påverka barnets hälsa negativt.

Det är dock fortfarande oklart om användningen av epidural påverkar den kroppsegna oxytocinfrisättningen under förlossningen. Det finns inga genomgående signifikanta skillnader i oxytocinnivåer mellan födande med eller utan epidural. Man har inte heller sett någon skillnad i livmoderhalsens vidgning.
Epidural kan vara förknippat med längre förlossningar, men detta kan bero på andra faktorer, såsom orsakerna till att den födande väljer att använda epidural, snarare än epiduralen i sig.

Ger den fetala utdrivningsreflexen fler eller färre bristningar?

Ett okontrollerat och snabbt framfödande är generellt en riskfaktor för bristningar. Att tro att man skulle vara magiskt skyddad från detta bara för att “kroppen själv styr” känns osannolikt.
Den fetala utdrivningsreflexen kan ske snabbt, och bäckenbotten kanske inte hinner töjas på det sätt som anses vara optimalt för att minska risken för muskelskador. Eftersom det inte finns några studier (vad jag har funnit) som studerat dessa reflexer i relation till vaginala bristningar och/eller levatorskador vet i om de medför ökad eller minskad risk för större bristningar.

Vissa förespråkare menar att om kroppen får föda ostört och utan medicinska interventioner så kommer kroppen “fixa det hela själv” utan bristningar, men detta är alltså något vi fortfarande inte har vetenskapliga bevis för.

Vad kan du ta med dig, gällande detta?

Förlossningen är en process som, även om den följer vissa fysiologiska mönster, är djupt individuell och kan variera stort mellan olika personer. Fergusonreflexen och den fetala utdrivningsreflexen är exempel på kroppens naturliga mekanismer för att hjälpa till att krysta ut barnet. Dock kommer inte alla uppleva dem på samma sätt, eller ens över huvud taget.

Det finns många olika vägar till en lyckad förlossning, och det är viktigt att förstå att både den spontana krystimpulsen och behovet av att styra krystningen kan vara en del av en normal förlossning. Vad som är optimalt för en kvinna under förlossningen beror på hennes unika kropp, omständigheter och erfarenheter. Vi vet att hormonfrisättning som oxytocin spelar en stor roll, men den perfekta, “magiska” förlossningen där allt sker exakt som man kan önska finns inte. Kom ihåg att varje födsel är unik! Det finns en stor variation i hur kroppen reagerar och anpassar sig under förloppet.


Referenser

Relaterad läsning:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *